Ökad kunskap om åldrande, kognitiva sjukdomar och bemötandets betydelse har förändrat och utvecklat vård och omsorg om äldre. Inget kan vara mer fel än att säga att det var bättre förr, i det som då hette långvård. Kommuner som till exempel Eskilstuna, Östersund och Kalmar tänker nytt kring arbetssätt, biståndsbedömning och personalens hälsa.

Parallellt bidrar urbaniseringen och den demografiska utvecklingen se till att klyftorna ökar mellan kommunerna. Kommunutredningen, som presenteras på sidorna 8–9, konstaterar att hälften av landets 290 kommuner tillsammans bara har 14 procent av den totala befolkningen. Resultatet är att förutsättningarna är helt olika mellan kommunerna, trots att kravet på att leverera välfärdstjänster, som till exempel äldreomsorg, till invånarna är desamma i hela landet. Redan idag är det därför omöjligt att utifrån den ekonomiska verkligheten tala om en jämlik äldreomsorg, eftersom befolkningsstruktur, skatteintäkter och rekryteringsmöjligheter ser så helt olika ut.

”Inget kan vara mer fel än att säga att det var bättre förr, i det som då hette långvård.”

Både Sveriges Television och tidningen Kommunalarbetaren har gjort ambitiösa och omfattande granskningar av hur sparkvasten sveper över välfärden. Bilden är entydig:  äldreomsorgen måste spara – eller effektivisera som de flesta uttrycker det.

Enligt Kommunalarbetaren handlar det ofta om besparingar som går på tvärs emot vad forskning visar skapar en god omsorg och arbetsmiljö. Dit hör till exempel minskad bemanning, vikariestopp, kortare tid för dusch, städning och inköp för hemtjänsten samt delade turer och mer helgarbete. Faktorer som enligt forskningen redan gör att personalen lämnar eller överväger att lämna äldreomsorgen och går stick i stäv med viljan att attrahera, rekrytera och behålla nya medarbetare.

Mot den bakgrunden är det lätt att känna en viss uppgivenhet och glömma att alla rådande strukturer inte är av godo. Flera social- och förvaltningschefer är idag övertygade om att nya arbetsmodeller, till exempel intensiv hemrehabilitering, kan minska behovet av hemtjänst 20–40 procent.  I den bästa av världar ökar det självständigheten för många äldre och frigör resurser till dem med de största behoven. Det kräver både ett utökat teamarbete mellan professionerna och en större helhetssyn på den enskilda individen. Och en vilja från kommunledning och andra beslutsfattare att prioritera utvecklingsarbete och kompetensutveckling av personalen. Och, som förvaltningschef Johan Lindström i Eskilstuna betonar, förankra nya arbetsmodeller i evidensbaserad kunskap.

Kommunutredningen lyfter också behovet av att samarbeta och lära av varandra. Utredningen förslår ekonomiska incitament för strategiska samarbeten och kommunsammanslagningar. Intresseorganisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, är positiv till samarbeten, men är en benhård motståndare till sammanslagningar.

Oavsett vem som har rätt är ett förändringsarbete nödvändigt. Både för att utveckla kvaliteten i omsorgen, förbättra arbetsmiljön för personalen och säkra kompetensförsörjningen.