Sverige på väg mot 
en nationell demensstrategi

I juli lämnade Socialstyrelsen ett underlag för en nationell strategi för demens­området till äldreminister Åsa Regnér. Samtidigt presenterades också sju prioriterade problemområden och förslag till lösningar.

Socialstyrelsens utredning, som pågått sedan februari 2016, visar på stora brister i vården och omsorgen av de cirka 160 000 demenssjuka som bedöms finnas i Sverige i dag. Vilken vård och omsorg som ges skiljer sig i olika delar av landet och det brister i kompetens, samverkan och insatser för patienter och anhöriga – en brist som finns i alla vårdens yrkesgrupper.

– Det visar sig bland annat genom att långt ifrån alla får en diagnos. Även bland dem som får en diagnos är det många som inledningsvis inte får information, stöd och insatser. Det är först senare, när sjukdomen hunnit gå ganska långt som stöd sätts in, konstaterar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig och utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Till skillnad från Norge, Finland och Danmark saknar Sverige en nationell handlingsplan för demens. Däremot finns sedan 2010 nationella riktlinjer, vilka ska revideras hösten 2017.

I världen i övrigt växer intresset för att skapa nationella handlingsplaner som rör demenssjuka. Världshälso­organisationen WHO antog i slutet av maj en global handlingsplan för demenssjuka, som beskrivs som ”starten på en ny tid för människor som lever med demens”.

I dag har 29 av WHO:s 194 medlemsländer någon form av nationell plan eller strategi för att möta de allt fler som drabbas av demenssjukdom.  Antalet människor med någon form av minnessjukdom växer och bara i Sverige beräknas antalet demenssjuka öka med 25 000 per år. Lidandet är stort, både för dem som drabbas och deras anhöriga. Också kostnaderna är stora – vård och omsorg om varje demenssjuk person beräknas kosta ungefär 400 000 kronor per år.

Socialstyrelsen lyfter fram sju övergripande problemområden och har utifrån dem tagit fram vilka insatser som bör prioriteras fram till 2022. Bland annat föreslår myndigheten att den som får en demensdiagnos ska följa en standardiserad kedja av insatser. Man förordar också lokala demensteam, samt satsning på forskning inom alla områden som rör demenssjukdomar, till exempel läkemedel och förebyggande insatser. Personer med demenssjukdom ska kunna leva med så hög självständighet som möjligt. För det krävs service och miljöer som underlättar den demenssjukes liv.

– Om några decennier beräknas över 300 000 i Sverige ha en demenssjukdom – och kunskaper på området behöver höjas i samhället. Vi föreslår en satsning på utveckling till ett mer demensvänligt samhälle, där man till exempel skulle kunna gå och handla i en demensvänlig butik, eller ta del av annan samhällsservice som anpassats, säger Frida Nobel.

Några av Socialstyrelsens förslag

Inför standardiserat insatsförlopp i samband med diagnosbeskedet, i samverkan mellan kommun och landsting.

Utveckla lokala demensteam som är gränsöverskridande mellan hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Satsa på forskning inom demensområdet.

Inför grundläggande demensutbildning för personal inom hemtjänsten.

Sprid kunskap om våld i nära relationer vid demenssjukdom.

Sprid kunskap om utrikesföddas behov och förutsättningar vid demenssjukdom.

Utveckla kommunernas dagverksamheter i tillgång och innehåll.

Ta fram en nationell rekryteringsstrategi.

Satsa på stödinsatser så som utbildning, handledning, anhörigträffar och avlösningsmöjligheter.

Genomför en nationell informationskampanj om demenssjukdomar och satsa på demensvänlig service i dagligvaruhandel, apotek, banker och kollektivtrafik.

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Bli prenumerant