01
02
03
04

Chefspanelen

Du som är chef är ofta ensam med stora beslut och komplexa situa­tioner.  För att du ska kunna ta del av hur dina chefskollegor runt om i landet resonerar, lanserar vi i det här numret Tidningen ÄO:s chefspanel. Vårt mål är att panelen ska bidra till en öppen dialog om med- och motgångar.

Varför, tror du, är ohälsotalen så höga inom äldreomsorgen?

emma karlsson
Emma Karlsson. Enhetschef på demens­boende Ebbesgården i Huskvarna. Chef i 6 år.

En stor utmaning är ersättningssystemen. Det är jättebra att ersättningen är kopplad till det individuella behovet hos våra medborgare, men det innebär att det inte ges resurser till allt som ingår i verksamheten som inte är kopplat direkt till medborgarens behov. Till exempel friskvård. Om vi i verksamheten ska ha en friskvårdsdag för medarbetarna så tas resurserna från budget. Budgetens enda inkomst är ersättningen som bygger på våra medborgares behov. En annan del är att kraven på verksamheter har ökat i form av dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, ständiga förbättringsarbeten, hållbara scheman och så vidare.

Rikard Stromqvist
Rikard Strömqvist. Enhetschef för Tibro demensorganisation. Chef i 14 år.

Jag tror att den psykiska stressen ökat och är mer förekommande än vad vi historiskt förknippat med äldreomsorg, alltså fysiska orsaker, med lyft och förflyttningar. Vad den ökade psykiska belastningen består i är nog många olika delar. Dels ökade krav på att från dokumentation och att dokumentera rätt, till klimatet med avvikelser/anmälningar och till exempel Lex Sarah spelar en viss roll också. Alltså ökade krav internt och externt inom socialt arbete.

Lilian Bohlin
Lilian Bohlin. Äldreomsorgschef i Tjörns
kommun. Chef i 19 år.

Omsorg är ett yrke som kräver mycket från den enskilde medarbetaren. Tror att det är otroligt viktigt att arbetsgivare kan mäta och följa upp sin verksamhet, då omsorg är en ”mjuk verksamhet” och där den enskilde ger väldigt mycket av sig själv till den enskilde äldre personen. Det är viktigt att man som medarbetare har balans i livet mellan arbete, familj och fritid och att hitta stunder för fysisk aktivitet. Detta är ett av problemen som jag ser i dag att varje person behöver hitta balansen och, när man inte lyckas, ta upp det med sin arbetsgivare i dialog. Ibland handlar det om fritiden och den kraft som även den kräver.

Anette Isaksson
Anette Isaksson. Enhetschef i äldreomsorgen
i Emmaboda. Chef i 19 år.

 Till skillnad från många kommuner i landet har Emmaboda kommun höga frisktal i stället för höga sjuktal. Varför äldreomsorgen generellt har höga sjuktal tror jag beror på stress, oförmåga att påverka sin arbetsdag, att arbetsgivaren inte tar tillvara den kompetens vår personal besitter, chefer som inte är verksamhetsnära och att det inte finns någon känsla av sammanhang i arbetet. 

Vad gör du själv för att tanka energi och må bra?

Emma Karlsson

Egen energi kan jag tanka på många olika sätt, vilket jag tror är min räddning. Trädgårdsarbete, läsning, umgänge med familj och vänner. En annan glädjekälla just nu är att jag ska bli mormor! Att umgås med kollegor skapar möjlighet till att tanka kollegial stöttning och ”gnällforum”, vilket också behövs. Folkdansen har betytt mycket för mig. Spela dataspel är också otroligt roligt, att skjuta ner monster är ett bra sätt att få ur sig frustation när allt inte går bra på arbetet. Att på en fredagskväll sätta sig framför en bra film, ta ett glas vin, äta chips och bara slappa är en fantastisk vila som tyvärr aldrig kommer att platsa på nyttighetssidan.

Rikard Strömqvist

Jag försöker att rensa huvudet med för mig energi­givande fritidsaktiviteter och att träna lite.

Lilian Hansson

Jag försöker att hålla en balans i mitt liv mellan arbete och fritid. För mig är det viktigt att fylla fritiden med ting och människor som jag uppskattar. Mina barn ger mig mycket och stor glädje, så många stunder tillsammans med dem. Att träffa vänner ger också energi. Jag försöker även att finna stunder för fysisk aktivitet och ofta promenader. Jag har under åren även uppskattat att fylla på mig själv med kompetens och det har gjort att jag mått bra. Resor ger mig mycket, så det gör jag då och då. Så flera delar och med balans mellan delarna, det är min modell!

Anette Isaksson

Energi får jag på min arbetsplats! På gruppmöten med omsorgsassistenterna, med mina kollegor (världens bästa!!!), med min chef och stödfunktionerna på socialkontoret. Jag arbetar med väldigt stor frihet och har en känsla av tillit från ledningen, det gör att jag kan utvecklas, anta utmaningar och påverka min arbetsdag – då får man också energi.

Hur ser stressen ut i dag jämfört med när du började inom äldreomsorgen?

Emma Karlsson

Omvårdnadspersonalen gör uppgifter som förr låg på vaktmästare, städare, arbetsterapibiträden, badare, sjuksköterska och chef på avdelningen.

Hälso- och sjukvårdens uppdrag har förändrats, de är i dag konsultativa och inte delaktiga i omvårdnadsarbetet på arbetsplatserna. De gamla servicehusen används i dag som äldreboenden men lokalerna är inte anpassade efter dagens arbetsmiljökrav. Krav på dokumentation, förbättringsarbeten, ombudsroller, schemaläggning, aktivering, bemötande, utbildningar, datakunskap och så vidare har ökat. Ständiga schemaförändringar och anpassningar efter resurser sliter hårt.

Rikard Strömqvist

När jag började arbeta inom äldreomsorgen så var fokus mycket mer på basal omvårdnad. Det var hjälp med hygien, mat osv. Det har ju ändrats med mer fokus på hela människan, vilket så klart gjort att det är mer att göra. Det fanns inte heller genomförandeplaner, dokumentationsansvar som finns nu, eller andra nationella register. Så på så sätt har stressen ökat inom de ”mjuka” delarna i omvårdnaden och där är en skillnad.

Lilian Hansson

Arbetet var väldigt annorlunda för trettio år sedan och lagkraven är mycket högre i dag. Då arbetade verksamheterna mycket mer utifrån verksamhetens önskemål och inte på det sätt som vi arbetar i dag, utifrån den enskilde individens önskemål. Dessa två faktorer har förändrat arbetet och de krav som ställs på medarbetarna, det är mycket mer att komma ihåg under dagen och mycket mer detaljer som ska göras. Om någon missar så blir det en avvikelse och det är klart att det påverkar. Dessutom har äldreomsorgen i mångt och mycket försökt anamma industrins metoder så som exempelvis ”Lean” och detta har medfört mycket metoder med att mäta och följa upp och det påverkar människor.

Anette Isaksson

Äldreomsorgen är inget undantag från samhället i stort och där ser vi en ökad stress. Min upplevelse är att personalen i dag blir stressad även i sitt privatliv så att den totala andelen stress blir väldigt hög periodvis.

Rent konkret, vad gör du för att personalen ska må bra på jobbet?

Emma Karlsson

Den här frågan kände jag att jag var tvungen att ta med mina medarbetare, vad tycker de att jag gör rent konkret? Svaren var både glädjande och gav mig mycket att tänka på.

• Prioriterar extra personal vid behov högre än budget (hoppas att min chef och ekonom inte läser detta!).
• Lyhörd, lyssnar på deras behov och försöker så långt det är möjligt att tillgodose det.
• Stöttar vid utbildning.
• Gör medarbetarna delaktiga i verksamheten genom att de är med i de beslut som fattas.
• Vi är ett team med gemensamma mål som arbetar tillsammans och inte chef kontra medarbetare.
• Vi driver verksamheten ihop.
• Är noga med att information från alla led kommer ut till medarbetarna. De ska veta lika mycket som jag i frågor för att kunna vara delaktiga i beslut om det inte är klart uttalat att informationen inte ska föras vidare.  

Själv skulle jag vilja tillägga att jag har en enorm tilltro och tillit till mina medarbetares kompetens och vilja i att driva verksamheten med kvalitet och framåtanda. Du blir inte bättre chef än vad dina medarbetare gör dig till. Det är ett givande och tagande av respekt och tillit till varandra.

Rikard Strömqvist

Att man försöker trygga personalen i sitt arbete och fånga upp ohälsa. Försöka ha ett klimat där man känner att man kan komma till chefen och berätta om man inte mår bra. Att man visar att man står bakom sin personal som chef och att man som chef tar ansvar.

Lilian Hansson

Vi arbetar mycket med att införa planering både på våra boenden och i hemtjänsten. Planeringen medför att vi kan titta på arbetsraderna och då prata om var det finns för mycket att göra och vad vi kan göra med just den arbetsraden. Vi har infört verksamhetsmötestid och reflektionstid, bara för att få tid att reflektera med sina kollegor. Vi köper hem utbildningar till hemmaplan, kompetens skapar trygghet i arbetet. Vi har även köpt hem hälsoprojekt för vissa grupper med extra hög sjukfrånvaro. Cheferna utbildas extra i ledarskap för att vara bra ledare och kunna möta sina medarbetare på bästa sätt utifrån gruppens behov.

Anette Isaksson

Jag arbetar med ett verksamhetsnära ledarskap, ger omsorgsassistenterna ansvar att planera sin egen dag (inga planeringsverktyg eller planerare). Vi diskuterar ofta vår roll, hur vi kan göra den enskilde så självständig som möjligt, hur vi kan arbeta för att förebygga behov, hur vi arbetar med en meningsfull vardag. Jag försöker involvera, entusiasmera, stärka och utveckla omsorgsassistenterna. Emmaboda kommun arbetar med ett verksamhetsnära ledarskap, där cheferna ges förutsättningar att kunna se all sin personal. Det är viktigt att bli sedd, hörd och bekräftad i sitt arbete och det räcker inte med att arbetskamraterna gör det sinsemellan utan chefen är en oerhört viktig person i detta. Det är också oerhört viktigt att använda sig av en gnutta humor dagligen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant