Mäta stress stöd vid BPSD

Sensorer som visar vad som utlöser stress är ett sätt att utöka BPSD-registret och kan på sikt öka kvaliteten i demensvården. Det visar ett pilotprojekt vid Luleå tekniska universitet.

Det treåriga forskningsprojektet startade 2016 och vill, med utgångspunkt från BPSD-registret, få fram ytterligare kunskap om vad som utlöser stress och utåtagerande beteende hos svårt demenssjuka personer.

– Vi har arbetat mycket med personer med långt framskriden demenssjukdom som också har ett utåtagerande sätt, berättar Stefan Sävenstedt, professor emeritus i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, LTU, och ledare av forskningsteamet.

Att vissa typer av demenssjukdomar i någon fas av sjukdomen leder till svåra situationer är vanligt och förekommer på 90 procent av alla demensboenden.

”Att arbeta med och förstå demenssjukas beteenden är ju ett detektivarbete och vi har sett att den här informationen gör skillnad.”

Hypotesen för den här forskningen är att sensordata, som beskriver sömnrörelser, mönster av fysisk aktivitet, stress och oro över tid, ökar möjligheten att förstå BPSD-problematiken. Därmed blir det lättare att förstå den enskilde och därmed förebygga oro och ett utåtriktat beteende.

– Vi har lagt till en åtgärd till BPSD för att mäta stress. Sensorer har funnits sedan 40-talet, men ingen har gjort det vi gör tidigare, säger Stefan Sävenstedt.

20 personer har deltagit i studien och fjorton av dem har genomfört de tre mätningar som skedde under en åttaveckorsperiod. De har under försöket haft på sig armband som genom sensorer mäter fukt på huden. Vid stress utsöndrar kroppen mera fukt, eller svett, och det är den informationen som forskarna ställt samman.

Genom mätningarna över tid har forskarna fått fram ett mönster för när personen är stressad, till exempel vid lunch eller kvällar. Dessa resultat har presenterats för omsorgspersonal för att öka deras möjligheter att förebygga stressande situationer som leder till ett utåtagerande beteende.

– Det innebär att personalen får en strukturerad pusselbit för att förstå vad som händer och när. Att arbeta med och förstå demenssjukas beteenden är ju ett detektivarbete och vi har sett att den här informationen gör skillnad, även om vi ännu bara gjort pilotstudier, konstaterar Stefan Sävenstedt.

Informationen om att stress uppstår vid vissa tider, till exempel vid lunch, väcker funderingar och reflektioner hos omvårdnadspersonalen om vad det är som stressar i matsituationen och hur stressen kan undvikas. Minskar den om personen i fråga kanske äter i eget rum? Eller finns det personer som stör?

Forskningen, som finansierats av Vårdalstiftelsen, avslutades 2018. Stefan Sävenstedt hoppas nu att de kan fortsätta med mer omfattande studier.

– Det är ett jätteviktigt, men svårt område. Om vi kan bidra till att förebygga oro blir det lugnare för dem som lider av demenssjukdom och därmed också för personalen. Och om vården underlättas kanske resurser kan användas på ett bättre sätt, även om det inte är vårt motiv med undersökningen.

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant