38 frågor

Tekniska lösningar är en självklarhet inom äldreomsorgen. Vägvalet handlar om vem som har makten över tekniken och hur den ska användas i verksamheten.

Banbrytande läkare fortsätter kampen

”Jag har alltid prioriterat patienternas sängkant framför att ha möten vid skrivbordet.”(Barbro Beck-Friis)

Barbro Beck-Friis har i egenskap av läkare och professor betytt otroligt mycket för hur äldre har det i dag. Intervjun med henne ger oss anledning att titta tillbaka vad som hänt utvecklingsmässigt de senaste femtio åren.

1. Som överläkare på långvården i Mo­tala förändrade hon synen på medicinering och införde rehabilitering.

Jämför synen på äldre då och nu – likheter och skillnader? Reflektera över hur banbrytande och betydelsefullt hennes utvecklingsarbete varit.

2. Barbro Beck-Friis nämner Ädelreformen (1992) som innebar att kommunen fick ett betydligt större ansvar för äldre än tidigare.

Vad vet du om denna reform?

3. I och med Ädelreformen började vi benämna äldre i behov av omsorg för ”omsorgstagare”, ”boende” och ”gäster”, men inte ”patienter”.

Vilka fördelar ser du med att benämningen ”patienter” togs bort? Diskutera ur både personal- och brukarperspektiv.

4. På Balzargården i Motala var all personal besatt av idéerna som utgjorde den palliativa vårdfilosofin, berättar Barbro Beck-Friis.

Hurviktig är den helhetssynen i dag inom ditt område och på din arbetsplats?

5. Barbro Beck-Friis menar att arbetsgivarna i dag måste anstränga sig för att det ska bli attraktivt att jobba med äldre.

Vad vill du tillföra hennes förslagslista i texten?

6. Enligt Barbro Beck-Friis svälter många äldre i dag. Kunskap om detta har funnits i många år, och satsningar på att förbättra nutrition och måltider har gjorts.

Hur kan vi komma tillrätta med problemet anser du?

Podden vrider och vänder på jobbet

”Å andra sidan blir det mellanmänskliga mötet ännu viktigare och det kommer att krävas en högre beteendevetenskaplig kompetens hos personalen för att möta etiska och existentiella funderingar”. (Kristina Olsson)

7. Medarbetarpodden och  Vård- och omsorgspodden – vilka funktioner skulle liknande poddar kunna fylla i din organisation?

På vilka sätt är erfarenheterna i Helsingborg intressanta för dig?

8. Kristina Olsson menar att tekniken kommer att behövas på grund av personalbrist. Befintlig personal kommer att få ökad status genom behov av viktiga samtal om till exempel livsfrågor.

Hur tänker du kring detta resonemang?

9. Ansvariga i Helsingborg menar att inte använda sig av teknik bidrar till att skapa ett icke-attraktivt arbetsområde.

Vad är dina synpunkter på detta?

10. På vilket sätt är ny teknik och digitalisering en demokratifråga?

11. E-learning innebär att följa en utbildning på nätet, vilket innebär möjligheter att studera mer flexibelt.

Vilka fördelar med e-learning ser du? Vilka nackdelar finns det med att var och en studerar för sig själv utan tillgång till lärare och medstuderanden på plats?

12. Britt-Marie Börjesson menar att äldreomsorgen måste hänga med sin tid vad gäller e-tjänster.

Invändningar? En fråga är om äldreomsorgen redan hamnat på efterkälken. Vad anser du?

Vill ha mer makt över maskinerna

”Vi måste sluta se äldre som objekt för våra åtgärder och upphöra att underskatta äldres synpunkter på välfärdteknik.” (Britt Östlund)

Professor Britt Östlund ger oss nödvändig och viktig kunskap nu när vi är på väg in i en alltmer teknikinriktad äldreomsorg. Det finns anledning att tänka till ett extra varv och klargöra vad ny välfärdsteknik faktiskt innebär. Hon vill också att målgruppen äldre räknas med på riktigt när ny teknik tas fram och introduceras. Det finns risker med att teknikutveckling ibland styrs av resten av samhällets föreställningar, i stället för äldres verkliga behov.  

13. Britt Östlund ställer ett antal viktiga frågor i början av artikeln avseende ny teknik.

Hur diskuteras dessa frågor i din egen organisation/verksamhet?

14. Hon fastslår att det inte finns någon forskning som visar att ny teknik inom äldreomsorg sparar tid och pengar.

Däremot kan arbetet göras mer flexibelt och enklare. Vad innebär denna kunskap för politiker och planerare inom området? Vilka andra vinster än ekonomiska kan välfärdsteknik ge? Diskutera både ur brukar- och personalperspektiv.

15. Britt Östlund menar att arbetsmiljön för undersköterskor ser ut som den gör på grund av den sneda könsfördelningen.

Diskutera detta resonemang.

16. Det är viktigt att välfärdsteknik utvecklas i dialog med äldre, och för att det ska bli så måste bilden av äldre förändras och nyanseras. Äldres behov och synpunkter måste tas på allvar.

Hur väl tar vi i dag vara på äldres behov av välfärdsteknik, vad som fungerar och vad som inte fungerar? Hur väl tar vi i dag vara på äldres kunskap och synpunkter avseende tillvaron överhuvudtaget? Hur utbredd är den så kallade ålderismen?

Eviga tonåringar ställer nya krav

”Räkna med spänningar på detta område när den nya tidens äldre och deras förväntningar ska mötas med nära vård blandad med digitala lösningar” (Mats Olsson).

Artikeln tittar framåt med fokus på hur ”rekordgenerationen”, fyrtiotalisterna, vill ha sin äldreomsorg. Framtidsstrategen Mats Olsson skriver om folkhemmet 3.0 och vad det innebär för framtidens äldreomsorg.

17. Fyrtiotalisterna skiljer sig åt i jämförelse med tidigare generationer enligt artikeln.

På vilket sätt? Vad känner du igen från ditt arbete och din erfarenhet?

18. Kommentera resonemanget om att boendet i framtiden får en ännu större betydelse för äldre än vad det har haft hittills.

19. Vad innebär uttrycket ”Nära vård”?

20. Ett antal exempel ges på hur fler olika boenden kommer att finnas i framtidens äldreomsorg.

Vilka fördelar ser du med denna förändring? Eventuella farhågor?

21. Den enes hem är den andres arbetsplats – detta är en realitet för alla som får äldreomsorg i dag, oavsett om det är på äldreboende eller i form av hemtjänst.

Vilka krockar ser du att det blir? Vad krävs av personal för att, framför allt på boenden, inte glömma bort att arbetet utförs i äldres hem?

22. Att tänka mer på hälsa och välmående än vård och omsorg rekommenderas i artikeln.

Vad innebär det för äldre i behov av hjälp? För samhället i stort? Personalens kompetens? Teknikutveckling?

Privata aktörer ser en ljusnande framtid

”Vår roll är delvis att hjälpa till med tunga investeringar. Vi tror inte att teknik kan ersätta medarbetare men arbetsuppgifter kommer att förändras.” (David Fredriksson)

Privata vårdgivare är i många kommuner en realitet, inte bara genom att utföra omsorg på uppdrag av kommunen utan också som investerare av till exempel byggnation av nya boenden.

23. David Fredriksson, Frösunda Omsorg, är övertygad om att kommunerna kommer att behöva hjälp med att bygga boenden och finansiera den tekniska utvecklingen framöver. Ulla Tansen, Vardaga, delar den uppfattningen.

Var står du själv? Är det nödvändigt för kommuner att ta hjälp av privata utförare, även när det gäller investeringar? Fördelar/nackdelar med ett samarbete mellan kommuner och privata vårdföretag?

24. Ulla Tansen, Vardaga, menar att bemanningsfrågan framöver kan lösas genom att inte enbart undersköterskor ska ge omsorg. Hon tror på en ny yrkesgrupp, som inte har undersköterskekompetens men som kan utföra så kallade enklare arbetsuppgifter.

Vad anser du om hennes förslag? Möjligheter/Risker? Vilka uppgifter är så kallade ”enkla uppgifter” inom äldreomsorgen?

25. Kristin Ahne, Aleris, diskuterar välfärdsteknikens betydelse och vikten av att ha ett syfte med teknikanvändningen.

Kommentera hennes resonemang.

Öppet hus visar välfärdsteknikens möjligheter

”Målet är också att skapa en enkel ingång till välfärdsteknik och visa vad tekniska lösningar kan bidra med, oavsett om behoven finns eller inte.” (Mette Elkjaer Larsen)

Odense kommun i Danmark vill underlätta för användare av välfärdsteknik, oftast äldre, att själva komma fram till hur befintlig teknik skulle fungera i den egna vardagen. Det sker med hjälp av en visningslägenhet där teknik presenteras och testas. Kommunen satsar också på god information avseende olika äldrefrågor i stort, samt på lärande om välfärdsteknik till personal.

26. Vilka fördelar ser du med visningslägenheten ”Det hjälpsomme hjem”?

27. Gör kopplingen ”tillgång till information och möjlighet att prova hjälpmedel” med äldreomsorgens värdegrund eller KASAM-begreppet.

28. Vilken nytta skulle du som arbetar inom äldreomsorgen ha av ett ”Knuds hus” där du får lära dig om utbudet av välfärdsteknik?

29. ”Indgangen” i Odense fungerar som en informationsplats avseende kommunens möjligheter att bistå vid behov av hjälp.

Hur skulle en sådan tjänst underlätta för de äldre du möter? Hur skulle en sådan tjänst underlätta för dig när du blir äldre?

Teknisk spets lockar undersköterskor

”Utbildningen ger mig mycket, mycket mer än vad jag trodde. Nu vill jag bara ut och implementera vad jag lärt och tala om för alla hur fantastiskt det är med teknik inom äldreomsorgen.” (Monika Roos)

Möjligheter till karriär är ett sätt att göra undersköterskeyrket mer attraktivt. Och intresset för specialisering verkar stort. När Yrkeshögskolan i Skövde i höstas startade en specialistutbildning i välfärdsteknik fick de 136 sökande till 42 platser.

30. Undersköterskan Monika Roos fick upp ögonen för utbildningen i Skövde efter att några anhöriga ställt frågor till henne om välfärdsteknik som hon inte kunde svara på.

Har du mött frågor eller ställts inför situationer i din arbetsvardag där du känt att din kompetens inte räckt till?

31. Vad skulle en spetskompetens, inom välfärdsteknik eller något annat ämne, kunna innebära för din arbetssituation eller arbetsglädje?

32. Caroline Olsson, på SKL, anser att specialistutbildningar för undersköterskor är viktiga som ett sätt att göra undersköterskeyrket mer attraktivt.

Håller du med?

33. Vilken typ av professionell utveckling skulle du själv önska i framtiden?

Slutreflektion

34. Hur vill du förhålla dig till existerande och kommande välfärdsteknik?

35. Vilka vinster ser du att dagens och morgondagens äldre har/kommer att ha av en väl utbyggd välfärdsteknik?

36. Hur välfärdstekniken kommer att påverka arbetet inom äldreomsorg är omöjligt att veta fullt ut.

Vilka möjligheter och risker ser du? Hur önskar du att det ska bli?

37. Stirrar vi oss blinda på de tekniska möjligheterna och köper dem utan tillräckligt med kunskap och reflektion?

Har vi missat något?

38. Vad vill du diskutera vidare i din organisation?

Monika Forsman

Monika Forsman

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant