Omsorgen delar väljarkåren

Mycket pekar mot att höstens riksdagsval kommer att präglas av klyftan mellan stad och landsbygd. Det är redan tydligt halvvägs in i valrörelsen. En fråga som skiljer väljarna åt är hur äldreomsorgen ska prioriteras.

Johanna Zarmén, leg. sjuksköterska med inriktning på geriatrik, har 20 års erfarenhet av äldreomsorgen, både som chef och sjuksköterska.  Hon efterlyser en bredare långsiktighet än i dag.

– Den största utmaningen, ur mitt perspektiv, är hur vi kan fortsätta jobba med verksamhetsutveckling trots att resurserna är knappa. Hur vi skapar en äldreomsorg som är hållbar, både för dem som tar och dem som ger, säger Johanna Zarmén.

I väljarnas prioritering om vad som är den viktigaste frågan syns en tydlig skiljelinje mellan stad och landsbygd. Och allra störst är skillnaden i engagemanget för äldreomsorgen.

Fler än fyra av tio landsortsväljare, 44 procent,  tycker att äldreomsorgen är den viktigaste frågan. Motsvarande siffra för stockholmare är knappt tre av tio, 28 procent. Det visar vårens siffror från opinionsföretaget Novus, som redovisas av Svenska Dagbladet.

Som alltid avspeglar väljarnas intresse den verklighet som ligger närmast. Medan unga och arbetsföra flyttar från landsbygden blir de äldre kvar och det blir allt svårare att rekrytera personal. Det innebär att skatteintäkterna minskar, samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg om äldre ökar. Långsiktigt går den ekvationen inte ihop.

Det gör att Annika Wallenskog, chefs­ekonom på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sedan länge konstaterat att omsorgen måste omorganiseras, tekniska lösningar införas och att nyblivna pensionärer och nyanlända behövs som arbetskraft. Hon anser också att urbaniseringen, att många flyttar från glesbygd till storstäder, är ett underskattat problem.  I kristallkulan ser hon inte bara effektiviseringar och skattehöjningar, utan också krav på statliga bidrag.

Det ställer också krav på regering och riksdag, menar Susanne Rolf­ner Suvanto, utredare av en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hon svarar på frågan om vilket avtryck hon hoppas att vård och omsorg om äldre ska lämna i valdebatten med en enda mening:

 – Att det blir en blocköverskridande fråga på samma sätt som försvar, skola.

Susanne Rolfner Suvanto tycker också det är dags att se denna del av välfärdssektorn i ett bredare perspektiv.

– Den största utmaningen är att se äldreomsorgen som en helhet precis som med barn- och ungdomsfrågorna. Att gå från enskilda händelsers skandalpolitik till storpolitik, säger hon.

Just den ökande klyftan mellan stad och landsbygd ökar i betydelse i politiken, både i Sverige och internationellt, och anses i vissa frågor vara viktigare än höger/vänsterblocken.  

För de stora partierna, som traditionellt haft en trogen bas på landsbygden, innebär det en balansgång som ofta kantrar till storstädernas fördel. I den pågående valrörelsen önskar därför Johanna Zarmén, leg. sjuksköterska vid Hornstulls servicehus i Stockholm, att äldreomsorgen kan bidra till att bygga broar i den politiska debatten.

– Att åldras är något vi alla har gemensamt. En del av livet oavsett kön, nationalitet, religion eller vad det nu kan vara vi tror skiljer oss åt. Inför döden är vi alla lika, konstaterar Johanna Zarmén.

En som varnat sitt eget parti för att blunda inför klyftan mellan Stockholm och landsbygden är socialdemokraten Göran Persson, före detta statsminister. Han menar att partiets förmåga att ta ansvar för hela landet är central för att inte främlingsfientliga partier som SD, ”vars själva livsluft är missnöjet”, ska vinna mark.

– Men så fort jag säger det skriker man genast ”det vinner vi inga röster på i Stockholm”. Men det gör man visst, eftersom de allra flesta som bor i Stockholm har en morsa eller farsa kvar i Grums eller någon annanstans och vill att det ska fungera, sa Göran Persson i en poddintervju för tidskriften Kvartal i höstas.

Statistik och siffror

Fram till 2035 behöver äldreomsorgen rekrytera 160 000 medarbetare (SCB)

År 2017 fanns det drygt en halv miljon invånare över 80 år i Sverige. Fram till 2028 beräknas de ha ökat med 255 000.

Om tio år, år 2028, beräknas Sveriges folkmängd passera 11 miljoner. Allra mest, procentuellt sett, ökar de som är 80 år och äldre.  År 2028 beräknas de vara 255 000 fler än i dag, en ökning med 50 procent. (SCB)

I 282 av landets 290 kommuner har andelen 65+ ökat de senaste 20 åren. På många orter är var tredje invånare pensionär och mest ökar andelen äldre i fattiga kommuner. (SvD)

År 2021 beräknar SKL att det blir ett minus på 59 miljarder kronor mellan intäkter och kostnader för kommuner och landsting.

 

Taggar
Läs fler

Ulrika Beck-Friis

Ulrika Beck-Friis

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant