Kommunen som vände trenden – Lägst sjukfrånvaro i landet

Värmländska Torsby har i två år haft lägst sjukfrånvaro av landets 290 kommuner. Detta tack vare ett aktivt före­byggande arbete och en ökad medvetenhet om att oavsett var ohälsan har sitt ursprung påverkar den i regel arbetet.

Tina Bengtsson
Tina Bengtsson

Aktiva chefer som ser när någon av medarbetarna mår dåligt, goda kontakter med försäkringskassan och företagshälsan samt en stöttande HR-strateg är några av pusselbitarna i Torsby kommuns framgångsrika arbete för att sänka sjuktalen. Det betyder att när en anställd i kommunen mår dåligt finns en upptränad uppmärksamhet både hos chefer och hos kollegor – ”Hur mår du, du verkar lite trött?” Det kan vara en så enkel, men viktig fråga som sätter igång ett snabbt arbete för att hjälpa den person som av någon anledning inte mår bra.

– Chefen behöver prata med sina medarbetare, men arbetsmiljön är allas ansvar och vi har ansvar för varandra. Om någon ändrar sitt beteende i en arbetsgrupp, så vill vi att man ser det och tar tag i det, säger Tina Bengtsson, HR-strateg i Torsby och samordnare för åtgärder kring arbetsmiljö och rehabilitering.

Hon är utbildad inom social omsorg och kom till kommunen som HR-strateg 2003, med uppdraget att sänka sjuktalen. Tanken var framför allt att hon skulle få de långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.

– Politikerna och ledningen ville få ner sjuktalen, men också bli mer attraktiva som arbetsgivare. Redan då var det svårt att få tag på vikarier, berättar Tina Bengtsson.

”Ibland innebär kursen att våra medarbetare väljer om sina jobb, ibland förändrar de hela sina liv.”

I dag ligger fokus mer på det förebyggande arbetet: att förhindra att människor hamnar i långtidssjukskrivning. Förutom kunniga och observanta chefer som tidigt ser tecken på ohälsa, är korta sjukskrivningar en varningssignal. ”Vi är i regel inte sjuka en gång per månad”, konstaterar Tina Bengtsson. Det finns också ett nytt sätt i kommunen att betrakta ohälsa. Tidigare skulle med­arbetarens hälsoproblem vara arbets­relaterade innan arbetsgivaren kopplade in företagshälsan. I dag ser cheferna medarbetarnas problem som arbetspåverkande och därför kopplas före­tags­hälsan in, även om medarbetarens bekymmer är kopplade till händelser i privatlivet.

I dag, 13 år senare, har kommunen två år i rad legat på plats nummer ett, som den kommun som har friskast medar­betare i landet. 2015 var den genomsnittliga sjukskrivningen 4,3 procent jämfört med ett snitt på sju procent för hela landet. Att Torsby lyckats så bra väcker uppmärksamhet hos andra kommuner och många reser dit för att ta reda på hur de jobbar. Tina Bengtsson blir också inbjuden att berätta om sitt och deras arbete, bland annat medverkade hon på en konferens som regerings­kansliet ordnade förra våren.

Viktigt för arbetet är politikers och den högsta ledningens stöd. För det här är ett arbete som rör sig på alla nivåer – från det man erbjuder den enskilde som inte mår bra, till ett systematiskt arbets­miljöarbete med ett gemensamt tänkande kring rehabilitering och arbetsmiljö i hela kommunen. Tina Bengtsson coachar och utbildar cheferna för att ge dem konkreta verktyg när de upptäcker att någon av medarbetarna mår dåligt. Hon är väl medveten om att många chefer, inte minst inom skola och vård och omsorg, är hårt belastade.

– Känslan hos cheferna efter ett utbildningstillfälle ska inte vara att ”jag kunde ha gjort något annat”. Därför är det viktigt att jag ger dem något matnyttigt, något de har användning av i det dagliga arbetet. Jag hoppas också att de uppfattar att jag är ett bollplank och ett stöd när någon medarbetare är på väg att bli sjuk. De får också ringa mig hur många gånger som helst, säger hon.

När det har konstaterats, antingen av chefen själv eller via någon av arbetskamraterna, att en medarbetare mår dåligt kontaktar den närmaste chefen Tina Bengtsson för att resonera kring vad de kan erbjuda. Inom kort tid sätter de sig ner och samtalar med den det rör för att göra en bedömning av hur behovet ser ut. De gånger det behövs och om medarbetaren själv önskar, tas kontakt med försäkringskassa och företagshälsan ”Hälsolänken”.  Genom försäkringskassan finns möjlighet att få så kallad förebyggande sjukskrivning. Det innebär att om det konstateras att det finns risk för sjukskrivning, så går det att få genomgå rehabilitering med full sjukpenning. Tillsammans med företagshälsan läggs då upp ett sexveckors-program med en blandning av samtal, fysisk träning och tid för reflektion. Detta är en individuell plan, utifrån individens behov. Den är i regel på heltid, men det går också att delta på deltid, till exempel i den fysiska träningen, och arbeta nedsatt tid.

– Vi vill ha en aktiv insats. Många av de här personerna springer på och vi når dem ofta fem i tolv. Därför kan det vara viktigt med en förebyggande sjukskrivning, säger Tina Bengtsson.

Medarbetaren får hoppa in i en rullande aktivitetskurs, som kan få stor betydelse för den som deltar. Metoden kallas MMR, Multimodal rehab, och ser till hela individen.

– Ibland innebär kursen att våra medarbetare väljer om sina jobb, ibland förändrar de hela sina liv. Ofta rinner livet på och det finns liten tid att stanna upp och tänka ”vill jag det här?” Genom reflektion och samtal blir det också möjligt att ompröva invanda mönster. Är det till exempel nödvändigt att städa hela hemmet varje dag och innan jobbet, vilket vi mött några som gör. Det handlar om att få verktyg för att hantera den belastning som livet i regel ger, berättar hon.
Hon prisar samarbetet med både försäkringskassan och företagshälsan.

– Vår företagshälsa tänker inte patient utan person och ser honom eller henne som huvudrollsinnehavare, säger hon.

När hon summerar vad Torsby har gjort och gör, så är en erfarenhet att det tar tid att komma dit de gjort. Det handlar om att skapa en medvetenhet om arbetsmiljö och rehabilitering genom möten, information och utbildningar och att ge chefer redskap för att agera i tid. Viktigt är också att det finns upparbetade samarbetskanaler med externa aktörer för att finna de verktyg som är nödvändiga. Avgörande för att lyckas är stödet bland politiker och den högsta ledningen. Förebyggande arbete kostar, men Tina Bengtsson har hittills aldrig behövt ta till de siffror som finns och som visar långtidssjukskrivningars verkliga kostnader.

– Skulle politik och ledning hytta med fingret för att det är dyrt, skulle mitt arbete bli svårare, men det har de hittills inte gjort. De är med på vad det kostar, men jag har ju också kunnat visa med siffror att sjukskrivningarna gått ner, säger hon.

Tina Bengtsson har blivit ansiktet utåt för Torsbys framgångsrika arbete med sjukskrivningarna, men anser sig inte vara oumbärlig.

– Vi har nått så långt och många chefer kan i dag agera själva. Det här är ju heller inget projekt utan ett arbetssätt som bygger på vår arbetsmiljö- och rehabiliteringspolicy. Jag får inte bli oumbärlig, men behöver vara fortsatt delaktig och pådrivande.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant