01
02
03
04
05
06
07
08
09

39 frågor

Biståndshandläggarens komplexa roll, som står i fokus i detta nummer, är på många sätt ett koncentrat av äldreomsorgens utmaningar – minskade skatteintäkter i kombination med ett allt större tryck på omsorgen. I bästa fall är det en sporre till kreativa arbetssätt.

Inför glömskans fasa är vi alla lika

”Men framför allt innehåller den en rejäl dos av kanske den största skräcken av alla – att förlora kontrollen över sig själv.” (Gertrud Dahlberg)

1. Vilket är ditt eget förhållande till skräckhistorier?

2. Författaren Mats Strandberg menar att skräck hjälper oss att möta verklighetens fasor. Vilken funktion kan skräckhistorier om äldreomsorgen ha för:

Den äldre som är i behov av vardagsomsorg?
Dig själv?
Omsorgspersonal?
Enhetschef?
Politiker?

3. Sett ur ett demensperspektiv kan tillvaron te sig som en skräckupplevelse på grund av brister i bemötandet och förståelsen i ens närmiljö. Kan vi även här ha nytta av att läsa skräckhistorier som ett komplement till utbildning och reflektion? Om ja, hur?

4. Att förlora kontrollen över sig själv, psykiskt och fysiskt, är mycket svårt. Hur motverkar du denna känsla hos de äldre du ansvarar för eller möter? Diskutera utifrån din egen yrkesroll.

Nyckeln till god omsorg

”Det finns inte tid så man tar till nödlösningar och det gynnar ingen. Rättssäkerheten blir lidande.” (Citat från facklig - Akademikerförbundet SSR – undersökning om biståndshandläggares arbetssituation 2016)

5. Den fackliga undersökningens resultat är nedslående. Kommentera det ur följande perspektiv:

Genus
Rättssäkerhet
Värdegrund

6. Om navet i en effektiv, korrekt, rättvis och human äldreomsorg är biståndshandläggarens utredning och möjlighet till uppföljning; hur känner och tänker du kring de siffror undersökningen visar på?

Jenny längtar bort

”Men balkongen är ju inglasad – är det ändå vad man från kommunen menar är en tillräcklig utevistelse?” (Torbjörn Tenfält intervjuar tf chef för äldreomsorgen Peter Näsström)

7. Vad lär vi av berättelsen om Jennys kamp för att få plats på ett särskilt boende?

8. Riktlinjer och resonemang i Jennys kommun Skellefteå förefaller, som de presenteras i denna artikel, som avhumaniserade och verklighetsfrånvända. Hur har det blivit så här?

9. Vad märker du av policyn i Skellefteå i din egen kommun?

10. Vilken regel ska gälla för att få biståndet särskilt boende?

Svårt att överklaga nej till boende

”Vid sidan av rättsfallen finns inga riktlinjer som klargör de juridiska förutsättningarna. Socialtjänstlagen innehåller allmänna regler om äldres behov, men inte kopplade till möjlighet eller rätt att få plats på särskilt boende.” (Torbjörn Tenfält, artikelförfattare)

11. Hur kan vi förstå att äldre med känslor av otrygghet och social isolering inte beviljas särskilt boende, trots att det finns en prejudicerande dom från HFD (tidigare RR), som borde vara vägledande?

12. Den enskilde har rätt att överklaga biståndsbeslut som går en emot till förvaltningsrätten som första instans. Hur kan du som omsorgspersonal och enhetschef i hemtjänsten, eller som biståndshandläggare som fattat ett avslag, stötta den äldre eller dess ställföreträdare att gå vidare? Vilken information ger du? Hur bistår du?

Efterlyses: politisk debatt

”Formellt är det politikerna i nämnden som ska fatta beslut, men de har delegerat det till biståndshandläggarna. Jag skulle vilja påstå att det är praktiskt för politikerna att inte veta.” (Mats Thorslund, professor emeritus)

13. Vad är det viktigaste i Mats Thorslunds budskap anser du?

14. Hur vi pratar om äldreomsorgen stämmer inte överens med hur den fungerar i praktiken, enligt Mats Thorslund. Den verbala ambitionsnivån är så mycket högre än vad reella förutsättningar möjliggör. Jämför med din erfarenhet!

15. Socialtjänstlagen är en ramlag vars främsta vägledning för biståndsbeslut är begreppet skälig levnadsnivå samt äldreomsorgens värdegrund. Hur tolkar du begreppet skälig levnadsnivå avseende boende och vardag för en äldre med omsorgsbehov?

16. Vilka fördelar/nackdelar finns det med att lagstiftningen är så allmänt hållen?

17. Om socialtjänstlagen alternativt Socialstyrelsens allmänna riktlinjer skulle innehålla mer bestämda regler om äldres rätt till särskilt boende; hur skulle de formuleras anser du?

18. Mats Thorslund för fram att politiker inte tar sitt ansvar utan delegerar det till biståndshandläggare och omsorgspersonal. Om arbetet som biståndshandläggare skulle bli enklare och inte så psykiskt påfrestande, vad konkret skulle behöva förändras?

19. Att jobba smartare eller klokare kommer inte att rädda framtidens äldreomsorg enligt artikeln. Mats Thorslund har inget färdigt svar utan uppmanar politiker till att våga se hur det ser ut och lyfta på alla stenar. Vad anser du att ni gör i din kommun för att lyfta på stenar? Vilka stenar har ni lyft på? Vad skulle ni kunna göra än mer?

20. Vad håller du med om i Mats Thorslunds något dystra framtidsbild? Vad ifrågasätter du i hans resonemang?

Inte så svårt sätta individen i fokus

”Utredningen av den äldres behov ska lika mycket fokusera på vilka funktioner, både psykiska och fysiska, som fungerar och hur de kan stöttas, som att se till hur behoven av hjälp ser ut.” (Therese Lindén, Kungsbacka kommun)

21. Enligt IBIC-modellen blir en individs behov grundligt utredda av biståndshandläggaren vilket i sin tur resulterar i en tydlig beställning till utföraren av den äldres behov. Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med arbetssättet IBIC?

22. Therese Lindén menar att synsättet möjliggör ”en hjälp att leva sitt liv hela livet” i stället för ett omhändertagande. Det är helt i samklang med gällande lagstiftning och värdegrund. Vad menar hon?

23. Vilken risk ser du med att biståndshandläggarens utredning är ”för” detaljrik sett ur perspektiven:

Den äldres integritet.
Omsorgspersonalens ansvar, handlingsutrymme och flexibilitet.

24. Det faktum att äldres hälsa ofta skiftar från dag till dag och försämras långsiktigt ställer krav på flexibilitet, tät kommunikation mellan utförare och biståndshandläggare samt regelbunden uppföljning av ansvarig biståndshandläggare. Möjligheter/risker?

25. Ett annat sätt att utreda en äldres behov av bistånd är så kallad förenklad biståndshandläggning som i flera år varit en het politisk fråga. Här vill aktuella kommuner minimera utredandet. Fakta om arbetssättet och befintliga forskningsresultat finns med i Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21). Positivt/negativt?

Handläggning i förändring

”Våra kunder växer genom att vi visar dem på det de kan och på det som är positivt. Vi bemödar oss också att inte bara se till behoven utan också lyfta det som är bra.” (Liselotte Carlsson, biståndshandläggare)

26. Jämför intervjuad biståndshandläggare Liselotte Carlssons upplevelse av sitt arbete med den fackliga undersökning som tidningens inledning diskuterar kring.

27. Vad gör att upplevelsen av sitt arbete kan skifta så?

28. Vad finns i Liselottes arbetssituation som skulle ge dig kraft och tillfredsställelse?

29. Synpunkter på att benämna äldre individer i behov av omsorg för kunder?

Aldrig för sent att läka ett trauma

”Vården har ofta fokus på att göra och fullfölja vissa taganden. Men ibland behöver man sluta fixa och bildligt talat sätta sig på händerna och lyssna.” (Monica Stenberg, kurator)

30. Två viktiga teman i Monica Stenbergs samtal med äldre är förluster och att bli beroende av andra.

Vad känner du som möter äldre igen av dessa existentiella teman?

31. Att lyssna som medmänniska är ett bra förhållningssätt och inbjuder till samtal om mer än den praktiska hjälpen. Monica Stenberg understryker att det inte krävs kuratorsutbildning för att klara av det.

Hur lyssnar du själv på dina äldre?

Hur inbjuder du till samtal om livsfrågor?

Kommentera citatet om att personal borde sluta fixa och i stället lyssna.

32. Om du jobbar med personer med en demenssjukdom är det ofta omöjligt att bearbeta tidigare trauman. Hur stödjer du på ett annat sätt?

33. Utbildning, handledning och reflektion är otroligt viktigt i äldreomsorgsarbetet menar Monica Stenberg. Vad vill du veta mer om för att kunna bidra till ökad psykisk hälsa hos de äldre du möter?

Slutreflektion

34. Vilken artikel har berört dig mest? På vilket sätt?

35. Kommer någon artikel påverka hur du kommer att agera på din arbetsplats framöver? Om ja, hur då?

36. Vad vill du fortsätta diskutera med dina kollegor?

37. Vad är viktigast för att få en välfungerande och rättssäker biståndshandläggning?

38. Vad mer behöver vi förändra för att känna tillförsikt inför framtidens äldreomsorg?

39. Vilken/vilka av dagens äldreomsorgsfrågor bör politikerna lyfta i höstens riksdags-, kommunal- och landstingsval?

Monika Forsman

Monika Forsman

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant