Efter en period med fokus på äldreomsorgens kompetensförsörjning gör krisen i corona­virusets spår att den kommunala ekonomin åter hamnar i fokus.

– Nu har vi plötsligt en tvådelad utmaning igen, säger Ulf Ramberg, docent och forskningsledare på Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU), som är knutet till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Inom äldreomsorgen har krisen blottlagt de problem som följer med brist på kompetens, hög personalomsättning och lösa anställningsformer. När den kommunala sektorns ekonomi nu blir ännu mer ansträngd ställs hemtjänst och äldreboenden inför stora svårigheter.

– Ekvationen har blivit mycket svårare. Nu startar vi inte från noll utan från minus, säger Ulf Ramberg.

Den digitala omställningen har länge pekats ut som en lösning på en del av äldreomsorgens problem. Trots det har utvecklingen gått långsamt i jämförelse med många andra sektorer, men nu finns signaler om att coronakrisen tvingar fram ett högre tempo.

– Det externa tryck som krisen innebär kan göra att digitaliseringen får sig en rejäl skjuts framåt. Att jobba mer med digitala verktyg är också ett sätt att göra jobbet inom äldreomsorgen mer attraktivt och statusfyllt.

För att minska risken för smittspridning, såväl under det pågående coronautbrottet som inför framtida pandemier, behöver även arbetsformerna ses över. Kommunerna kommer till exempel att tvingas tänka igenom hur personalen inom hemtjänsten träffar de äldre.

– Vi vet att en av de viktigaste variablerna för kvalitet är att vårdtagaren träffar så få nya människor som möjligt under en vecka. Det tror jag att man nu kommer jobba ännu hårdare med, säger Ulf Ramberg.

Han beskriver KEFU som en samverkansorganisation mellan teori och praktik. Genom seminarier och kurser belyser man aktuella frågor på det kommunalekonomiska området. KEFU tar också initiativ till och stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt inom det kommunalekonomiska området. Ett aktuellt projekt gäller äldreomsorgen och hur man bättre kan uppskatta kostnaden för den tid som läggs ner inom hemtjänsten. Studien ska genomföras inom äldreomsorgen i Malmö, men har fått skjutas fram på grund av coronakrisen.

Debatten i coronans spår visar behovet av djupare samtal och tätare utbyte mellan forskare och praktiker, understryker Ulf Ramberg. En lärdom är att beslutsfattare oftare bör ställa sig frågan vad deras vägval kommer att betyda på längre sikt.

– Jag kan tycka att det är märkligt att man först nu reagerar över nackdelarna med New public management. Det är ju något som vi forskare på olika sätt och utifrån olika perspektiv uppmärksammade ganska tidigt.

Beslutet att dra ner på lagerkapacitet för skyddsutrustning är ett annat exempel.

– Förmågan att tänka lite längre än nästa dag behöver utvecklas. Där är det nog många som fått sig en tankeställare. Nu lämnar beslutsfattarna över mycket åt marknaden och det fungerar i vissa fall, men inte i alla, säger Ulf Ramberg.
 

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kontaktade i slutet av april tusen verksamheter i hemtjänst, äldreomsorg och LSS för vuxna för att få en bild av hur de arbetar för att minska smittspridningen av covid-19. Fokus var på hygienrutiner.

– Alla svarade att de vidtagit extra åtgärder för att stärka sina hygienrutiner, säger Anette Nilsson, enhetschef på IVO.

Det handlar om allt från att se över förrådet av handsprit och skyddsutrustning till att skilja mellan personal som jobbar med äldre som smittats och dem som inte smittats. Samtidigt är bemanningsproblemen utbredda, eftersom även personal blivit sjuk och en del verksamheter tog in semestervikarier redan under våren för att inte behöva använda så många timanställda.

– Det är ett svårlöst dilemma, men det är vårdgivarnas ansvar att se till att varenda timvikarie har rätt utbildning för att klara jobbet på ett bra sätt. Det gäller inte minst hygienen, säger Anette Nilsson.

En genomgående kommentar är vikten av ett närvarande ledarskap för att möta personalens oro.  

– Den här situationen uppstod utan att man var tillräckligt förberedda. Tillsynen visar att det är viktigt med ett närvarande ledarskap för att tillhandahålla den senaste och mest korrekta informationen om hur man ska bete sig i det här läget. Informationen måste finnas tillgänglig för all personal, oavsett när på dygnet man jobbar.

Hur överraskad är det rimligt att vara, med tanke på att äldreomsorgens verksamheter är utsatta för influensa varje vinter?

– Jag kan inte svara på det. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur man varit rustad vid andra tillfällen. Det här är en lägesbild just nu, säger Anette Nilsson.

Prev

Next