Kunskapen måste öka

Analys. I artikeln ”Forskning söker gåtans lösning” konstateras att i väntan på ett fungerande läkemedel är ökad kunskap nyckeln till god omvårdnad. Det ställer höga krav på kompetens, kontinuitet och kunskap inom hemtjänsten, som är ett allt viktigare stöd för den växande gruppen med en demensdiagnos och deras anhöriga.

1. Hur väl klarar samhället av att säkerställa en god omsorg för personer med demenssjukdomar/kognitiv svikt – idag och imorgon?

2. Vad inom hemtjänstens organisation i din kommun behöver förändras för att omsorgen ska vara personcentrerad och hållbar för personal, äldre med demens och anhöriga?

Hur självgående är din personal?

LEDARSKAP. Mandy Sajadi, chef för Riddarstensgårdens demensboende, berättar i intervjun att hennes mål är att personalen både vill och vågar fatta beslut. Med en genomtänkt ledarfilosofi har hon lyckats skapa ett boende där både personal och äldre trivs.

3. Vad i Mandy Sajadis fyra ledarskapsråd känns självklart för dig och vad inspirerar till förändring? Ta punkt för punkt och konkretisera vad råden skulle betyda i ditt vardagsarbete.

4. Sista ledarskapspunkten har värdegrunden som utgångspunkt och hjälp i kniviga situationer. Hur och i vilka forum hjälper värdegrunden till att lösa svåra förhållningsfrågor?

Vågar du tala om sex?

RIKTLINJER. Gunilla Matheny menar att den demens­kunskap som redan finns räcker långt även för att lösa sexuellt utåtagerande beteende. Men personal behöver stöd i att reflektera över egna värderingar och förhållningssätt. En lämplig utgångspunkt är WHO:s definition av sexualitet som ett grundläggande mänskligt behov.

5. Sexuella utåtagerande beteenden ses som obehagliga problem som hanteras på samma sätt som andra icke önskvärda beteenden. Kommentera resonemanget.

6. Personal bör sträva efter att sexuella uttryck får finnas och uppmärksammas. Vad skulle detta kunna innebära på dina enheter?

7. Vilken hjälp i diskussioner med personal och anhöriga skulle du kunna ha av WHO:s definition av sexualitet?

Silviamodell på export

VERKTYG. Svensk demensomsorg går på export genom Swedish Care International. Andra länder efterfrågar såväl ökad kunskap om bemötande som ledarskap och organisation.

8. Om du ser tillbaka på demensvårdens utveckling i Sverige sedan du började i äldreomsorgen – vad är det viktigaste som uppnåtts på följande punkter:
➜  kunskap
➜  förhållningssätt
➜  daglig drift
➜  rutiner och verksamhetsplaner
➜  ledarskap
➜  organisation
Jämför gärna ditt svar med chefspanelens svar.

9. I din egen verksamhet, vad behöver utvecklas ytterligare?

Hur ser du på utvecklingen?

PERSPEKTIV. Panelen är enig om att ny kunskap om demenssjukdomar utvecklat såväl omsorgen som ett personcentrerat förhållningssätt. Självklart finns det fortfarande utmaningar och dit hör bland annat dialogen med anhöriga.

10. Tibrochefen Rikard Strömqvist lyfter ambitionen att samma personal följer den äldre i olika omsorgsformer för att verkligen jobba personcentrerat. Hinder/möjligheter?

11. Panelen lyfter vikten av ett kollegialt lärande. Hur gör du för att möjliggöra lärande i vardagen?

12. Vad behöver din personal för stöd/kompetens för att kunna kommunicera med anhöriga när åsikterna går isär om den äldres behov och insatser?

Kollegialt lärande

REPORTAGE. Stortorp är ett av Svenskt Demenscentrum stjärnmärkt äldreboende. Utbildningsmodellen innebär att delar av personalen genomgått en stjärinstruktörsutbildning och i den rollen håller utbildningar för sina kollegor.

13. Vilka för- och nackdelar  ser du med detta upplägg för
➜  brukaren?
➜  stjärninstruktören?
➜  arbetsgruppen?
➜  organisationen?                      

14. Lars-Ebbe Larsson varnar i slutet av artikeln för att missa de som är tysta och ”gömmer sig”. Hur stor är risken för att detta sker och hur motverkas det?

Handläggaren i fokus

BISTÅNDSBEDÖMNING. Åsa Craftman, lärare på Sophiahemmet och före detta biståndshandläggare, anser att biståndsbedömningen blivit svårare genom att många med en demensdiagnos bor kvar hemma. Men med ökade kunskaper kan handläggare ge ett bättre stöd för både den drabbade, personal och anhöriga.

15. Silviahemmet har fyra kriterier för biståndsbedömning vid demenssjukdom.
Hur tror du att de kan underlätta?

16. Vad skulle behöva förändras för att nå en mer demensanpassad biståndsbedömning?