TID – en förutsättning för bra omsorg

Grunden för den goda omsorgen är mötet människor emellan. Det kräver tid och reflektion, men i en pressad vardag hinns det inte alltid med.

– Kvalitet i vården och omsorgen är en berättelse om det goda mötet mellan den äldre personen och personalen. Om hur undersköterskan lär sig hur denna person, som behöver

Sven-Erik Wånell
Sven-Erik Wånell

andra för att klara sin vardag, vill leva sitt liv. Det är i det mötet som kvalitet uppstår, säger Sven-Erik Wånell, tidigare chef för Äldrecentrum som medverkar med faktaunderlag till den nationella kvalitetsplanen.

Det är också den bärande tanken i kvalitetsplanens kapitel som definierar kvalitet och effektivitet.

Sven-Erik Wånell betonar att tid är förutsättningen för att mötet ska bli bra. Det går inte att komma till en äldre person och vara så stressad att besöket närmast kan jämföras med att rusa genom lägenheten. Kvalitet kräver också att det finns kontinuitet, att schemat tillåter att det är samma person som kommer, inte den som råkar ha kortast gångavstånd.

– Det är också viktigt att under­sköterskan har kunskap kring vad som är åldrande, både det friska och det sjuka åldrandet. Det är ett svårt arbete att vårda sjuka äldre och det finns risk för att man stänger av. Därför är det nödvändigt med handledning, tid och reflektion. Detta är inget självklart i dagens omsorg, men det behöver kommuner och utförare hela tiden tänka på, summerar Sven-Erik Wånell.

Kvalitetsplanens kapitel om kvalitet och effektivitet håller fast i tanken att det är i mötet som kvalitet uppstår. I kapitlet redo­visas aktuell lagstiftning och definitioner av kvalitet. Utöver mötet är trygghet, säkerhet, tillgänglighet, lyhördhet och individanpassning viktiga beståndsdelar. Mycket kan göras som inte kostar mer. Men samtidigt är det ofrånkomligt att god kvalitet också kräver tillräckliga resurser, enligt utredningen. Det måste finnas en nära och tillgänglig arbetsledning och tillräckligt med tid hos den äldre personen för att kvalitet ska bli möjligt.

Allt detta är aspekter av god kvalitet som är svåra att mäta. Och ett resultat beror på perspektiv, poängterar utredningen. För vem är resultatet bra? För äldre, anhöriga eller kommunen?

Också effektivitetsbegreppet problematiseras. Att effektivitet är nödvändigt för att värna om att skattepengar används på ett riktigt sätt är oomtvistat. Däremot är effektivitet ofta feltolkat, konstateras i utredningen, och tar exemplet om man för att vara rationell skulle hänga en matlåda på dörren. Visst hinner många äldre få sin matlåda på detta sätt, men äter de den? Matlådan på dörren kanske är kortsiktigt effektivt för att spara pengar och tid, men kan på sikt innebära risk för undernäring och sjukhusvistelse. Och blir därmed ineffektiv.

När Sven-Erik Wånell talar om kvalitet  blir det så mycket mer än olika former av mätningar och jämförelser. Visst anser han att det finns det saker som kan och bör mätas, till exempel brister i den palliativa vården, trycksår eller andra konkreta företeelser. Dessa former av mätningar via kvalitetsregister kan utvecklas och struktureras, medan många andra mätmetoder tar mycket tid, men ger lite tillbaka. De blir en del av den omdebatterade styrmodellen New Public Management, en modell som Sven-Erik Wånell bedömer kommit till vägs ände.

– Om man mäter det mätbara så får man fokus på fel saker. Det goda mötet som jag pratar om kan inte mätas med de mätinstrument som finns i dag.

Inga mätmetoder är gjorda av en slump och ofta ligger mycket arbete bakom. Ändå finns det, enligt Sven-Erik Wånell, en osäkerhet kring vad som mäts. Det finns också andra faktorer som gör att det är svårt att värdera hur resultatet av vården och omsorgen blir för den äldre personen. Som exempel tar han brukarundersökningar. Det visar sig att i Öppna Jämförelser är det bara sju procent av svaren från särskilt boende som kommer från omsorgstagarna själva. Inom hemtjänsten är motsvarande siffra 30 procent.

Det viktigaste är givetvis vad de äldre själva anser är bra omsorg. Men det låter sig inte så lätt fångas i en enkät som bara en mindre del av de som har äldreomsorg besvarar.

Han är också tveksam till vad som finns bakom begreppet nöjd. Hans erfarenhet är att när man försöker ringa in vad det innebär att vara nöjd genom samtal med den äldre personen framkommer ofta en mer komplex bild. Det är inte ovanligt att det kommer uttalanden som ”flickorna är så snälla, så jag vill inte ställa fler krav”.

– Vi behöver bli mer intresserade av att lyssna till äldres berättelser. Vad säger de när man lägger örat till? Det är viktigt för att utveckla kvalitet.

Även om de anhöriga försöker leva sig in i sin närståendes situation kan ingen tolka en annan människas uppfattningar eller upplevelser av vad som är kvalitet.

– De anhöriga är viktiga, men det vore bättre att fokusera på dem i deras roll och höra hur de bedömer vården från sitt perspektiv, säger Sven Erik Wånell.

Han påpekar också betydelsen av att cheferna får kontinuerlig kompetensutveckling och ledarskapsutbildning, något som föreslås i andra delar av utredningen.

– När man jämför olika enheter kokar skillnaderna alltid ner till chefen. Det är en oerhört central person för att skapa kvalitet inom äldreomsorgen. Men det räcker inte med att de är utbildade. De måste också få möjlighet att leda, genom att ha en begränsad medarbetargrupp och att personalen får den kunskap som behövs och på arbetsplatsen får utveckla sig i det svenska språket om man har ett annat modersmål.

Och liksom utredare Susanne Rolf­ner Suvanto slår han fast – det finns inga enkla jobb inom äldreomsorgen.

Kvalitet ur 3 perspektiv

Strukturkvalitet: utbudet av vård och omsorg är dimensionerat och format utifrån faktiska behov. En central faktor är att det finns tillräcklig bemanning, så att personalen har tid att utföra arbetet. Personalen ska också ha rätt grundutbildning och det ska finnas tillräckliga förutsättningar för fortbildning och reflektion. Personalen bör också arbeta i ett multiprofessionellt team.

Processkvalitet: hur insatserna utförs. Att maten är näringsriktig och måltidssituationen trivsam. Att insatserna sker på avtalad tid och med ett bra bemötande. Processkvalitet är en fråga för utförarna. Att de ger personalen förutsättningar för att kunna utföra arbetet på med rätt kompetens och så att den äldre personen blir delaktig.

Resultat: säker hälso- och sjukvård, god hälsa och personcentrerad vård och omsorg. I utredningen konstateras att eftersom kvalitet inom vård och omsorg uppstår i mötet mellan människor kan det skifta och upplevas olika. Vad som då är ett bra resultat är inte entydigt.

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant