”Se de anhöriga – det gör skillnad”

Lyhördhet, flexibilitet och ödmjukhet. Att ha ett anhörigperspektiv i äldreomsorgen behöver inte vara svårt, anser Karin Gavelin på Socialstyrelsen som skrivit ett underlag till en nationell anhörigstrategi. Ändå brister det ofta. 

I höstas presenterade Socialstyrelsen det första steget mot en nationell anhörigstrategi, ett betänkande som bland annat beskriver hur anhörigas situation ser ut i dag.

– Den är ofta svår. Lagstiftningen är tydlig med att anhörigas insatser ska vara frivilliga, men så ser det inte alltid ut, säger utredaren Karin Gavelin.

Hon pekar på många nivåer som behöver förbättras. En gäller personalen. Deras inställning, villkor och kompetens påverkar i hög grad de anhöriga.

–  Det kan göra stor skillnad för anhöriga om personalen ser och bekräftar deras insatser, tar in deras synpunkter, har förståelse för deras ofta svåra situation och framför allt inte ser dem som ett problem. 

Löpande information kan spara mycket oro för anhöriga som har närstående på särskilt boende. Att bli kontaktad vid förändrade hälsotillstånd, behandlingar och nya insatser borde vara en självklarhet, men också att bli inbjuden att delta i vårdplaneringar när den äldre samtycker till det.

– Anhöriga gör en enorm samhällsinsats men känner sig ofta osynliggjorda. Deras hjälp tas för given och många menar att de sällan får ett erkännande eller ett tack för sina insatser.

Socialstyrelsens utredning, som är ett regeringsuppdrag, bygger på intervjuer med anhöriga, personal, forskare och organisationsföreträdare men också på genomgång av tidigare forskning. En återkommande synpunkt är att det saknas kompetens om anhöriga hos aktörer på alla nivåer. 

– Det behövs mer kunskap kring anhöriga i grundutbildningen men också i kompetensutvecklingen av personalen inom äldreomsorgen. Anställda vi intervjuade berättade att det först var när de själva blev anhöriga som de fullt ut förstod hur det är att vara anhörig och vilket stöd man behöver, säger Karin Gavelin.

I hemtjänsten kan alltför snäva tidsramar göra att personalen inte hinner ta hänsyn till att det bor en annan person i hemmet också. Ibland har de som bor tillsammans helt olika behov, påpekar hon. Kanske lyssnar man för mycket på den som är demenssjuk men saknar sjukdomsinsikt, kanske är relationen destruktiv med inslag av tvång eller våld.

– Omsorgspersonalen eller biståndshandläggaren kan tro sig veta vet vad den anhöriga eller brukaren behöver och är ibland alltför snabb med att skapa sig en bild, men det är inte säkert att den första bilden stämmer. Man kan behöva ta sig tid att lyssna och vara flexibel och lyhörd i sitt tänkesätt. 

Alltför strikta kommunala rutiner kan också ställa till problem. Den som varit anhörigvårdare dygnet runt i flera år kan plötsligt komma till en gräns när det inte längre går. Då kan en insatstrappa där hemtjänsten måste rullas ut till högsta nivå innan ett särskilt boende blir aktuellt bli helt fel.

– Eftersom anhörigskapet ofta påverkar de anhörigas hälsa, ekonomi, familjeliv och hela livssituation negativt behöver anhörigas situation uppmärksammas mer. När man till exempel gör konsekvensanalyser inför nedskärningar i äldreomsorgen behöver man ta reda på hur förslagen påverkar även de anhöriga, inte bara dem som har behov av insatserna. Att förbättra de anhörigas situation är en folkhälsofråga. 

Stora brister i anhörigstödet

Tillgången är inte jämlik över landet eller mellan grupper. 

Är inte tillräckligt uppsökande.

Vägledning till vård och omsorg saknas. 

Är inte behovsstyrt eller individanpassat.

Biståndsbedömningar upplevs  godtyckliga och rättsosäkra.

Möjligheterna att få ekonomiskt stöd är begränsade. 

Stödet till anhöriga dokumenteras inte. 

Stödet till anhöriga till personer med demenssjukdom är otillräckligt.

 

Karin Södergren

Karin Södergren

Chefredaktör för tidningen Äldreomsorg. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant