När covid-19 spreds på svenska äldreboenden och diskussionen om skyddsutrustning tog fart så fick arbetsmiljön inom äldreomsorgen plötsligt stora rubriker. Men ingenting var egentligen nytt. När Arbetsmiljöverket avslutade sin treåriga inspektion av äldreomsorgen i våras hade 87 procent av arbetsplatserna fått krav på förbättringar av arbetsmiljön.

Listan över brister var lång:
✼ Hög arbetsbörda och sjukfrånvaro.
✼ Bristande rutiner för förankring och delaktighet, tidsbrist och vakanser.

– Det är ju tråkigt att det skulle krävas en pandemi för att politikerna skulle ta det här på allvar. När vi tillsammans med PRO bildade en allians för en bättre äldreomsorg var intresset ganska svalt, men nu står politikerna på kö för att diskutera åtgärder, säger Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin.

Han menar att det finns en tydlig koppling mellan anställningsform, utbildningsnivå och risken för smittspridning.

– Inom äldreomsorgen är 24 procent timanställda och många av dem har ingen undersköterskeutbildning. Om man har en så otrygg anställning och hoppar in på olika arbetsplatser så är naturligtvis risken för smittspridning stor.

I sina kontakter med medlemmar har Tomas Baudin fått en mycket varierad bild av läget under pandemin.

– Många arbetsgivare har varit föredömen och gjort riskbedömningar, upprättat rutiner och fått fram skyddsutrustning. Men de finns också de som tyvärr inte har lyckats så bra. Det kan skilja sig mycket inom en och samma kommun.

Han är hoppfull inför höstens avtalsrörelse. Då kommer det att finnas möjlighet att ta rejäla kliv mot en mer hållbar arbetsmiljö.

– Det handlar om att förbättra lönerna, arbetsvillkoren och arbetstiderna. Äldreomsorgen har dubbelt så höga sjukskrivningstal som övriga arbetsmarknaden. Det måste vi få bukt med och det finns inga genvägar: Arbetsmiljön måste bli bättre och bemanningen måste öka, säger Tobias Baudin.
 

Även Visions förbundsordförande Veronica Magnusson poängterar att coronakrisen inte har blottlagt några nya brister i äldreomsorgen, allt har varit känt länge.

– Vi har länge pratat om chefernas svåra situation. Att man har alldeles för många medarbetare per chef och för lite inflytande över sin budget.

Under våren vände sig många chefer till Vision och berättade att de var oroliga för att de inte skulle kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter, till exempel när det gällde skyddsutrustning.

– Vi har uppmanat medlemmarna att om de inte har möjlighet att utföra sina arbetsmiljöuppgifter så ska de returnera dem till överordnade chefer. Vi förstår att det känns som ett stort steg. Många chefer är lojala med sin arbetsgivare och vill göra ett bra jobb. Men vi kan inte låta enskilda individer kompensera för organisatoriska brister, säger Veronica Magnusson.

– Nu försöker cheferna hela tiden hantera situationer där de inte har tillräckliga förutsättningar, de lappar och lagar. Det håller ju inte, det har blivit sorgligt tydligt. Att returnera arbetsmiljöuppgifterna är ansvarsfullt. Det ger möjlighet för ledning och politik att ta sitt ansvar.

Det enda positiva med coronakrisen är att det skapar tillfälle att göra stora insatser för att utveckla äldreomsorgen, menar Veronica Magnusson. Men det krävs att man tar stora grepp.

– Det behövs inte bara fler undersköterskor utan även fler chefer som kan ha ett närvarande ledarskap och utveckla verksamheterna.

I maj uppvaktade Vision regeringen med tre konkreta förslag för att chefer inom äldreomsorgen ska få bättre möjligheter att utöva sitt ledarskap.

– Vi måste få ner antalet medarbetare per chef. Inom omsorgen har varje chef ansvar för i genomsnitt 28 anställda men på arbetsmarknaden i stort är snittet 14. Den stora andelen timanställda är en del av problemet, det gör ju att antalet anställda blir fler, säger Veronica Magnusson.

Vision vill också ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över de organisatoriska förutsättningarna för chefernas möjlighet att leda. De vill också höja statusen på första linjens chefer genom att skapa en obligatorisk befattningsutbildning.

Pandemin har också tydliggjort hur viktigt det är att äldreomsorgen och hälso- och sjukvården har ett bra samarbete kring de gamla.

– Här ser det väldigt olika ut. I många kommuner har man ett bra samarbete men det finns också kommuner där det brister. I takt med att äldreomsorgen blir en mycket mera komplex verksamhet, med fler äldre och svårt sjuka, så måste tillgången till medicinsk kompetens stärkas, säger Veronica Magnusson.