01
02
03
04

Vitamindryck stärker vardagsförmågor

DEMENS En daglig närings­dryck kan hjälpa till att bevara förmågan att utföra vardagliga sysslor hos personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Det visar en tvåårig FruktEU-finaniserad studie som forskare från Sahlgrenska akademin har deltagit i.

Näringsdrycken, som består av en speciell kombination av fettsyror, vitaminer och andra näringsämnen, kan hjälpa till att bevara minne, förmåga att tänka och utföra vardagliga sysslor, samt reducera minskningen av hjärnvolym.

Detta är första gången en randomiserad, dubbelblind, klinisk prövning har visat att näringsintervention kan hjälpa till att bevara förmågan att utföra vardagliga sysslor så som att betala räkningar eller lokalisera sig i omgivningen hos personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta är en viktigt upptäckt eftersom det inte finns några godkända farmaceutiska alternativ för personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.
Däremot hade studien inte någon effekt på den generella kognitiva funktionen, vilket var studiens primära syfte. Skillnaderna som fanns mellan de två grupperna var för små för att vara statistiskt signifikanta.

Den kliniska prövningen är del av ett stort EU-projekt (LipiDiDiet) för att utforska terapeutisk och preventiv inverkan av näring på neural och kognitiv funktion under åldrande, Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Projektet är finansierat av Europeiska kommissionen och svenska forskare från Sahlgrenska akademin och Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) har medverkat i studien från start.

Kontakt

Deborah Gustafson, docent Sahlgrenska Akademin.
deborah.gustafson@neuro.gu.se

Kaj Blennow, professor Sahlgrenska akademin
kaj.blennow@neuro.gu.se

Forskare varnar för demenskaos

DEMENS. En europeisk kommission av ledande forskare varnar för effekterna av det ökande antalet demenssjuka. Kommissionen, med drygt 30 ledande forskare från tio europeiska länder, har letts och organiserats av Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.

Tidskriften The Lancet Neurology ägnar hela sitt aprilnummer åt expertgruppens rapport. Där ges rekommendationer om hur patientvård, grundforskning och klinisk forskning om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ska organiseras i framtiden. En samlad ansträngning och en gemensam plan är nödvändigt för att möta framtidens problem, menar kommissionen.

Policydokumentet tar upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik. Forskarna förespråkar att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker.

– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger Bengt Winblad i ett pressmeddelande från Karolinska
Institutet.

I takt med att den förväntade livslängden ökar räknar man med att antalet personer med demens kommer att stiga. År 2015 uppskattades nästan 47 miljoner personer runt om i världen leva med demens. Till 2030 beräknas siffran vara 75 miljoner. Till år 2050 uppskattas runt 131 miljoner vara drabbade. Än så länge finns ingen behandling som effektivt kan bromsa eller stoppa sjuk­domen.

Arbetet presenterades vid en workshop i Europaparlamentet i Bryssel den 15 mars i samband med Brain Awareness Week 2016.

Kontakt

Bengt Winblad, professor i geriatrik, Centrum för Alzheimer­forskning, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel: 070-632 67 71
E-post:bengt-winblad-swedishbrainpower@ki.se eller bengt.winblad@ki.se

Nycklar till god kommunikation

LEDARSKAP Alla ledare och chefer kommunicerar, men alla är inte kommunikativa. Att strukturera, utveckla, interagera och representera är de viktigaste beteendena hos den kommunikativa ledaren. Det visar en ny avhandling vid Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.

En kommunikativ ledare definieras som en ledare som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet genom feedback och dialog samt är närvarande och öppen. Centralt för ett kommunikativt ledarskap är att organisationen (högsta ledningen) måste vilja och tillåta att kulturen förändras för att skapa en kommunikativ organisation. Där kan avhandlingens definition, principer och kommunikativa beteenden visa vägen.

– Det är relevant att se på relationen mellan organisationens kontext och ett kommunikativt ledarskap, eftersom det är i den relationen det går att lyfta fram utmaningar samt medvetna och omedvetna motstånd på vägen till en mer kommunikativ organisation, säger Solange Hamrin.

En kommunikativ ledare kan bidra till organisationens resultat bland annat genom att skapa tydliga roller för medarbetare, engagemang, gruppsamhörighet och för­troende.

Kontakt

Solange Hamrin, doktorand i medie-och kommunikationsvetenskap, 010-142 84 13, solange.hamrin@miun.se

 

Studie väcker hopp om tidig upptäckt

ALZHEIMER Ungefär tjugo år innan de första symtomen på Alzheimers sjukdom uppträder syns inflammatoriska förändringar i hjärnan, enligt en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Brain.

Alzheimers sjukdom, vår vanligaste demenssjukdom, kännetecknas av att nervceller i hjärnan förtvinar, särskilt i områden som är viktiga för minnet. Exakt vad som orsakar celldöden är inte klarlagt, men många år innan de första symtomen uppträder sker tidiga, sjukliga förändringar, så som inlagring av proteinet amyloid i form av amyloidplack, ansamling av tauprotein och inflammatoriska förändringar som slutligen leder till en försämrad koppling mellan nervceller. Exakt hur tidsförloppen ser ut i denna händelsekedja är fortfarande en obesvarad fråga.

I studien har forskarna följt flera sjukliga förändringar i hjärnan och fynden pekar på att aktivering av så kallade astrocyter på ett tidigt stadium kan spela en viktig roll för utvecklingen av sjukdomen.

I studien deltog medlemmar från familjer med fyra olika kända alzheimermutationer och en grupp patienter med icke-ärftlig, så kall­ad sporadisk Alzheimers sjukdom. Alla deltagare genomgick minnestester och undersökning med positronemissions-tomografi (PET-kamera), vilket innebär att radioaktiva spårmolekyler med kort halveringstid injiceras i blodbanan för att nå hjärnan.

Dessa studier visar att sjukdomsprocesser bakom Alzheimers sjukdom startar många år innan sjukdomssymtomen märks och att det bör vara möjligt att sätta in skyddande behandling tidigt. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.

Kontakt

Agneta Nordberg, professor, överläkare Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet
Telefon: 08-58585467 eller 070-5107685
agneta.k.nordberg@ki.se

 

Gen kan förvarna om depression

DEPRESSION En gen som redan kopplats till Alzheimers sjukdom tycks också öka risken för äldre att utveckla depression. Med hjälp av genen skulle riskpersoner kunna identifieras och behandlas i ett tidigt skede, det visar forskning från den välkända H70-studien i Göteborg.

Genvarianten apolipoprotein 4, ofta förkortad som APOE 4, hör till en av neuropsykiatrins viktigaste biomarkörer. Genvarianten har en vetenskapligt bekräftad koppling till Alzheimers sjukdom, där personer som bär på genen både har en ökad risk att bli sjuk, drabbas tidigare och får en snabbare utveckling av symtomen. Genvarianten kopplas också till åderförkalkning och andra kardiovaskulära sjukdomar.

Forskare vid Göteborgs universitet kan nu visa att äldre personer som bär på APOE 4 dessutom löper en ökad risk att utveckla depression.
Genom att följa totalt

839 svenskar i åldrarna 70–92 år under fem år kunde forskarna se ett bekräftat samband mellan förekomst av APOE 4 och framtida depression. Sambandet kvarstod även när forskarna uteslutit personer som utvecklat demens.

Kontakt

Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
silke.kern@neuro.gu.se

 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant