Han håller på chefen i svåra samtal

Medarbetare som går över gränsen och i en hotfull ton lägger sina egna brister på chefen är en stor utmaning för alla chefer. Men det finns strategier att använda samtalet som ett verktyg för förändring. För att orka är det nödvändigt att både kunna hantera ett konfliktfyllt samtal och vara påläst inom arbetsrätt. Det anser Jakob Carlander, leg. psykoterapeut och handledare.

Förr eller senare är det troligt att varje chef möter en medarbetare som är kränkt och missnöjd, beredd att driva frågan om upprättelse till synes hur långt som helst. Det kan vara hot om att gå till media, baktaleri och accelererande krav på samtal och ännu mera samtal –  gärna bandade. Orsaken kan vara sociala, kognitiva och relationella svårigheter, förstärkt av en känsla av otillräcklighet som till varje pris måste döljas. Därför är det viktigt att finna en syndabock och där är närmsta chefen nära till hands. Men också kollegorna drabbas. De kan dras in i ett maktspel som är så starkt att de tvingas finna strategier för att lugna och dämpa sin kollega.

– Andra personer blir ofta rädda för de här personernas aggressivitet och blir tysta och backar undan. De får en enorm makt, också över många av sina chefer. Man tussar och tassar runt dem och vågar inte agera, säger Jakob Carlander.

Han är legitimerad psykoterapeut och aktuell med boken Utmanande samtal –  handbok för chefer (Gothia Fortbildning). En bok som helt och hållet står på chefens sida.

– Ja, i det här fallet ville jag tveklöst göra det. Dels för att etablera ett förtroende med min läsare, dels för att chefen är väldigt ensam i sin uppgift både uppåt och nedåt i organisationen. Som enhets- eller verksamhetschef är du ganska skyddslös.

Jakob Carlander har lång erfarenhet som handledare och föreläsare, och många av bokens exempel är direkt hämtade från verkligheten.  Att vara chef i människovårdande yrken är speciellt, anser Jakob Carlander. Dels har chefen ofta en erfarenhet från den egna arbetsplatsen, vilket innebär att som chef stå arbetsplatsen nära. Dels finns en komplex överhet med politisk ledning, styrning och beställarorganisation. Men även förhållandet till medarbetarna är speciellt.

–  I människovårdande yrken har personalen, även om de ofta beskriver sig som maktlösa, ganska stor makt och inflytande över verksamheten. De kan döma ut både den och sin chef. Och om de inte litar på dig som chef kan du skrika så mycket om helst, men de kommer ändå inte att göra som du säger. Man måste förtjäna sin chefsroll i den här miljön.

Verksamheten är också etiskt präglade med krav och förväntningar på att göra rätt, vara god och uppnå hundra procents nöjdhet hos brukare och anhöriga. Det finns en godhetskultur, som också smittar av sig på förhållandet mellan chefer och medarbetare, summerar Jakob Carlander.  Chefen ska också vara god mot medarbetare, omsorgsfull och förstående. Ja, till och med kunna läsa mellan raderna: ”Jag måste få personalen med mig, få dem att förstå.”

–  Godheten kan ställa till med problem och påverkar sättet att lösa konflikter mellan en anställd och chefen. När chefen försöker att utöva sitt ledarskap, så beskrivs det ofta som en relationskonflikt och medarbetarens uppgift ”du har kränkt mig”, får stor betydelse. För det får man ju inte göra, säger han med en underton av ironi i den sista meningen.

Jakob Carlander betonar att förhållandet mellan chef och medarbetare, liksom mellan anställda och brukare är asymmetriskt. Han citerar en fransk etiker som förklarar begreppet med att ”min medmänniska har alltid större rätt att ställa krav på mig, än vad jag har rätt att ställa krav på en annan människa”.

Det gäller relationen chef och anställd, liksom relationen anställda och omsorgstagare. Då blir det bra.

Problem uppstår när asymmetrin sätts ur spel. När chefens överordnade chef anser att lösningen på en medarbetares beteende är att chefen och den kränkte medarbetaren ska gå till företagshälsovården.

–  Då har du helt abdikerat som chef. Istället är du part i en relation och sitter där som i en parterapi. Det går aldrig att komma tillbaka till chefskapet efter det. Ha istället modet att vägra, att säga: ”Jag ska inte gå i samtal med den här personen. Vi har ingen konflikt som vi ska ta oss förbi. Jag har en uppgift som chef här och det är att den här personen ska kunna fungera i sitt arbete.”

Handledning är heller ingen lösning, enligt Jakob Carlander, som anser att det är ett bra verktyg för att utveckla arbetet, inte för att lösa ett problem med en medarbetare.

–  Det blir en ny plattform för den här personen att söndra och härska.

En tidig varningssignal är att de redskap som oftast används för att lösa konflikter snarare provocerar än hjälper. Ordmassan ökar, agitationen mot chefen förstärks och ju mer hen gör för att dämpa situationen, desto mer problematisk blir den. För att inte trappa upp situationen ytterligare är det viktigt att chefen bildar sig en egen uppfattning genom att samla på sig kunskap, råder Jakob Carlander.

–  I samtalet är det viktigt att lyfta upp det man som chef ser inte fungerar, men också erbjuda hjälp och redskap för att komma ur den situation som uppstått. Men spara på en del av kunskapen. Märker du att den andra tar åt sig, är det bra att inte ha sagt allt. Det skulle kunna förinta den andre. Märker du däremot att den andra inte tar åt sig, är det bra att längre fram i samtalet kunna lyfta fram några nya svåra situationer. Så bygger du upp ditt case.

Han betonar också vikten av att både vara påläst inom arbetsrätt och använda den. Det är också centralt att vara noga med rekryteringar. Ta referenser, ge mothugg vid anställningsintervjun och se om det provocerar eller manar till reflektion och eftertanke.  Undersök också intervjupersonens syn på utsatta människor, en naturlig fråga inom människovårdande yrken.

–  De här medarbetarna har ofta en stark tendens att ofta hamna i sin egen utsatthet när de beskriver sådana arbeten. Det är ett varningstecken, för det visar på en allvarlig brist i empatin.

Men om konflikten är ett faktum och inga åtgärder hjälper, så finns en säkerhetsventil – att vara beredd att lämna.

–  Chefskapet inom människovårdande yrken är komplext och ibland går det inte. Att lämna sitt chefskap är bland det mest smärtsamma som finns, men om du inte kan använda denna säkerhetsventil fördärvar du ditt liv och riskerar att bli bitter, utbränd och dränerad på självkänsla. Men det går att söka en ny cheftjänst och komma igen.

Jakob Carlander

Ålder: 63 år.
Aktuell med: Boken Utmanande samtal. Handbok för chefer (Gothia Fortbildning).
Bor: I Linköping, men kommer gradvis att flytta ner till älskade sommarhuset i Skåne.
Familj: Särbo. Fyra vuxna barn. Terapihunden Vergilius.
Arbete: Egen psykoterapimottagning. Handleder, föreläser och recenserar böcker
i tidningarna Upsala Nya Tidning och Östgöta Corren.
Bakgrund: Sjukhuspräst inom psykiatrin, personalvård inom Svenska kyrkan, egen mottagning sedan 2001.
Utbildning: Psykoterapeut, teolog och studier i arkeologi, bland annat om bevattningssystem i palestinska städer under järnåldern.
Intressen: ”Jag har nog mitt jobb som en livsstil.” Läser mycket litteratur.

Tipslista!

✼    Behåll ditt lugn.

✼    Begränsa antalet samtal till ett eller några få. Utvärdera sedan.

✼    Bestäm agendan för samtalet.

✼    Våga avsluta ett samtal som spårar ur.

✼    Undvik argumentation. Validera istället för att argumentera. Låt personen du talar med ha rätt i sin uppfattning.

✼    Visa att du förstått den andres uppfattning, men var tydlig med din egen.

✼    Våga tystnaden. När du sagt ditt budskap, stanna upp och var tyst.

✼    Läs på om arbetsrätt.

✼    Upprätta en personalhandbok där arbetsplatsens regler är formulerade, kända av alla och tillämpade.

Chefen blir lätt utsedd till syndabock, samtidigt som hen anklagas för att göra andra till syndabockar, säger Jakob Carlander.

Prev
Next

 

Läs fler

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant