Ökad trivsel med nytt arbetssätt

I Västervik arbetar delar av hemtjänsten sedan flera år för att äldre ska vara mer delaktiga och möta färre nya ansikten i sina hem. Modellen bygger på små arbetslag och ett flexi­belt tidsschema. Målet är att kunna individanpassa stödet efter den äldres dagsform.

När undersköterskan Robin Lisselbring kommer hem till 91-årige Stig Nilsson har de ingen startsträcka alls. Robin har varit hans kontaktman i drygt två år och besöker honom nästan varje arbetsdag. De känner varand­ra väl vid det här laget.

– Stig gillar korsord och jag vet vilka korsordstidningar han vill ha. Jag brukar påminna honom när en ny tidning har kommit ut, säger Robin Lisselbring.

Man kommer varandra väldigt nära, men kontaktpersonerna får inte bli ersättare för släktingar eller vänner.”

Stig Nilsson har insatser från hemtjänsten tre gånger per dag. När Robin Lisselbring inte kan komma är det någon annan i arbetslaget som åker till Stig Nilsson. Eftersom arbetslaget bara består av fem personer så är det välbekanta ansikten som dyker upp.

– Jag känner mig trygg med allihop. Och de tar tid på sig när de hjälper mig, det känns väldigt bra, säger han.

Stig Nilsson bor i Västervik, en liten vacker kuststad i norra Småland. Kommunen är stor till ytan och sträcker sig över både skärgård och jordbruksbygd. Som så många andra liknande kommuner har man en åldrande befolkning där allt fler är beroende av hemtjänst.

I den del av Västervik där Stig Nilsson bor har hemtjänsten sedan flera år tillbaka arbetat på ett sätt som hyllas av både personal och brukare. Den som varit drivande i förändringsarbetet är Annica Mässing, områdeschef för Västervik Söder. Hon inledde arbetet, missnöjd med hur verksamheten fungerade på 1990-talet.

Då var hemtjänsten en stel organisation där medarbetarna inte förväntades tänka själva utan styrdes helt av de strikta tider som gällde för varje insats. Målet var att få arbetsdagarna att gå ihop för de anställda, vad brukarna tyckte var inte särskilt intressant. Personalen hade listor på vad de inte fick göra och klagomålen var många.

– Det fanns en allmän uppfattning om att hemtjänst var något som man helst skulle undvika. Den beskrevs som en verksamhet där en massa olika människor sprang ut och in och påpekade allt de inte fick göra, berättar Annica Mässing när vi träffas  på hemtjänstens kontor.

Där möter vi även undersköterskan Helene Nilsson som också var med på den tiden då man kunde säga ”jag har tre dusch och två städ” i dag.
– När vi träffades på morgonen så låg brukarnas nycklar på bordet och de som var rutinerade tog snabbt nycklarna till dem som var lätta att ha att göra med. Vikarierna fick det som blev över och gick till dem som ansågs vara besvärliga, minns Helene Nilsson.

2006 läste Annica Mässing en artikel i Tidningen Äldreomsorg som handlade om ett arbetssätt med ökat brukarinflytande som provats i Falun. Hon blev inspirerad och frågade sin chef om hon fick starta ett projekt för att pröva ett annat sätt att arbeta. Målet var att öka de äldres delaktighet och skapa bättre personalkontinuitet med färre nya ansikten i hemmen.

Så inleddes en stor omställning där Annica Mässing tillsammans med personalen utvecklade det nya arbetssättet. Grunden är det de kallar fri tid. Det innebär att en handläggare beslutar om en insats utan tidsramar, och personalen planerar tillsammans med brukaren hur stödet och hjälpen ska utformas. Tiden är flexibel, om en brukare är i dålig form en morgon så kan undersköterskan låta besöket ta lite längre tid. Målet är att den äldre ska bli sedd som en människa med varierande dagsbehov.

Flexibiliteten är möjlig tack vare att personalen arbetar i små, självständiga arbetslag med fem personer i varje. Två är kontaktpersoner till de brukare som laget ansvarar för medan de övriga tre är ersättare. På så sätt möter en brukare sällan annan personal än de fem som ingår i laget. Kontaktpersonen har en nyckelroll i arbetet.

– Som kontaktperson möter jag mina brukare nästan varje dag och lär känna dem väl. Om någon ber om något särskilt så kan jag svara ”vi gör det i morgon” och hålla det jag lovar. Jag vet ju att jag ska komma tillbaka nästa dag och kan planera in tid för det som ska göras, säger Helene Nilsson.

Det finns sex arbetslag på enheten. I personalens scheman finns ett antal resurspass när de kan gå in i andra lag än sitt eget för att täcka upp för semester och sjukdom. På så sätt behövs få timvikarier. Alla medarbetare som vill kan jobba heltid. Delade turer förekommer inte.

Varje morgon klockan 7 har de som arbetar i respektive lag ett gemensamt morgonmöte. Där går de igenom dagen och ser om de behöver täcka upp för varandra. Det är viktigt att de äldre får möjlighet att komma ut på lite vardags­äventyr. Arbetslagen har tillgång till en elcykel där man sitter två bredvid varandra. Med den kan de cykla ner till vattnet och njuta av utsikten.

Arbetet i små lag gör att personalen kommer nära sina brukare och blir engagerade i att de ska ha det så bra som möjligt.

– Det är jätteroligt att arbeta så här. Det blir mer effektivt också eftersom de äldre bor i samma del av staden. Förr ägnade jag mycket tid åt att cykla hit och dit, berättar Robin Lisselbring.

Med det här arbetssättet kan personalen aldrig lova att komma till en brukare prick klockan 9. Tiden är lite flytande och om det blir större förseningar så ringer de och berättar det.

– Jag tycker att det är skönt att de ringer när de blir sena. Annars blir jag orolig att de har blivit påkörda i trafiken, säger Stig Nilsson.

Hans kommentar visar på ett bekymmer som kan uppstå när kontaktpersonerna under lång tid haft en viktig roll i en brukares liv.

– Man kommer varandra väldigt nära, men kontaktpersonerna får inte bli ersättare för släktingar eller vänner. De måste vara professionellt nära, säger Annica Mässing.

Skiftet till ett nytt arbetssätt har skett utan att det har kostat något extra.  Ersättning för hemtjänsttimmar i Västerviks kommun ligger 12 kronor högre för omsorgsersättningen, men 31 kronor lägre för service än rikssnittet.

– Vårt nya sätt att jobba handlar helt om att använda resurserna annorlunda, säger Annica Mässing.

Hemtjänstområdet Västerviks Söder har haft ett positivt ekonomiskt resultat i flera år, 2018 slutade på plus 315 000 kronor. Korttidsfrånvaron ligger på 4,5 – 5,5 procent.

Systemet med fri tid finns i hela kommunen, men modellen med små arbetslag och självständig kontaktperson finns enbart i det här området. Nu överväger ytterligare ett hemtjänstområde att börja arbeta på det nya sättet.

Enhetschef Emma Säfström ser hur medarbetarna har växt i takt med att de har fått mer ansvar.

– Jag förlitar mig helt på att mina 30 medarbetare gör det som är bäst för brukarna. säger hon.

Västerviks modell

Äldreomsorgen i Västerviks kommun är indelad i fyra områden med totalt tio hemtjänstenheter. I Västervik Söder finns tre hemtjänstenheter.

Arbetet är organiserat i små arbetslag med fem medarbetare i varje. De arbetar i ett litet geografiskt område.

Kontaktpersonerna har en nyckelroll och är de som oftast besöker brukarna.

I hela Västerviks kommun arbetar man med fri tid. Det innebär att en handläggare beslutar om insatser och antal besök per dag. Kontaktpersonerna och brukarna bestämmer tillsammans hur stöd och hjälp ska utformas, och tiden är flexibel.

Alla medarbetare som vill arbetar heltid. Delade turer förekommer inte.

– Man får en nära relation med brukarna när man arbetar så här. Om Stig har en dålig dag så kan jag ge honom lite extra tid, säger undersköterskan Robin Lisselbring.

– Jag känner mig nöjd med min arbetsdag när jag går hem, det är en stor skillnad mot när vi arbetade på det gamla sättet, säger undersköterskan Helene Nilsson till vänster. Till höger enhetschef Emma Säfström.

Stig Nilsson, tv. och Robin Lisselbring, har under åren lärt känna varandra väl. Korsord är en röd tråd i deras vardag,

– Det är inte dyrare att arbeta så här. Vi använder bara resurserna på ett annat sätt, säger områdeschef Annica Mässing.

Prev
Next

 

Läs fler

Johan Sievers

Johan Sievers

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant