Delade turer – en jojoresa mellan hem och jobb

Målet med fler heltider inom äldreomsorgen bromsar utfasningen av delade turer. Orsaken är att personalen inte räcker till för att täcka bemanningen. Därför efterlyser undersköterskan Fredrik Ardeheim ett politiskt krafttag för att locka fler till äldreomsorgen.

Han arbetar en delad tur på demens­boendet Arken i Nyköping var fjärde helg. Då träffar Fredrik Ardeheim inte sin familj så mycket som han skulle vilja. Sömnen efter sista passet blir dessutom dålig och återhämtningen under ledig tid kommer av sig.

– Det är inte så ofta jag arbetar delad tur men det vore bra att slippa helt. När det är dags att lämna familjen till det and­ra passet samma dag känns det väldigt trögt. Det är stor skillnad jämfört med att gå till jobbet på morgonen en vanlig arbetsdag. Då kommer jag iväg med gott humör, konstaterar han från den mjuka soffan i personalrummet.

Där ägnar sig Fredrik Ardeheim åt rapportering och schemaläggning tillsammans med kollegan Linn Hedborg. Lunchmaten har lämnat en liten doft i samlingsrummet där tre äldre tittar på tv eller läser tidning. Övriga vilar i lägenheterna, som ligger i en korridor som svänger sig omkring den kombinerade matsalen och samlingsrummet.

”Heltidsmodellen har lett till en försämring med delade turer. Anledningen till det är att vi inte har tillräckligt med personal på plats.”

En dam är pigg på sällskap och smyger in i personalrummet, när nu dörren står så inbjudande öppen. Hon sitter med en stund tills Linn Hedborg med en liten klapp på armen erbjuder en kopp kaffe ute i matsalen. Kollegorna diskuterar delade turer och vill tala om på vilka sätt det är ohälsosamt, hur det sliter på psyket och på tålamodet. Och damen ska inte behöva höra hur den hjälp hon får skapar sjukdom hos personalen.

– Grundproblemet är att vi är för få. Vi kan få bort de delade turerna bara med långpass eller tätare helgtjänstgöring, och det är inte ens säkert att det är bättre. Det behövs beslut som visar att politikerna värderar äldreomsorgen högre – mer pengar till bättre bemanning helt enkelt, konstaterar Fredrik Ardeheim.
I farten fångar han vänligt upp en man som vill lämna avdelningen, de sätter sig och pratar över en tidning.

På avdelning Björken tar Fredrik Ardeheim och Linn Hedborg hand om tio personer med olika svårigheter. Dessutom gör de allt som behövs på ett boende, från städning till beställning och uppackning av förbrukningsmaterial.  Flera av de nuvarande boende vandrar och då kan det bli svårt för endast två personal att hinna vara med.

– Man måste vara vaken och hela tiden ligga steget före så att ingen ska börja känna sig otrygg. Men ibland behövs vi i varsin lägenhet och då kan vi inte alltid förebygga att det uppstår oroligheter, säger Fredrik Ardeheim.

– Vi behöver vara fler också för att kunna ge de äldre vad de har beviljats, som dagliga promenader och social samvaro. Löser man det med mer personal så löser man ju också problemet med de delade turerna, tillägger Linn Hedborg.

En tredje kollega anländer för att lösa av Fredrik Ardeheim.  Är han lyckosam är barnen vakna när han kommer hem mellan arbetspassen. Då hinner de gosa och leka ordentligt under det tre timmar långa uppehållet. Det är vad han ser fram emot när han fått på sig ytterkläder och satt sig på cykeln.

– Fast jag har tur och kan cykla hem på tio minuter påverkar de delade turerna ändå hela min familj, hela vår helg. Det är ännu värre för dem som bor flera mil från sin arbetsplats, de kanske får stanna i stan under de lediga timmarna, konstaterar han.

I Fredrik Ardeheims Nyköping finns liksom i många andra kommuner ett politiskt beslut om att alla anställda inom äldreomsorg ska erbjudas heltid. En årsarbetstidsmodell har införts där varje medarbetare har ett tidssaldo och kan schemaläggas i enlighet med önskad tjänstgöringsgrad. Saldot stäms av en gång i månaden. Problemet är att medarbetare som vill gå upp i tid kan tvingas gå delad tur för att få sina timmar.

Men andelen heltidsanställda har ökat och nyrekryterade är särskilt pigga på möjligheten till heltid. Såväl arbetsgivare som fack är nöjda med satsningen i sig, men på Kommunal ser ortsansvariga Åsa Samuelsson att mycket jobb återstår:

– Heltidsmodellen har lett till en försämring med delade turer. Anledningen till det är att vi inte har tillräckligt med personal på plats, och att hela ansvaret läggs på arbetsgruppen och schemaansvarige, säger hon.

Det är en fråga om att skapa tjänster och scheman som ger de anställda möjlighet i praktiken att arbeta heltid, påpekar hon.

– Ger vi förutsättningar för att orka arbeta den heltid som erbjuds? Vissa som haft delad tur varannan helg har övergått till att arbeta långpass för att i stället få två lediga helger i rad. De arbetar mellan 07.00 och 21.00 lördag och söndag, med två halvtimmesraster inlagda. Man kan lika gärna sova kvar på jobbet med sådana tider.

Åsa Samuelsson har haft nära kontakt med de arbetsgrupperna och sett att långpassen brukar fungera som lösning en kort tid. De har fördelen att medarbetaren får vara med även under de lugnare tiderna på dagen, och det finns utrymme för återhämtning. Men det vanliga är att medarbetare efter en tid går tillbaka till de delade turerna. De orkar inte i längden.

Eftersom årsarbetstidsmodellen är nyligen införd tror sig fack och arbetsgivare i Nyköping om att hitta lösningar efter vägen, men Åsa Samuelsson vill se ett mer aktivt arbetsgivarinitiativ. Katarina Netterstedt, HR-chef i social omsorg i Nyköping, instämmer i att ambitionen kunde ha varit bättre vad gäller den sammanhållna arbetstiden.

– Med de delade turerna har vi inte haft samma strukturerade insats som med heltidsmodellen. Där tittar varje enskild enhetschef och arbetsgrupp på frågan.
Katarina Netterstedt förklarar skillnaden med att det inte finns något gemensamt arbete och inget tydligt politiskt beslut.

– Men ibland är en stor del av problemet en gammal syn på hur ett schema ska se ut och det behöver vi jobba mer med. Det handlar mycket om hur man planerar de arbetsuppgifter man ska utföra.

Många kommuner har liksom Nyköping fattat ett politiskt beslut om att erbjuda heltid, men låtit den sammanhållna arbetstiden bli en fråga om schemaläggning. Lösningarna skiljer sig mycket, liksom kommunernas förutsättningar.

Fredrik Ardeheim på väg hem från sitt arbete på demensboendet Arken i Nyköping.
Foto: Marcus Gustafsson

 

Barnlek hemma i soffan.

Fredrik med sina kollegor under en överlämning innan han slutar för dagen.

Prev
Next

Norrköping är ett av de goda exemplen. Där fick delade turer år 2014 ett slutdatum genom ett kommunstyrelsebeslut. På ett och ett halvt år skulle de bort, och så skedde med hjälp av ett nytt system för schemaläggning, med ett lokalt avtal för anställningar av vård- och omsorgsstudenter på helger, och med utökad grundbemanning.  

Möjligheten att välja heltid har funnits i över tio år i Norrköping, och enligt vård- och omsorgsdirektören Magnus Johansson ligger den numera på 91 procent. Men även Norrköping har till viss del löst ut de delade turerna med förtätade helger och längre pass på upp till elva timmar inklusive rast på en timme.
Den utökade bemanningen har samspelat med förutsättningarna: Av det totala antalet platser i äldreomsorgen har kommunen konverterat fler till demensplatser eftersom det behovet ökar. Varje sådan plats ger ett högre antal medarbetare.

Den stora framgångsfaktorn är, enligt Magnus Johansson och projektledaren Erik Pettersson, den snäva tidsramen och det politiska beslutet.

– Vi fick ett tydligt uppdrag att ta bort delade turer och kort tid på oss för genomförande. Det tog vi med oss i hela projektet. Ingen medarbetare skulle ha delad tur när vi var klara. När vi jämför med hur det går i kommuner där man säger ”inom den närmaste tidsperioden ska vi verka för att ofrivilliga turerna” så ser vi att eld i baken är en bra sak, konstaterar Erik Pettersson.

Kommunal i Norrköping jobbar vidare med att få bort långpassen som uppstått och är samtidigt mycket positiva till vad som åstadkommits i kommunen.

– Jag tycker verkligen att vi har kommit långt. Vi i Kommunal har i många år kämpat för att bli av med de delade turerna, men ett politiskt beslut är en förutsättning för att genomföra det, säger Lena Lundqvist, sektionsordförande i Norrköping.

Hon påpekar att det gått för kort tid för att utvärdera framgångarna i Norrköping, men tror att korttidsfrånvaron har sjunkit. Hennes åsikt är att utökad bemanning kommer att krävas i alla kommuner för att fasa ut de delade turerna. Alternativen som ofta står till buds är att fler arbetar helg oftare, eller långpass som ibland skiljer sig från delade turer bara genom att de innehåller två kortare raster i stället för en lång.

– Mer personal behövs. Det är dags att både politiker och arbetsgivare ser hur anställda i offentliga sektorn mår. Vi ser tydligt hur det fattas undersköterskor i äldreomsorgen. Lönerna är en faktor, men även schemana; man måste ha en arbetsbelastning som gör att man orkar arbeta till fyllda 65 även inom äldreomsorgen, konstaterar Lena Lundqvist.

Marika Sivertsson

Marika Sivertsson

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant