Branden födde krisplan

Erfarenheterna från den stora skogsbranden 2014 har lagt grunden för en mycket effektiv krisledningsorganisation i Västerås. När coronakrisen eskalerade var många uppfinningsrika stödinsatser redan i gång.

Mikael Lagergren
Mikael Lagergren,
säkerhetsdirektör i Västerås stad.

Veckan före påsk hade Västerås coronasmitta på var tredje äldreboende. Läget var bekymmersamt men i kommunen kände man sig ändå relativt väl förberedd. Sedan en månad tillbaka hade utvecklingen följts dag för dag i en krisledningsorganisation som alla hade utbildats i. Små och stora problem togs upp på dagliga möten med representanter för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag.

På några veckor hade många verksamheter dragits i gång för att rusta Västerås för krisen. I hamnen och på flygplatsen tillverkade för tillfället sysslolösa anställda skyddsförkläden av byggplast.  Alla 3D-printrar i kommunen hade samlats på ett ställe där man tillverkade hållare till skyddsvisir på löpande band.  

På stadens äldreboenden hade man avlastat personalen genom att låta städföretag sanera smittade rum. Samtidigt arbetade 12 personer från FRG, Frivilliga resursgruppen, med att handla åt äldre som skulle hålla sig hemma.

Ingen av dessa åtgärder var unika för Västerås. Det speciella var att de hade dragits i gång så tidigt och så effektivt hade samordnat kommunens resurser för att lösa identifierade problem. Det skedde med hjälp av en organisation för krisberedskap som hyllats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Krisorganisationen byggdes upp efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014.  En katastrof som krävde mycket stora insatser, bland annat evakuerades drygt 1 000 människor. Västerås stad satte in omkring 100 personer i olika staber.

– Vi lärde oss mycket då. Vi hade till exempel mycket folk i kommunikationsstaben. Det var helt avgörande, trycket på olika typer av kommunikation var enormt, berättar säkerhetsdirektör Mikael Lagergren.

Nu arbetar Västerås efter en modell för stabsarbete som är utarbetad av försvarsorganisationen NATO. Omkring 40 personer ingår i den centrala staben och ett hundratal i staberna ute i verksamheterna. Det är en modell som flera kommuner använder, skillnaden ligger hur Västerås arbetar med den.

– Vi aktiverar stabsläget tidigt oavsett om det är en stor eller liten händelse och sedan drar vi ner på det som inte behövs. Vi gick till exempel upp i stabsläge under värmeböljan 2018 och kring jul och nyår i år när vi hade höga flöden i Mälaren.

– Nu har vi beslutat att arbeta så här till den 31 augusti för att vara säkra på att alla i stabsfunktioner ska kunna få semester och återhämtning, säger Mikael Lagergren.

En erfarenhet från den stora skogsbranden är att kriser lockar fram det bästa ur många människor – och det sämsta ur några. Under branden fanns det frivilliga som bara försvann med maten de skulle leverera.

– Därför tycker vi det är viktigt att låta FRG hjälpa de äldre med inköp under kontrollerade former. Visst finns det bra enskilda initiativ men vi har redan hört att äldre människor har fått besök av personer som kallar sig ”kommunens coronainformatörer” och som förmodligen inte har goda avsikter.

– Att hjälpa de äldre med inköp är en rolig del av verksamheten. De som sköter inköpen får så enormt mycket tacksamhet. Men även där har vi mött oväntade svårigheter, vi har skrattat en del åt att de unga ibland inte kan läsa inhandlingslappar som är skrivna med skrivstil, säger Mikael Lagergren.

Alla kommuner har ett lagstadgat krav på sig att ha en krisberedskap.

– Men det är ganska stora skillnader mellan hur inarbetad beredskapen är och hur långt in i organisationerna den når. Vissa har jobbat mer och andra mind­re med det här, säger Ulrika Lifvakt, handläggare på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I Västerås har vård- och omsorgsförvaltningen en egen krisledningsorganisation som träffas varje dag kl. 11. Då har de olika enheterna skickat kortfattade lägesrapporter som är färgkodade i grönt, gult och rött beroende på hur ansträngt läget är. Rapporteringen innefattar bland annat uppgifter om personal- och materialtillgång som sedan kommuniceras vidare till nämnderna.

– Det märks att Västerås stad satsar på att ha en bra krisorganisation och att vi övar ofta. VI har visserligen aldrig övat på en sådan här situation men vi har en stabsmetodik som alla är väl bekanta med och det är ett bra stöd för mig, säger Tobias Åsell, direktör för vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås.

Läs fler

Johan Sievers

Johan Sievers

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant