Kommunen samarbetar för ett friskare liv

Fyra kommuner, olika vårdaktörer och högskolan i Skövde samarbetar, med stöd av Europeiska Socialfonden, i projektet Hållbart arbetsliv i Skaraborg. Målet är att på bred front försöka sänka ohälsans hos undersköterskor.

För att bryta trenden med växande psykiska ohälsan har vi inom vård- och omsorgsförvaltningen, bestämt att ta ett samlat grepp om ämnet hälsa. Nu får det vara slut på den här utvecklingen. Vi vill verka för friska medarbetare och deras trivsel på lång sikt, säger Sven-Ove Andersson, förvaltningschef på vård- och omsorgsförvaltningen.

Den breda friskvårdssatsningen i Lidköpings kommun har bidragit till att kommunen har lägre sjukfrånvaro än de flesta grannkommunerna. Det gäller även sjukfrånvaron inom vård och omsorg, men under de senaste åren har den ökat trots kommunens hälsosatsningar. Oron hos ledningen, framför allt på vård- och omsorgsförvaltningen, gäller framför allt den psykosociala hälsan hos medarbetarna. De har flera procents högre sjukfrånvaro än övriga kommunanställda och den största orsaken till sjukfrånvaron är psykosociala problem. Varför det ser ut så har ingen enkel förklaring, utan bilden är komplex. Till exempel har inte hemtjänsten i Lidköping de detaljerade tidmätningssystem som ofta beskrivs som stressande och som finns i många andra kommuner. Nästan all omsorgspersonal, 98 procent, är utbildade undersköterskor. Förvaltningen arbetar också mot målet att alla chefer ska vara närvarande och därför arbetar vi för att chefer inte ska ha för stora arbetsgrupper. I praktiken betyder det mellan 25 och 40 medarbetare per chef, beroende på uppdrag. En översyn pågår över chefers arbetssituation och behov av stöd för att kunna uppnå detta mål. Också grundbemanningen har höjts, det vill säga fler har anställts inom äldreomsorgen.

Förklaringen till den psykiska ohälsan finns i både privatliv och arbetsliv, men beror också på ett samhälle med allt fler idealbilder och teknikstress. Livspusslet blir svårt att hantera och arbetslivet är det man kan sjukskriva sig ifrån.

Det finns inget enkelt svar. En orsak kan vara att vår totala arbetstid har ökat och idag arbetar allt fler inom äldreomsorgen heltid. Det innebär förändringar och nyorientering och då kan hälsan påverkas, säger Sven-Ove Andersson.

Förvaltningens satsningar på friskvård, förebyggande arbete mot ohälsa och konkreta åtgärder när någon blivit eller är på väg att bli sjuk är förankrat i högsta ledningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt.

Den framtida personalförsörjningen är en jätteutmaning och det är redan nu tufft att hitta vikarier. Därför är det viktigt att vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som vill hjälpa de som blir sjuka, säger Anna Handén, personalkonsulent i kommunen.

Tillsammans med kollegan Mia Lindström har hon jobbat i flera år för att finna sätt att minska ohälsan inom kommunen och främst bland undersköterskor.

Trots att det pågår många friskvårdsaktiviteter här har vi ändå känt att det inte är tillräckligt. Vi ser ju också sjukskrivningssstatistiken och vet att vi inte kommit vidare med en del av de långtidssjukskrivna. Ibland krävs ju något annat än ännu en timme vattengympa. Därför måste vi ställa oss frågan om det är något mer vi kan göra? Varje individ är värdefull och vi behöver dem, säger Mia Lindström.

Under 2015 startade därför en riktad satsning mot undersköterskorna i äldreomsorgen "Hitta rätt balans i livet". 20 medarbetare inom vård och omsorg fick möjlighet att göra en hälsoskattning, vilket innebar individuell coachning, hälsokontroll och konditionstest. De fick också delta i gruppträning, men också få personliga råd. Deltagarna fick också lyssna till föreläsningar om stress, kost och mindfullness. Resultatet blev en minskning av sjuktalen med sammanlagt 655 dagar för de 18 medarbetarna som slutförde programmet.

Vi är så beroende av våra medarbetare inom äldreomsorgen, så det gäller att behålla dem och skapa ett hållbart arbetsliv. Vi möter därför de som är sjuka eller på gränsen att bli det. Förutom de satsningar vi gör inom hälsa och rehabilitering så ser vi också över vår organisation och arbetsgivarens ansvar. En viktig del för att skapa hållbara arbetsplatser är att det finns en närvarande chef, säger Anna Hendén.

Sedan 2016 har det också införts en ny modell för sjukskrivning för personalen inom vård och omsorg. När influensan eller andra sjukdomar drabbar en medarbetare så ringer hen in sjukanmälan till företagshälsan Avonova. Där svarar en sjuksköterska och den sjuke kan, förutom att göra sin sjukanmälan, direkt få råd om sin eller sitt barns åkomma. Anna Hendén och Mia Lindström har hittills bara fått positiva reaktioner. De tror också att det här är ett sätt att få mer kunskap om sjukskrivningarnas orsaker. Också företagshälsovården får information och efter tre kortare sjukskrivningsperioder, så hålls ett möte för att tidigt komma igång med rehabilitering om det bedöms nödvändigt. Både Anna Hendén och Mia Lindström återkommer gång på gång till behovet av snabba insatser.

Ambitionen är att kunna sätta in åtgärder tidigt. Vi vet ju att ju längre tid man är borta, desto svårare är det att komma igen, säger Mia Lindström.

Finns det risk att den som är sjuk känner sig väldigt påpassad?

Det kan nog finnas de som känner "får man inte ens vara sjuk när man arbetar inom vård och omsorg", men syftet är ju att hjälpa, säger Mia Lindström.

För att ingen ska hamna mellan stolarna, så finns ett nära samarbete med företagshälsan, primärvården och försäkringskassan. En rehabiliteringskoordinator har anställts för att samordna insatserna mellan de olika aktörerna.

Det är först när denna samverkan fungerar som vi kan nå det resultatet vi önskar. Om försäkringskassan drar in en medarbetares sjukpenning, så påverkar det ju individen och arbetsgivarens rehabiliteringsarbete i hög grad. Därför är det viktigt att ställa frågan: hur kan vi agera samtidigt? Hur planerar vi rehabiliteringen ihop för att det ska bli så bra som möjligt för individen?, säger Anna Hendén.

Nu tas ännu ett steg. Det nya är projektet "Hållbart arbetsliv i Skaraborg" som nyligen presenterades på en hälso-kick off för alla Vård & Omsorgs chefer. Det riktar sig till personalen inom vård och omsorg, sker tillsammans med tre andra kommuner i Skaraborg, försäkringskassan, Samordningsförbundet och Högskolan i Skövde. Från Europeiska socialfonden, ESF, har beviljats 9,2 miljoner för projektet som kommer att pågå till 2019. 90 anställda inom äldreomsorgen i Lidköping har anmält intresse för projektets första fas, som fokuserar på insatser för välmående. Så småningom tas nästa steg med inriktning på grupperna och det kommer också att ordnas olika aktiviteter för såväl chefer som medarbetare.

Vår förhoppning och vilja är att ta ett helhetsperspektiv, inte bara göra punktinsatser, säger Anna Hendén.

Fakta om ESF-projektet
  • Fyra kommuner deltar i projektet "Hållbart arbetsliv i Skaraborg" som pågår mellan 2017 och 2019. De är Lidköping, Hjo, Karlsborg och Götene. 180 anställda inom äldreomsorgen i de fyra kommunerna kommer att väljas ut för att delta i hösten program som tar utgångspunkt i individens stress och ohälsa. De kommer att delta i tre olika sorters individuella insatser – kartläggning, samtal och stöd via webben. Högskolan i Skövde kommer att mäta vilka insatser som reducerar stress och hur återhämtning ser ut. Tanken är att projektet ska resultera i rekommendationer hur kommunerna kan arbeta för att motverka stress och gagna återhämtning. Efter de individuella insatserna kommer det att göras fler insatser på grupp-, och organisationsnivå. Några av de insatser som väntar är föreläsningar och workshops i Hälsofrämjande ledarskap och organisation, medarbetarskap och förebyggande av psykisk ohälsa. Arbete på gruppnivå kan till exempel komma att handla om delaktighet, arbetsglädje, värderingar och att arbeta mot samma mål.
  • Projektet har beviljats 9,2 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden och de deltagande kommunerna har tillsammans satsat lika mycket.

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Bli prenumerant