Ny livslust när teamet rycker ut

Intensiv hemrehabilitering med multiprofessionella team minskar trycket på hemtjänsten och sänker kostnaderna med tiotals miljoner per år i Eskilstuna. Målet är att år 2030 ha ställt om hela kommunens äldreomsorg till den nya arbetsmodellen.

Kroppkakorna var nästan färdigkokta när 92-åriga Ulla Eriksson tappade balansen och föll i golvet. Höften fick sig en ordentlig törn.

– Jag blev kvar på lasarettet en vecka. Så kan det gå när man lagar mat, säger hon.

Nu är det snart tre månader sedan Ulla kom hem igen till alla fotografierna på barn, barnbarn och barnbarnsbarn, till krukväxterna och balkongen som väntar på att få värma henne när vårsolen gör entré.

Tack vare äldreomsorgens multiprofessionella team har hon repat sig betydligt. Rullstolen är undanställd, men hon vill fortfarande ha åtminstone ena handen på rullatorn.

– Du går mycket bättre nu, det märks att du börjar få upp flåset, säger Malin Persson, undersköterska och en av Ulla Erikssons två kontaktpersoner i teamet.

Sedan 2015 jobbar undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, beteendevetare och biståndshandläggare tätt tillsammans för att skjuta fram behovet av hemtjänst och särskilt boende. Alla äldre som skrivs ut från sjukhus och för första gången behöver hemtjänst får erbjudande om intensiv hemrehabilitering.

"Viktigast är att det inte blir en tillfällig fluga. Arbetssättet får inte vara beroende av enskilda personer och riskera att läggas ner på grund av att någon engagerad chef försvinner."

Malin Persson jobbade tidigare i den vanliga hemtjänsten och gläder sig över att nu ha mer tid för de äldre. Arbetet är inte lika stressigt och hon har blivit bättre på att hålla tillbaka instinkten att ge en hjälpande hand.

– Meningen är ju att Ulla ska kunna knäppa sina knappar själv. Vi jobbar med händerna bakom ryggen, men finns till hjälp om något inte funkar.

Ulla Eriksson nickar igenkännande:
– I början undrade jag varför de bara stod där, men sedan förstod jag ju att jag ska försöka göra det själv.  

Rehabiliteringen i hemmet pågår som längst i tre månader och är mest intensiv i början. Träningen utgår från mål som teamet och den äldre sätter upp tillsammans. Det kan handla om att laga sin mat själv eller gå ut och handla.

– Mitt första mål var att kunna gå på toaletten själv. Det har jag nått för länge sedan.

Nu vill jag snart ta en promenad utomhus, säger Ulla Eriksson.

Arbetsterapeuten Maria Andersson träffar inte Ulla Eriksson lika ofta som Malin Persson, men även hon har noterat framsteg. I samarbete med fysioterapeuten tar hon bort och lägger till övningar i träningsprogrammet. Hon funderar också över vilka hjälpmedel som är nödvändiga i vissa skeden och hur snabbt de kan ställas undan.

– Teamkänslan ger mig mycket input och gör att jag får bättre överblick. Det blir lättare att göra olika bedömningar, säger Maria Andersson.

Intensiva insatser i början stärker den enskilde, men minskar också kommunens kostnader. Redan efter 90 dagar har behoven av hemtjänst minskat med cirka 50 procent, visar kommunens egna beräkningar. I åldersgruppen 65-75 år är minskningen hela 87 procent.

– Höga kostnader i början på grund av teamarbetet ger god ekonomi på sikt. Lyckas vi skjuta på när man behöver flytta in i särskilt boende kommer vi också bort från det institutionaliserande omhändertagandet, säger Johan Lindström, förvaltningschef för vård och omsorg.

Den ekonomiska kalkylen ser bra ut, framhåller han. Om två tredjedelar av den möjliga målgruppen omfattas av arbetssättet innebär det cirka 80 miljoner kronor i minskade kostnader per år. En tredjedel av de äldre är inte aktuella för insatsen på grund av allvarlig demens och livshotande sjukdom.

– Översätter man till nationell nivå handlar det om väldigt stora pengar. Eskilstuna motsvarar ungefär en procent av Sverige.

Sedan förändringen inleddes för några år sedan har forskare vid Mälardalens högskola följt arbetet på nära håll. Johan Lindström anser att äldreomsorgen generellt behöver bli bättre på att bygga sin verksamhet på beprövad kunskap.

– I hälso- och sjukvården för du sällan in nya arbetssätt utan att först försäkra dig om att de är evidensbaserade. I vår värld genomförs ett oändligt antal projekt där hälften kanske är jättebra, men vi tar aldrig reda på att det verkligen är så.

De personer som får hemrehabilitering är indelade i tre åldersgrupper: 65-75 år, 76-85 år samt 86 år och äldre. Forskarna har sett att insatsen ger stor effekt med minskat behov av hemtjänst i den yngsta och äldsta gruppen, men inte i mellan­gruppen.

– Ingen har ännu kunnat ge någon rimlig förklaring till det. Det vore en sak om ökningen i de två andra grupperna var marginell, men vi ser att den är robust, säger Johan Lindström.

Forskarna ska också fundera över varför effekten i den äldsta gruppen börjar avta efter ett par år. Kan något göras för att förlänga effekten, eller är det oundvikligt att den avtar med ökande ålder?

– Nya frågor väcks hela tiden. Vi har samtalen igång med forskargruppen.

En iakttagelse är att den fysioterapeutiska träningen inte lett till att den fysiska förmågan blivit signifikant bättre. Av det drar forskarna slutsatsen, eftersom fakta visar att behovet av hemtjänst minskar, att det är någon annan effekt som uppstått.

”Genom att fokusera på rehabiliterande insatser kan vi minska behoven samtidigt som livskvaliteten ökar.”

– Förmodligen har det att göra med att man har större motivation och tillit till sin förmåga att klara sig själv. Det väcker tankar om att vi i fortsättningen kan fokusera mer direkt på den psykosociala biten och inte ha lika stora insatser i fysioterapeut, säger Johan Lindström.

Från att ha börjat som ett projekt är verksamheten sedan ett år tillbaka permanent. Vid årsskiftet utökades den och omfattar nu även personer som har en pågående omvårdnadsinsats i ordinarie hemtjänst och där personalen bedömer att det finns en förutsättning för rehabilitering. Två team har för närvarande hand om ett 30-tal äldre.

– Alla personer med omvårdnadsinsats i hemtjänsten är en potentiell målgrupp. Tidigare har vi inte utnyttjat möjligheten att påverka behovet av hemtjänst. Genom att fokusera på rehabiliterande insatser kan vi minska behoven samtidigt som livskvaliteten ökar.

Johan Lindström räknar med att omställningen av hela äldreomsorgen i Eskilstuna till det nya arbetssättet kommer ta ytterligare cirka tio år.

– Viktigast är att det inte blir en tillfällig fluga. Arbetssättet får inte vara beroende av enskilda personer och riskera att läggas ner på grund av att någon engagerad chef försvinner, betonar han.

Hemma i lägenheten närmar sig Ulla Eriksson spisen där det olycksaliga kroppkakekoket fortfarande gör sig påmint. Nu vill arbetsterapeuten Maria Andersson att hon tar ett ordentligt tag om diskbänken och gör en av sina övningar.

– Häromdagen klarade jag trettio, säger Ulla Eriksson och böjer på knäna.

– Försök göra nigningarna lite djupare, det är bättre än att göra många. Och gör dem långsamt, uppmanar Maria Andersson.

Innan Ulla Eriksson gick i pension arbetade hon tjugofem år på läromedelscentralen i Eskilstuna. Hon köpte böcker från Bibliotekstjänst och förmedlade dem vidare till skolbiblioteken.

– Det var ett roligt jobb och jag har alltid tyckt om att läsa. Men när olyckan hände tappade jag lusten för allt: läsa böcker, se på tv, sticka och sy. Det bara försvann, men nu kanske jag ska börja igen på gamla dagar.

Hemrehabiliteringen hos Ulla Eriksson är nästan slutförd. Innan hon ramlade vid spisen hade hon aldrig haft någon kontakt med kommunens hemtjänst. Nu vill hon inte gärna skiljas från det multiprofessionella teamet.

– Gör du illa dig igen kanske vi kommer tillbaka. Men du behöver ju inte ställa dig och laga kroppkakor för det, säger Malin Persson.

Köket fylls av skratt.

Steg för steg är Ulla Eriksson på väg tillbaka i vardagen, tack vare intensiv hemrehabilitering från arbetsterapeuten Maria Andersson (t.v.) och undersköterskan Malin Persson.

Dagliga samtal över professionsgränserna är central för teamarbetet i Eskilstuna. Här är det undersköterskan Malin Persson, arbetsterapeuten Maria Andersson, fysioterapeut Hanna Olsson och de övriga kollegerna som stämmer av.

Johan Lindström, förvaltningschef för vård och omsorg i Eskilstuna.

I Ulla Erikssons träningsprogram ingår just nu att träna styrka med hantlar. Träningen utgår från mål som hon och teamet sätter upp tillsammans.

Prev
Next

 

Läs fler

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant