Loppisfynd skapar oro
Ofta lämnas ansvaret för inredning av gemensamma ytor till personalen, som i all välmening skapar en hemlik miljö enligt sina egna tankar om trivsel. För att undvika de största fällorna kan man behöva extern hjälp, enligt Bertha Ragnarsdóttir.
– En vacker och harmonisk miljö ger stora hälsovinster, men tyvärr är många boenden i dag övermöblerade och består av ett hopplock av saker. Ta gärna extern
hjälp för att skapa en genomtänkt miljö på demensboenden, säger Bertha Ragnarsdóttir, fil mag i social omsorg, coach, handledare och konsult inom demensområdet.
Ofta saknas tillräckligt med pengar för att genomföra en enhetlig inredning eller att ta extern hjälp. I stället lämnas ansvaret för de gemensamma ytorna till personalen, som med små ekonomiska medel försöker skapa en hemtrevlig miljö utifrån sina egna tankar om vad som skapar trivsel.
Loppisfynd kan fogas samman med ekonomiskt rimliga nyinköp till en miljö som ska påminna om den demenssjukes aktiva tid. Men verkligheten visar att till och med ett par mönstrade julgardiner kan påverka hälsan negativt.
”En vacker och harmonisk miljö ger stora hälsovinster, men tyvärr är många boenden i dag övermöblerade och består av ett hopplock av saker”.
– På det boendet, som var ett boende för personer med bpsd, det vill säga beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, såg personalen att oron spred sig hos de äldre, särskilt hos kvinnorna. De blev oroliga för allt som skulle göras till jul. Medarbetarna drevs av välmening, av vilja att göra det hemtrevligt, men det kan bli helt fel om man får styra efter egen smak, säger Bertha Ragnarsdóttir.
Därmed inte sagt att det alltid skulle vara negativt med julgardiner på boenden för demenssjuka. De kan skapa både julstämning och glädje beroende på hur de som bor där mår.
– Det gäller att känna personerna som bor på boendena och veta var i sjukdomen de befinner sig och försöka lägga sig på rätt nivå, vilket inte är lätt när det handlar om 10 olika personer med olika livsöden som bor på ett och samma boende, säger Bertha Ragnarsdóttir.
Personer med demenssjukdom lider ofta av hallucinationer och vanföreställningar. Därför är det viktigt att inredningen är lugn och harmonisk. Pasteller är bra, liksom den engelskt röda färgen som är en av de färger som stannar längst kvar i minnet. Tavlor ska gärna ha begripliga naturmotiv som går att samtala kring och mönstrade textilier ska helst undvikas eftersom de kan upplevas som spindlar eller andra otäcka saker.
– Om jag tycker att det är övermöblerat och överflödigt med saker på den boenden jag handleder personalen brukar jag föreslå att de tillfälligt plockar ner saker i flyttlådor för att se vad som händer. Ofta blir de överraskade över resultatet, säger Bertha Ragnarsdóttir.
Myndigheten för delaktighet och Demenscentrum publicerade förra året en webbaserad vägledning för att skapa en god miljö för personer med demenssjukdom. Vägledningen består av en checklista och ett evidensbaserat material att stöda sig mot.
Här hittar du vägledningen:
Checklistan finns på www.mfd.se. Den heter Checklista – Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet.
Stödmaterialet heter Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet och det kan laddas ner på www.mfd.se
Dessa områden ingår i checklistan:
Färgsättning
Belysning
Ljudmiljö
Materialval och utsmyckning
Säkerhet inomhus
Hjälpmedel
Sysselsättning
Utemiljö
Entré, hall och korridor
Toalett och badrum
Sovrum och lägenhet
Vardagsrum, aktivitetsrum, vilorum
Tvättstuga