Det har snart gått 18 år sedan amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Under årets första kvartal kan det vara dags igen, nu med ett läkemedel som påverkar sjukdomens förlopp.

"Arbetet för att få fram läkemedel mot Alzheimers sjukdom har varit som en bergochdalbana."

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd, är hoppfull men också luttrad efter två decennier med mängder av avbrutna alzheimersprojekt världen runt.

– Arbetet för att få fram läkemedel mot Alzheimers sjukdom har varit som en bergochdalbana, särskilt när det gäller de sjukdomsmodifierande behandlingarna, säger han. 

Nu handlar det om multinationella bolaget Biogen, som i augusti 2020 fick en så kallad priority review från FDA för sin läkemedelskandidat aducanumab. En priority review innebär att myndigheten prioriterar granskningsprocessen och det gör FDA bara med kandidater som man bedömer kan behandla eller förebygga allvarliga sjukdomar på ett säkert och effektivt sätt.

Henrik Zetterberg framhåller att forskarsamhället i dag vet väldigt mycket om den underliggande processen som leder fram till alzheimer. Sjukdomen börjar med att proteinet amyloid-beta klumpar ihop sig i hjärnan och bildar plack utanpå nervcellerna. Placken är 2–3 gånger större än nervcellen och stör nervcellsnätverken. Det leder i sin tur till att de störda nervcellerna ökar sin omsättning av ett annat protein (tau). Då bildas nystan i nervcellerna, en process som gör att cellerna till slut dör.

– De biomarkörstudier vi gör vid Göteborgs universitet tyder på att den här processen börjar mycket tidigare än vi tidigare trott. Klumparna börjar bygga på sig redan i 50-årsåldern och sedan sker en långsam process. Närminnet kan börja svikta runt 70, vid 80 kan man vara dement, säger Henrik Zetterberg.

Biogens läkemedelskandidat aducanumab riktar in sig mot amyloid-beta. De senaste åren har många forskare inom alzheimerområdet satt sitt hopp till det proteinet, men den så kallade amyloidkaskadhypotesen är samtidigt omstridd.  

Förhoppningarna att Biogens läkemedel ska innebära ett genombrott fick sig också en törn när FDA i början av november arrangerade en öppen hearing tillsammans med en oberoende panel med åtta kliniska experter, vana vid att göra kliniska prövningar. Experterna framförde skarp kritik, bland annat då en av två omfattande fas III-studier visat att behandlingen inte kommer att ge tillräcklig klinisk effekt. Att Biogen efter studien gått igenom alla data och sett att det ändå fanns underlag att gå vidare mildrade inte kritiken.

Behandlingen går ut på att få ut en mängd antikroppar i blodet. Ungefär en av hundra kommer att ta sig igenom hjärnbarriären som skyddar hjärnan, binda placken och hjälpa till att lösa upp dem tillsammans med hjärnans städarceller, som heter mikroglia. På det sättet kan klumparna vara borta efter 1–3 år.

Frågan är om hjärnan kommer att fungera bättre hos patienterna efter behandlingen. Studier som gjorts på både möss och människor tyder på att den kognitiva försämringen stannar av, men några säkra bevis finns inte.

Henrik Zetterberg är ändå hoppfull att FDA ska godkänna läkemedlet:

– Klumparna är så starkt kopplade till sjukdomen att det måste vara bra att de försvinner innan de skadat nätverken. 

Vad händer om FDA säger nej?

– Det innebär inte dödsstöten för den här hypotesen. De vetenskapliga resultaten finns ju fortfarande där. Men då blir det upp till läkemedelsbolagen att bestämma sig för att göra en ny stor och kostsam klinisk prövning. 

Så länge covid-19 pågår kommer utrymmet för stora satsningar inom andra områden i sjukvården att vara begränsat, tror Henrik Zetterberg.

Men när pandemin är över kan den kraftsamling samhället och läkemedelsindustrin gjort för att få fram vaccin leda till större satsningar på läkemedel mot demenssjukdomar.

– Den här styrkedemonstrationen från läkemedelsbolagen är enormt hoppingivande. Alzheimer skulle kunna vara nästa fokussjukdom man tar sig an, säger han.