Demens: En förödande sjukdom

I Sverige har cirka 160 000 personer demenssjukdom i någon form. Demens är inte bara en sjukdom utan ett samlingsbegrepp för många symtom som påverkar hjärnan, oftast obotliga, med svåra funktionsstörningar som följd.

Denna folksjukdom har inte endast förödande konsekvenser för den enskilde utan även för anhöriga, de vårdansvariga och samhället i stort. I det här numret berättar vi om forskningen kring den underliggande processen i kroppen som leder fram till alzheimer och läkemedelsföretagens intensiva arbete med att få fram verksamma läkemedel. Läkemedelsföretagen hade möjlighet att med liten tidsfrist få fram vaccin mot covid-19, då borde demenssjukdom vara nästa folksjukdom som man storsatsar kring. Johan Sandin, forskningschef vid läkemedelsbolaget Alzecure Pharma, menar att detta snabba framtagande visar på vad samarbete kan åstadkomma. 

"Läkemedelsföretagen hade möjlighet att med liten tidsfrist få fram vaccin mot covid-19, då borde demens vara nästa stora folksjukdom som man storsatsar kring."

Förutom dessa förhoppningsfulla signaler om kommande läkemedels­behandling pågår också forskning och utvecklingsarbete för att förbättra övriga vårdinsatser för demenssjuka. Jasmin Matinzadeh, dietist, berättar till exempel om vad man kan göra för att undvika undernäring som är en vanlig och allvarlig följd av demenssjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen även tagit fram ett standardiserat insatsförlopp för att göra demensvården mer jämlik och personcentrerad. När pågående pandemi har ebbat ut behöver kommuner och regioner fortsätta med implementering av detta.

Sedan i våras har vi ju alla fått uppleva en av de kanske allvarligaste samhälls­kriser som vi ställts inför i modern tid, pandemin covid-19. Den allra viktigaste principen i den svenska strategin att ”skydda de äldre” blev ett misslyckande (Coronakommissionen). En ödesfråga! Kanske en fråga om tilltro till vårt samhälles förmåga att ta hand om livsviktiga behov hos sin befolkning. Analysen om vad som blev fel och vilka åtgärder som behövs för att förebygga att något liknande ej inträffar i framtiden har redan på olika sätt börjat. 

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen kom med sitt delbetänkande nu i december. Hösten 2021 kommer en andra delredovisning. Slutredovisning senast i februari 2022. Utifrån detta kommer säkerligen ett omfattande och intensivt förbättringsarbete att bedrivas redan under 2021 och under de närmaste åren. Vi vill lyfta fram goda exempel att inspireras av i detta arbete. Ett sådant exempel är Trädgårdarnas vård- och omsorgsboende i Örebro kommun som genom ett strukturerat arbetssätt i stort sett lyckats skydda de boende från att drabbas av pågående pandemi. 

Jag heter bo Westerdal och är vd på Gothia Kompetens och nu även ansvarig utgivare för Tidningen Äldreomsorg och chefredaktör för nummer 1-2021. 

Bo Westerdahl

Bo Westerdahl

VD på Gothia Kompetens och även ansvarig utgivare för Tidningen Äldreomsorg. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant