I juni avled Karl Grunewald, 95 år gammal. Han var under 25 år medicinalråd och chef för Socialstyrelsens byrå för funktionshindrade. Karl Grunewald var också den drivande kraften bakom den förändrade synen på barn och vuxna med utvecklingsstörning under 1900-talets andra hälft. Genom sitt arbete bidrog han till omvandlingen från anstaltsvård till social service. Målet var en välfärdsstat för alla medborgare.

Så här, snart två decennier in på 2000-talet, är det angeläget att påminna om Karl Grunewalds gärning och vad vi lämnat bakom oss: Stora institutioner där barn, unga och äldre med olika former av funktionsnedsättningar stoppades undan utan möjlighet att delta i samhällslivet och fråntagna all självständighet.

”De som är allra närmast den äldre behöver alla konkreta verktyg de kan få för att kunna agera professionellt i utman­ande situationer.”​

​Även om det finns mycket kvar att göra, finns det i dag ändå en större kunskap om såväl diagnoser som om att alla kan utvecklas utifrån sina förmågor och förutsättningar. Fokus i debatten är ofta på barn, unga och yrkesverksamma. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt hur villkoren för äldre kan förbättras. Det är olyckligt, eftersom kognitiva funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och utvecklingsstörning ofta blir svårare att hantera i åldrandet. Extra tufft är det för äldre som växt upp utan att få vare sig en diagnos eller stöd. I stället har de stämplats som besvärliga. Andra, som Conny Bergqvist, har hittat en roll men förlorar den som pensionär.

En förkrossande majoritet av alla med en demensdiagnos drabbas dessutom någon gång av BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. För äldreomsorgens personal innebär diagnoser och psykisk ohälsa stora utmaningar. Därför är det nödvändigt att äldre får rätt diagnos och att personalen ges möjlighet till ökad kunskap. De som är allra närmast den äldre behöver alla konkreta verktyg de kan få för att kunna agera professionellt i utmanande situationer.
​
Större kunskap ökar förståelsen och underlättar ett bemötande som lindrar lidandet för den drabbade. Lika viktigt är att personalen känner till den äldres levnadsberättelse, eftersom den ger många nödvändiga ledtrådar.

Den pågående utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, som presenteras våren 2017, ska bland annat föreslå åtgärder för att höja kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre. Målet är en jämställd och jämlik äldreomsorg.

Karl Grunewald hade nog tyckt om det.