Utredare vill slå ihop kommuner

För att bromsa den ekonomiska kräftgången måste förutsättningarna för landets kommuner förändras radikalt. Annars kommer klyftorna inom välfärden fortsätta att öka. Det är budskapet från Kommunutredningen, som vill se frivilliga sammanslagningar och strategiska samarbeten.

Lockbetet i utredningens förslag är att staten ska ta över skulder från kommuner som frivilligt går samman och att invånare i krisorter inte ska behöva betala av sina studielån.

Niklas Karlsson
Niklas Karlsson

Radikala grepp som utredaren Nils Karlsson (S) hoppas ska stärka den kommunala välfärden, inte minst äldreomsorgen.

Niklas Karlsson slår redan i inledningen av det nästan 800 sidor tjocka slutbetänkandet fast att det inte finns några enkla lösningar på utmaningarna för kommuner och regioner. Scenariot är väl känt: demografisk uppförsbacke, vikande skatteunderlag, snabb urbanisering, skiftande förutsättningar att locka kompetent personal. Resultatet är en allt mer ansträngd ekonomi, en växande polarisering och rektryteringsproblem.

I brist på mirakelkurer har den parlamentariskt sammansatta kommitté, som lett Kommunutredningen, gjort ett försök att ge förslag som långsiktigt kan förstärka kommunernas kapacitet. Och vid ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) gjorde Niklas Karlsson sitt bästa för att övertyga en panel med kommunpolitiker och forskare om att flera av utredningens förslag är väl värda att testa:

● Staten tar över skulder från de kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar.
● Nytt statsbidrag till kommuner som vill prova en strategisk samverkan över kommungränserna.
● Färre riktade statsbidrag.
● En översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
● Utreda möjligheten att minska studieskulder för personer som bor och arbetar i kristyngda kommuner.

–  Antalet kommuner där problemen att rekrytera personal till kärnverksamheterna ökar tenderar att bli fler, sa Niklas Karlsson.

Han pekade på frivilliga kommunsammanläggningar som en väg att stärka svaga kommuner.  Samtidigt konstaterade han att stora geografiska avstånd gör det svårt att uppnå ekonomiska samordningsvinster inom äldreomsorgen.  Hemtjänst måste bedrivas där människor bor, vilket också är en orsak till att kommuner så gott som aldrig samverkar just inom äldreomsorgen.*

Han fick direkt mothugg av Carola Gunnarsson (C), förste vice ordförande i SKR. Hon ansåg att utredningens förslag om samverkan är för dåligt. Hon hävdade att samverkan även kan vara värt att pröva inom äldreomsorgen och hänvisade till den förenklade avtalssamverkan som blev möjlig genom en lagändring 1 juli 2018.  

Carola Gunnarsson
Carola Gunnarsson

– I slutbetänkandet finns en genomgående ton av att sammanläggningar är lösningen på det mesta. Varför har ni inte tydligare lyft fram de möjligheter som finns med samverkan?

Carola Gunnarsson gillade inte heller förslaget om skuldavskrivning.

– Utgångspunkten för kommunsammanläggningar måste vara att skapa bättre verksamhet för invånarna, inte att få sina skulder avskrivna, sa Carola Gunnarsson.

Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd i Arjeplog, slog fast att staten måste ta sitt ansvar och ge förutsättningar för god service till medborgarna i hela landet. I glesbygden är utrymmet för att skära kostnader små.

– Våra försök att sänka kostnader stupar alltid på att alla politiker har någon släkting som arbetar på kommunkontoret och skulle bli av med jobbet, raljerade hon.

Efter seminariet utvecklar Britta Flinkfeldt sina tankar och tycker det är en mycket bra idé att låta yrkesarbetande invånare slippa betala sina studielån.

– Det skulle kunna gynna även undersköterskor och sjuksköterskor. Det blir en sorts bonus som  inte driver på löneutvecklingen. För oss är svårigheten att få tag i kompetent personal det största problemet. Det är nästan lika svårt att få tag på undersköterskor som det är att få tag på lärare, säger hon.
Däremot ser hon inte kommunsammanläggningar som en lösning för vidsträckta kommuner i glesbygden.

Britta Flinkfeldt
Britta Flinkfeldt

– Vi har bara äldreboenden i centralorten. Det blir inte lättare att hitta personal bara för att man går samman och skapar ett superäldreboende.
Samverkan över kommungränsen inom äldreomsorgen, skulle möjligen ge fördelar om man lyckas skapa en gemensam chefslinje. Men även där finns begränsningar enligt Britta Flinkfeldt, eftersom chefer inte bör ha mer för än ett visst antal medarbetare under sig.
 
Så vad är lösningen?
– Utbildningssystemet måste leverera, men det handlar också om att vi behöver mer pengar. Med en så liten skattebas som vi har, är det knappt vi har råd med att anställa chefer på heltid.

Niklas Karlsson, vice ordförande i försvarsutskottet och före detta kommunalråd i Landskrona, fick bemöta en hel del invändningar under seminariet. När kritikstormen var som intensivast , citerade han den finländske fältmarskalken   Mannerheim, som hade en ledande roll under vinterkriget 1939-40.

– Jag ser fienden framför mig, bakom mig, till höger och till vänster. Nu ska han fan mig inte komma undan.

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant