01
02
03

Chefspanelen

Du som är chef är ofta ensam med stora beslut och komplexa situa­tioner. För att du ska kunna ta del av hur dina chefskollegor resonerar runt om i landet har vi i varje nummer Tidningen ÄO:s chefspanel. Vårt mål är att panelen ska bidra till en öppen dialog om med- och motgångar.

Hur har du mött de anhörigas oro under pandemin?

Emma Karlsson

Emma Karlsson. Enhetschef på demens­boendet Ebbesgården i Huskvarna:

"Vi har informerat brevledes till anhöriga vilka rutiner och riktlinjer som gällt under pandemin. Information har funnits vid entréerna och det har funnits ett talmanus som både vi chefer och medarbetare har kunnat använda vid frågor som kommit telefonledes. Vi har informerat de boende via informationsblad så att de har kunnat berätta för sina nära och kära. Vår kommun har varit tydliga med vad som gäller på hemsida och internet. Viktigt att alla ger samma budskap. Många anhöriga har ringt och frågat hur just den de har nära mår och då har vi försökt lugna dem genom att den personal som hjälpt den boende senast svarar eller ringer upp när hen kan."

Rikard Strömqvist

Rikard Strömqvist. Vård- och omsorgschef i Tibro kommun:

"Just anhöriga har ju haft en väldigt tuff tid, i vissa fall tuffare än vårdtagaren. De har fått förhålla sig till besöksförbud, men också hantera en egen upplevd isolering. Vi har informerat anhöriga via brev och hemsida om vilka beslut som tagits och eventuella ändringar av rutiner. Vi har också haft en separat anhörigtelefon dit anhöriga kunnat ringa vid frågor och funderingar. Enhetscheferna på våra boenden har ringt upp anhöriga för att höra hur de mår, vilket varit uppskattat. Jag har själv haft många samtal med anhöriga och tycker det är viktigt att ge den tiden."

Lilian Hansson

Lilian Hansson. Äldreomsorgschef i Tjörns kommun:

"Information och åter information. Jag har varit noga med att möta alla frågor som inkommit och att hjälpa de enskilda att få relevant information. Många gånger har jag slussat de anhöriga vidare till rätt person som har den korrekta informationen. Jag har använt mig av informationsenheten och vår hemsida i kommunen som uppdaterats när ny information tillkommit. Vår medicinska sjuksköterska har uppdaterat riktlinjer och nya rutiner till våra enheter. För mig har en viktig del varit att möta oron och sorgen hos anhöriga när de under perioder inte fått träffa sina anhöriga."

Anette Isaksson

Anette Isaksson. Enhetschef i äldreomsorgen i Emmaboda:

"Det är mycket omsorgspersonalen som har mött oro och frågor. Eftersom vi arbetar med små arbetsgrupper så har de närstående oftast skapat en god relation till omsorgspersonalen. Vi har vid något tillfälle skickat ut brev med allmän information. I övrigt har den mesta oron mötts med samtal av omsorgspersonalen eller mig. Då vi inte har haft någon smittad i området (ordinärt och särskilt boende) så har det varit lättare att lugna och ha tid för samtal."

Hur har du underlättat för smittsäkra besök?

 Emma Karlsson

Emma Karlsson:

"Anhöriga har fått tillgång till skyddsutrustning som vi placerat i lådor vid entréerna. Eftersom de boende har egna altaner och anhöriga ofta kommer den vägen har vi placerat ut handsprit i anslutning till altandörrarna. De anhöriga har gått in utevägen via altanerna. Ibland har vi kommit till altandörrarna med skyddsutrustning för att anhöriga ska slippa gå till entréerna. Vi har varit generösa med besök till personer som legat på sin sista tid och de anhöriga har fått skyddsutrustning så att de har känt sig säkra." 

 

Rikard Strömqvist

Rikard Strömqvist:

"Vi har haft besök utomhus och köpt in skärmar för att även på så sätt minska smittrisken. Vi har tillåtit besök vid vård i livets slutskede, men också vid något enstaka tillfälle vid oro hos vårdtagaren. Vi ser också till att det finns visir, munskydd och handsprit vid entrén, så att anhöriga inte själva behöver tänka på att ta med sig det."

Lilian Hansson

Lilian Hansson:

"Vi har varit aktiva med att möjliggöra för både inomhusbesök och utomhusbesök. Vi har använt oss av våra samlingssalar och köpt in plexiglas för att hitta olika former. Under perioder har även anhöriga hjälpt till för att möjliggöra promenader med visir och munskydd. Tekniken har också hjälpt oss att skapa digitala möten, vilket har varit en stor glädje. Man har också kunnat boka besök då personal stöttat."

Anette Isaksson

Anette Isaksson:

"Vi har erbjudit videosamtal samt gjort en plats ute med plexiglas och infravärme. Vi har haft avrådan från besök i det särskilda boendet men då närstående ändå valt att besöka sin anhöriga så har vi erbjudit munskydd och visir, hänvisat till särskilda ingångar för att minska rörelsen i huset på bästa sätt. Vi har hela tiden försökt att hitta individuella lösningar som passar men som samtidigt är så smittsäkra som möjligt."

Hur har du klarat pandemins andra våg jämfört med den första?

 Emma Karlsson

Emma Karlsson:

"Första vågen klarade vi utan att bli drabbade. Tyvärr drabbades vi hårt nu av den andra vågen. Det känns som att snubbla på målsnöret. Två tredjedelar av medarbetarna blev sjuka och vi som inte blev det jobbade dygnet runt. Nu när vågen är över är vi slitna, chockade och lite i kris. Känns som om vi drabbades av en tsunamivåg och nu undrar vad som hände. Det finns en bra sak i det hela och det är att vi fått en fantastisk sammanhållning."

 

Rikard Strömqvist

Rikard Strömqvist:

"Jag känner inte någon större skillnad, mer än att det fanns mer kunskap vid våg två. Samtidigt var alla lite slitna efter första vågen. Därför var det kanske lite svårare att samla energi. Jag vill lyfta fram enhetschefernas jobb. Att dagligen, nästan enbart, arbeta med att få verksamheten att fungera dag för dag, eller ibland timme för timme, är väldigt slitsamt när det pågår över tid. De fyller sina dagar med bemanning, att kommunicera ut nya rutiner, ha svar på frågor eller bli ifrågasatta och att hantera oro och arbetsmiljöfrågor."

 

Lilian Hansson

Lilian Hansson:

"Vi har klarat både andra och första vågen relativt bra. Det var dock extremt stor skillnad hur vi hanterade dessa två. Vid första vågen var ovissheten stor kring hur covid-19 smittade och hur vi skulle förhålla oss till sjukdomen. Vi trevade oss fram för att hitta en form att organisera oss i för att möta pandemin. Andra vågen var tryggare. Vi hade format informationskanaler, rutiner och riktlinjer, vilket underlättade arbetet. Så andra vågen var tryggare både för oss som ledare och även för organisationens medarbetare."

Anette Isaksson

Anette Isaksson:

"Andra vågen känns mer psykiskt utmattande än den första, lite som att börja om igen fast med redan trötta människor. Skillnaden är dock att vi denna gången var redo med skyddsmaterial, hygienutbildningar och rutiner. Frågorna från personalen var färre och tryggheten större. Det vi upplever i större utsträckning under andra vågen är att människor påverkats av isoleringen och avsaknaden av sociala kontakter. Jag tror också att vi mer börjar förstå vilka följder pandemin kommer att få i form av depressioner och kanske också utbrändhet."

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant