Det samlade budskapet från olika konjunkturbedömare är att det stundar sämre tider för landets kommuner. Många inom offentlig verksamhet är så vana vid att arbeta i slimmade organisationer att krisvarningen kan vara svår att ta till sig. Ofta är det också svårt att få ett helhetsgrepp om varför pengarna aldrig tycks räcka till.

SNS Konjunkturråd vänder på perspektivet i en granskning av kommunernas ekonomi i årsrapporten för 2019 och genomlyser förutsättningarna för kommunerna att bemanna och finansiera välfärden. Budskapet är glasklart: utan kraftiga förändringar för finansiering och styrning krackelerar den svenska välfärds­modellen. Orsaken är ett kraftigt ökat behov av äldreomsorg  samtidigt som allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler.

I rapportenKommunernas framtid konstaterar SNS att äldreomsorg står för 18 procent av kommunernas kostnader. Det är den näst största utgiften efter utbildning, det vill säga grundskola, gymnasium och annan utbildning, som står för 28 procent.  

Det intressanta är att SNS delvis punkterar några ståndpunkter som används i debatten om framtidens äldreomsorg – både av fack och arbetsgivare.  Dit hör till exempel att ökad heltid, förlängt arbetsliv, digitalisering och välfärdsteknik är nyckelfaktorer för att klara rekryteringsbehoven. Här konstaterar SNS:  ”För att fler ska vilja jobba mer och längre kan det emellertid behövas lönehöjningar och förbättringar i arbetsmiljön.” En utmaning med tanke på de många rapporterna om dålig arbetsmiljö, stress och låga löner, och att sjukfrånvaron inom äldreomsorgen är bland de högsta på arbetsmarknaden.  Senast i februari konstaterade Arbetsmiljöverket stora brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och pekar ut det som en faktor bakom det växande antalet anmälda arbetssjukdomar.
Även förhoppningarna på välfärdsteknik och digitalisering måste balanseras, enligt SNS, som pekar på att utveckling och implementering hittills gått långsamt. Därför är det svårt att sia om tekniska lösningar verkligen kommer att avlasta personal och ekonomi de kommande 20 åren.

SNS betonar också att de ekonomiska påfrestningarna kopplade till demografin är en tvåstegsraket. Kortsiktigt handlar det om de stora 40-talistkullarna, vars omsorgsbehov kulminerar om bara några år. Långsiktigt är det däremot den ökande medellivslängden som driver kostnaderna.  I det perspektivet är det nödvändigt, enligt rapporten, med en starkare finansiering. Inte minst eftersom klyftorna ökar. Över hälften av kommunerna förväntas tappa befolkning de kommande 20 åren. Andra växer och får starkare skattekraft och stordriftsfördelar.

SNS föreslår därför fyra kraftfulla förändringar:

➜    Minska de riktade statsbidragen. Riktade bidrag tenderar att bli en bromskloss för nödvändiga förändringar. Det gör det också otydligt vem som är ansvarig om servicen inte fungerar.

➜    Gör det enklare att utkräva ansvar av kommunpolitiker. Informella spelregler har vuxit fram genom lokala majoritetskoalitioner. När både majoritet och opposition är representerade i kommunstyrelsen blir ansvarsförhållandena otydliga.

➜    Överväg att lyfta bort ansvaret för vissa uppgifter från små kommuner.

➜    Höj skatter och effektivisera. De närmaste 20 åren växer kommunernas utgifter snabbare än intäkterna. Därför behövs det helt enkelt mer pengar.  Kommunerna skulle dessutom vinna på att samarbeta med var­andra och få ökad frihet att ta ut avgifter inom till exempel äldreomsorgen.