Legitimation ska vässa yrkesprofilen för USK:or​

En legitimation senast 2025 ska ge undersköterskorna ökad status och locka fler att utbilda sig till yrket. Samtidigt får arbetsgivarna bättre grepp om vad den största personalgruppen i vården och omsorgen om äldre personer kan.

Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre personer är kärnan i den utredning Susanne Rolfner Suvanto lämnar till regeringen den sista mars. Bättre och mer enhetlig utbildning av undersköterskor ska ligga till grund för en yrkeslegitimation av samma slag som andra legitimationsyrken.

– Undersköterskorna är den absolut största yrkesgruppen inom vård och omsorg om äldre personer, och den som har störst kontaktyta med de äldre, säger hon.

Danmark har visat vägen med yrkeslegitimation, men även i Finland och Norge är undersköterskeyrket reglerat.

– Det vi föreslår är att även Sverige nu måste ta ett första steg. Siktet är inställt på legitimering och vi har 2025 som riktmärke. Då ska en reglering finnas på plats, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Hon framhåller att legitimeringen i Danmark bidragit till att det i dag råder balans mellan utbud och efterfrågan på undersköterskor i landet.

– Men legitimationen kan inte vara det enda som leder till att yrket blir attraktivt. Det handlar också om att få tid för reflektion, handledning, att ha en närvarande chef, bra arbetsvillkor och en hög grad av handlingsutrymme.

Utredaren slår fast att det nu måste inledas ett arbete för att jämna ut de stora skillnader som finns i utbildningen av undersköterskor.

– För att legitimationen ska bli användbar måste vi ha enhetliga krav och utbildningarna måste ha jämförbara examensbevis. Utbildningsanordnarna kan ha lite olika varianter, men slutprodukten måste vara densamma.

Under utredningsarbetet har Susanne Rolfner Suvanto sett att de utbildningar som Arbetsförmedlingen ordnar för att få fram mer personal till äldreomsorgen skiljer sig en hel del. När det gäller antal poäng som krävs i vårdämnena är spannet från 500 poäng till 1600 poäng.

Hur många poäng en kommun kräver för att en person ska få arbete som undersköterska skiljer sig också en hel del. En undersköterska kan ha jobbat i en kommun som krävt 1200 poäng, och flyttar till en som har kravet 1400.

– Så kan vi inte ha det. Då blir det också svårt för arbetsgivaren att veta vad personen kan, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Hon pekar även på behovet av ett livslångt lärande för både undersköterskor och andra personalkategorier i vården och omsorgen om äldre personer. Hur det ska organiseras och finansieras vill hon att en ny utredning ska titta närmare på.

– Jag menar att man ska ha den möjligheten, men hur det ska gå till, vad det kostar och hur vidareutbildningen kan finansieras måste vi veta mer om innan det går att lägga skarpa förslag.

Ansvar för det livslånga lärandet och möjligheten att byta yrke genom att till exempel studera på Komvux är en kommunal angelägenhet. Fortbildning är den del som arbetsgivaren har ansvar för och som oftast handlar om att bidra till verksamhetsutveckling.

Vilka aktörer som ska kunna anordna utbildningar tas inte upp i utredningen. Susanne Rolfner Suvanto tror att utbudet blir självreglerande när regleringen av yrket finns på plats. Ingen kommer att vilja gå en utbildning som inte leder till legitimation.

– På så vis får du en enhetlighet bakvägen.

​Blir det enklare att vara arbetsledare när yrket är reglerat?

– Med legitimationen blir det tydligt vad en person kan. Den som är legitimerad har också ett tydligt eget yrkesansvar. Arbetsgivaren vet att du har gått den här utbildningen och fått det här examensbeviset.

Att undersköterskor får legitimation har också stor betydelse för de sjuksköterskor som arbetar inom vården och omsorgen om äldre personer och delegerar hälso- och sjukvårdsinsatser. Det blir tydligare vilken kompetens en undersköterska har.

– Vi säger inte att det bara måste vara legitimerade undersköterskor på alla tjänster, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Hur förfarandet vid valideringen av utländska utbildningar ska gå till är en annan fråga som behöver utvecklas mer. Det gäller både personer som kommer till Sverige och söker jobb och de som arbetat en tid i Sverige och ansöker om legitimation.

För att det och andra delar av legitimeringen ska fungera så friktionsfritt som möjligt krävs bra förberedelser, understryker Susanne Rolfner Suvanto.

– Jag vill undvika en situation som den med lärarlegitimationen; att det går för fort och uppstår osäkerhet kring vilka som är behöriga och inte. Det får inte bli en uppdelning på arbetsplatsen mellan dem som har legitimation och dem som inte har. Det vore olyckligt.

Det behövs också en tydlighet kring vad det personliga ansvar som följer med regleringen ska omfatta. Likaså vilka sanktioner som ska följa om någon inte lever upp till ansvaret. Det är samma bestämmelser som gäller alla legitimerade yrkesgrupper.

Susanne Rolfner Suvanto vill även att en kommande utredning granskar begreppet undersköterska. Hon har noterat att en del i yrket förknippar det med att den som har titeln underordnar sig någon annan. Det vill säga att vara ”under”ordnad.

– Oavsett vad man kommer fram till måste det vara väl förankrat, säger hon.

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant