Upphandlingen kraftfullt verktyg

Upphandlingar kan bidra till en hållbar ekonomi i äldreomsorgen. Förutsättningen är ett bra samarbete med leverantörerna och att alla avtal följs upp. Det anser Erika Hanses, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

ilona
Ilona Toth,
ekonomichef på
omsorgskontoret i
Södertälje.

Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet låter sig inte definieras särskilt lätt. Men landets kommuner använder gärna begreppet i sina strategiska dokument. Äldreomsorgsnämnden i Södertälje slår till och med fast att ekonomin är en förutsättning för de övriga dimensioner som styr myndigheternas arbete med att uppnå målen i Agenda 2030.

”En god och långsiktigt hållbar ekonomi är avgörande för möjligheterna att uppnå social och ekologisk hållbarhet” står det i nämndens verksamhetsplan för 2019.

– Efterfrågan på äldreomsorgens insatser ökar och trenden förväntas fortsätta under de närmaste åren. Utmaningen kommer då vara att möta efterfrågan med god kvalitet inom befintliga ekonomiska resurser, kommenterar Ilona Toth, ekonomichef på omsorgskontoret i Södertälje.

Hon framhåller att skatteintäkterna i Södertälje inte växer i samma takt som kommunens kostnader och att äldreomsorgen hör till de största utgiftsposterna. En ekvation som inte går ihop och som ser likadan ut i många kommuner.

Södertälje utför cirka två tredjedelar av äldreomsorgen i egen regi, medan en tredjedel upphandlas externt. För att få ordning på ekonomin ser kommunen över bemanningen i de egna verksamheterna och satsar på välfärdsteknik som ska underlätta för medarbetarna och öka självständigheten hos äldre.

– Utmaningen är hur kostnaderna kan begränsas utan att försämra kvaliteten för våra äldre och även för medarbetarna, framhåller Ilona Toth.

”Inköp och utkontraktering av vård- och omsorgstjänster kan användas för att få till en hållbar utveckling och skapa kvalitet.”

Ett verktyg för kommuner med ambitionen att den egna ekonomin ska vara hållbar är själva upphandlingen.

erika
Erika Hanses, jurist
på Upphandlings-
myndigheten.

– Både inköp och utkontraktering av vård- och omsorgstjänster kan användas för att få till en hållbar utveckling och skapa kvalitet i en vårdrelation, säger Erika Hanses, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Kommunen kan till exempel vara mån om att ha ekonomiskt stabila leverantörer till äldreomsorgen för att vara säker på att få de varor eller tjänster som utlovats. Hur kraven på leverantörer formuleras regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU).

– Offentlig upphandling kan även användas för investeringar som kanske inte ger pengar nu, men som betalar sig på sikt, till exempel en investering i välfärdsteknik eller en omställning för att öka kvaliteten i äldreomsorgen.  

Ekonomisk hållbarhet kan ha ett bredare perspektiv och syfta till att gynna samhällsekonomin i stort. Vid en upphandling av till exempel skyddsutrustning till personalen kan det innebära att ställa krav hur den tillverkas och vilka material som används.

– Är produktionskedjan lång kan kraven få ekonomiska effekter i ett annat land.

Ställer du krav på till exempel innehållet av kemikalier och vilka arbetsförhållande som råder när produkten tas fram kan det gynna samhällsekonomin både i den egna kommunen och i andra delar av världen.

De tre dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet överlappar och påverkar varandra. Definitionen av begreppen varierar, men i praktiken spelar det inte så stor roll, menar Erika Hanses.

– Viktigast är att följa upp sina avtal och ha ett bra samarbete med leverantören. Båda parter i en affärsrelation måste förstå vad man menar för att samverkan kring hållbarhetsfrågor ska fungera bra, säger hon.

Stadsdelen Norra Hisingen i Göteborg deltog fram till för ett år sedan i EU-projektet Den visa organisationen. Slutrapporten slår fast att ett syfte med projektet var att skapa ”en ekonomiskt effektiv, hållbar och kompetensförsörjd äldreomsorg med hög kvalitet för brukarna”.

Undersköterskorna har fått kompetensutveckling och utökat ansvar, till exempel genom att självständigt driva frågor kopplade till arbetet. Det kan handla om hygien, schemaplanering eller arbetssätt för en god omvårdnad.  Under de tre år projektet pågick minskade sjukskrivningarna vid flera enheter.

– Mår människor bra på sin arbetsplats finns det en lönsamhet i att de har ett bra sätt att lösa konflikter och inte byter jobb. Självklart ligger det ekonomi i att få ner sjukfrånvaron och använda resurserna så att vi kan ge våra äldre en guldkant i vardagen, säger projektledaren Rüddi Porsgaard.

Läs fler

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant