Mjuk massage lindrar smärta vid livets slut

Mänsklig beröring är en viktig del av livets gemenskap. Beröring stärker vår känsla av att bli bekräftade genom att få närhet och mänsklig värme och omsorg.

I vården av svårt sjuka och döende personer har mänsklig beröring beskrivits ha positiva och ibland livsavgörande effekter, där den fysiska beröringen i omvårdnadssituationer är ett huvudredskap för personalen för att ge god omvårdnad.

Hur beröringen används och upplevs är däremot olika. En viktig och ibland helt avgörande aspekt är just den subjektiva upplevesen – är handen mjuk och varm eller kall och hård? Är personen som rör vid mig närvarande i stunden? Intresserad av mig? Och på vilket sätt förhåller sig personen till min kropp?

I den vetenskapliga litteraturen beskrivs mänsklig beröring som en viktig och ibland avgörande strategi för hur vi kommunicerar med varandra. Nära livets slut blir det därför särskilt viktigt att personal har kunskaper om beröringens olika användningsområden.

Vera är 87 år och har tidigare varit aktiv och ”glad i livet”, trots hjärtsvikt, högt blodtryck och diabetes. Men för fem månader sedan drabbades hon av yrsel när hon skulle gå till badrummet. Hon ramlade och bröt lårbenshalsen, skickades till ortopedakuten och opererades dagen därpå. Efter rehabilitering beslutades att hon inte längre skulle kunna bo kvar hemma. Vera fick plats på vård- och omsorgsboende.

När hon kom till boendet upphörde rehabiliteringen och Vera sitter nu i rullstol. Hon är orolig och har ont i höften. Ben och fötter har svullnat och tårna smärtar och är helt ”knutna” av svåra kontrakturer.

”Forskning visar också att oxytocin frisätts vid lätt hudberöring. Oxytocinets effekter är kända och lindrar smärta, spänningar, aggressivitet, oro, ångest och illamående.”

Varje morgon sköter personalen om Veras fötter, tvättar rent och särar på tårna för att torka torrt, en mycket smärtsam procedur trots smärtlindrande medicin. Vera är inte på något sätt ovanlig, hon har ont, ett symtom hon delar med många äldre personer.

Studier visar att smärta är såväl vanligt förekommande som omfattande, handikappande och svårdiagnostiserad i den äldre populationen. Den fysiologiska förklaringen är att personen ofta har förändrad smärtupplevelse och uttrycker den på olika sätt, exempelvis genom motorisk oro eller förvirringstillstånd.

Enligt WHO behöver utvärdering av äldres smärta utvecklas och i Socialstyrelsens rapport från 2009 beskrivs smärta vara ett specifikt symtom där insatser oavsett smärtans karaktär (fysisk, psykisk, social eller existentiell) är viktiga för upplevelsen av livskvalitet.

Det finns även skäl att tro att äldres smärtproblematik har existentiellt kumulativa element och att det påverkar upplevelsen av livskvalitet. Personal på vård- och omsorgboenden behöver därför vara uppmärksamma på behov av symtomlindring för att kunna möjliggöra förbättrad eller bibehållen upplevelse av livskvalitet. Studier menar också att den palliativa vårdfilosofin bör ha ett bredare perspektiv som sträcker sig över en längre tidsperiod och inte bara det terminala skedet i vården av äldre personer.

I svenska studier framkommer att bristande smärtbehandling och rapportering av smärta beror på att personalen har otillräckliga kunskaper. Exempelvis beskrevs att sjuksköterskan och/eller läkaren som ordinerade smärtlindring sällan hade egen kontakt med den äldre, det är därför viktigt att ta tillvara på personalens unika kunskaper och förmågor att kommunicera med äldre personer.

Genom att vara närvarande skapas relationer och närhet i olika omvårdsituationer, ett exempel kan vara när personalen tvättar Veras smärtande fötter. Det beskrivs i litteraturen som Illustration: Eva Hjelteen konkret och existentiell handling. Till synes vardagliga och enkla omvårdnadsåtgärder kan därmed få helt andra dimensioner. För Vera blev regelbunden mjuk hudmassage av fötterna en skön stund där med tiden hennes tår sakta kunde rätas ut och skötas utan smärta.

Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för metoder som syftar till att ge mjuka men fasta strykningar, lätta tryck- och cirkelrörelser av hudens ytliga strukturer. Begreppet inkluderar metoder som taktil massage, taktil stimulering, aromamassage, hudmassage och beröringsmassage.

Den forskning som i dag finns visar att medveten hudberöring som exempelvis mjuk hudmassage till patienter i palliativ vård upplevs positivt och ger ökat välbefinnande, trygghet, avslappning, lindrad ångest, smärta och illamående samt förbättrad nattsömn.

Vidare har man i forskningsstudier identifierat specifika nervfibrer i huden som aktiveras vid lätt hudberöring. De specifika nervtrådarna som återfinns i hårig hud förbinder sig direkt med den del av hjärnan som styr känslor och signalerar välbehag.

Forskning visar också att oxytocin frisätts vid lätt hudberöring. Oxytocinets effekter är kända och lindrar smärta, spänningar, aggressivitet, oro, ångest och illamående.

Stort forskarintresse för mjuk massage

I Sverige finns i dag ett flertal studier och avhandlingar om beröringens effekter utifrån mjuk hudmassage. Samman­taget ger det här oss kunskaper om vilka effekter beröring har. Kunskaper ger oss möjlighet att argu­mentera för att mänsklig beröring är ett alternativ och en omvårdnadsåtgärd med stark evidens för personal att erbjuda i olika vårdsituationer.

För närvarande pågår två forskningsstudier där äldre personer erbjuds mjuk massage. I den ena studien inkluderas multisjuka äldre personer över 80 år och med smärtproblematik. Syftet med studien är att undersöka fysiologiska effekter och upplevelser av att få mjuk massage i livets slutfas med fokus på smärta och välbefinnande.

Tre vård- och omsorgsboenden ingår i studien som finansieras med stöd av Riksföreningen för Åldrandeforskning (RÅF) och Ekhagastiftelsen.

I studie två inkluderas äldre personer som nyinsjuknat i stroke från två rehabiliteringsverksamheter. Syftet är att undersöka om träning och mjuk massage ger mätbara fysiologiska och psykologiska förbättringar av symtom och funktion efter stroke. Studien finansieras av Stockholms läns landsting (PPG).

Båda studierna är kontrollerade och erbjuder mjuk hudmassage som komplement till den standardiserade vården. Studierna kan vid positiva resultat ytterligare stärka evidensen kring nyttan av mjuk hudmassage specifikt för äldre personer.

Att tänka på:

Bli medveten hur du använder dina händer i de vardagliga omvårdnadsaktiviteterna (exempelvis i hygien­situationer).

Bli medveten hur du tar i en annan person.

Se till att du har varma händer.

Om personalen har massageutbildning ska den användas.

Prioritera tid för massage i verksamheten.

Dela med er av positiva erfarenheter.

Utvärdera och dokumentera effekter av beröring/massage vid smärta, oro, ångest och sömn­problem.

Diskutera i personalgruppen behovet av mänsklig beröring och att det är ett grundläggande och livslångt behov.

Handledning och stöd till personal om hur man bäst kan använda beröring.

Respektera personer som avböjer att få beröring eller ge beröring.

Läs mer!

● Cronfalk B.S. (2008). Being in safe hands: the experiences of soft tissue massage as a complement in palliative care: intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff. Akademisk avhandling. Dept. oncology & pathology, Karolinska Institutet.

● Dwyer LL., Hansebo G., Andershed B., Ternestedt BM. Nursing home residents’ views on dying and death: nursing home employee’s perspective. Int J Older People Nurs. 2011 Dec;6(4):251-60.

● Edvardsson David (2005) Atmosphere in care settings : Towards a broader understanding of the phenomenon. Akademisk avhandling. Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.

● Morrison I., Loken L.S., Olausson H. The skin as a social organ. Ex Brain Res. 2010, 204 (3):p 301-5.

● Schuster M. (2006). Profession och existens; en hermeneutisk studie om asymetri och ömsesidighet i sjuk­sköterskors möte med svårt sjuka patienter. Akademisk avhandling, Lärarhögskolan, Stockholm.

Berit Seiger-Cronfalk

Berit Seiger-Cronfalk

Sjuksköterska och medicine doktor. Klinisk lektor med inriktning äldreomsorg vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant