Äldreboomen kräver nya modeller​

Dagens pensionärer kan se fram emot fler levnadsår än gårdagens generationer. Ett glatt budskap till alla som är på väg in i tredje åldern. En tuff utmaning för politiken som ska svara för underhållet och betala notan.

Snart utlöses också den tidsinställda äldre­boomen som sätter vård och omsorg på hårda prov. Fram till år 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med nästan 60 procent. Det är en ökning som är sex gånger större än under de senaste 15 åren.

Det finns ett starkt samband mellan ålder och behov av vård och omsorg. I stort sett alla som är över 80 år har kontakt med vården under ett år och en tredjedel har också varit inlagda på sjukhus. Fyra av tio äldre har hemtjänst eller särskilt boende.

Så har vi det  – men hur tar vi det? Vi vill ju gärna leva längre, men inte bli gamla och sjuka. Och denna förhoppning har blivit en av politikens önskedrömmar. Men de som tror att de framtida utmaningarna inom äldres vård och omsorg har en kvick och enkel lösning kommer att bli väldigt besvikna. Befolkningsförändringen i små steg verkar inte ge kraft nog att åstadkomma politiska genomtänkta strategier för att möta den framtid vi snart flyttar in i. Man kan likna den demografiska utvecklingen vid klimathotet. Det är globalt och smygande. Alla talar om faran men har svårt att göra något konkret åt den.​

​Rikspoliyikerna i nyhetsprogrammens tv-soffor gör utspel som ska ge snabba popularitetspoäng hos tittarna. En standardfras är ”Så här får det inte vara, något måste göras”. Ofta med en arrogant attityd gentemot ansvariga i kommuner och landsting som brottas med en tuff verklighet. Följden blir ett Svarte Petter-spel där de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av statliga beslut om vård och omsorg vältras över på kommunerna.

Statliga myndigheter är ofta ängsligt bokstavstrogna och hindrar funktionella lösningar som är uppskattade av såväl brukare som omsorgsutförare. I andra fall är politiken alla goda gåvors givare och undanhåller nogsamt att bidragen bara utgör en bråkdel av välfärdens årsnota på 500 miljarder kronor. Pengar löser inte heller de strukturella utmaningarna, som tillgång till personal, vårdplatser och kapacitet inom äldreomsorgen.

​Debatten har i hög grad fastnat i problemen just nu utan någon imponerande förmåga till överblick eller kunskap om den framtid som väntar. Helhetssyn och fördjupad analys är således en bristvara i den nationella politiken. Om man är orolig för läget nu, vad ska man då använda för ord om fem år?

Det är viktigt att vi har öppna ögon och betraktar verkligheten som den är och inte som vi skulle vilja se den. Det handlar om att ha insikt, vilja och talang att utmejsla nödvändiga strategier och skapa fungerande lösningar. Ledarskapet på alla nivåer är avgörande för hur väl vården och omsorgen kan utvecklas i en omgivning som ständigt förändras.

PLUS
Att som deltidsarbetande pensionär äntligen kunna göra de där resorna man så länge talat och drömt om.

MINUS
Att det ska vara så svårt att stanna upp och njuta av vardagens tillgångar och möjligheter.

Läs fler

Bengt Göran Emtinger

Bengt Göran Emtinger

Sjukvårdsanalytiker och författare till rapporten ”Kampen om framtiden – ett drama om vårdens villkor inför 2025”.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant