Men två av stiftelsens projekt inger hopp och båda drivs genom bolaget Alzecure Pharma. Det ena projektet är inriktat på effektiv symtomlindring. Det andra på att påverka förloppet i sjukdomen och kanske till och med förhindra att den bryter ut.

– Om tio år har vi förhoppningsvis hittat något som kan underlätta för patienterna, vare sig det är symtom­lindrande eller någonting som faktiskt kan påverka sjukdomsförloppet, säger Johan Sandin, forskare och vd för bolaget.

Det finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav 60–70 procent har Alzheimers sjukdom. Varje år insjuknar drygt 25 000 och efter år 2020 väntas den takten öka ytterligare.

– Det här ett område som kostar samhället enorma summor, förutom det lidande som patienterna och de anhöriga drabbas av, säger Johan Sandin.

Alzecure Pharma skapades för att underlätta en kommersialisering av de forskningsprojekt stiftelsen stöder. När projekten mognar försöker bolaget hitta investerare som kan finansiera de stora och dyra kliniska studier som behöver genomföras innan forskningsrönen i bästa fall kan resultera i ett läkemedel.

”Det här är det första stora försöket med en ny antikropp som går in i hjärnan och ska rensa ut beta-amyloidet som man tror är det skadliga ämnet.”

Johan Sandin och hans fyra med­arbetare har alla en bakgrund i läke­medelsbolaget Astra Zeneca, som lade ned sin neurovetenskapsforskning i Södertälje 2012. De startade stiftelsen med stöd av Svenska Alzheimerfonden och bildade nyligen Alzecure Pharma.

Om planerna går i lås är det meningen att bolaget nästa höst ska noteras på Stockholmsbörsen. Bolaget har redan tagit in cirka 70 miljoner kronor, som används för de säkerhetstester de två projekten just nu går igenom. Inför de fortsatta kliniska studierna måste en rad förutsättningar vara säkerställda, bland annat att deltagarna inte riskerar att drabbas av biverkningar.

I samband med börsintroduktionen räknar Johan Sandin med att få in ytterligare kapital för de fortsatta kliniska studierna. Bolaget kommer att driva projekten så långt det går med egna finansiella medel. Men i senare faser av forskningen blir kostnaderna så enorma att det behövs kraftigare ekonomiska muskler.

– En fas 3-studie kan kosta hundra miljoner dollar. Då gör man det ofta i samarbete med ett större läkemedelsbolag, som hjälper till med allt från studiens genomförande till godkännande och marknadsföring av produkten.

För den tillverkare som lyckas få fram ett effektivt läkemedel mot Alzheimers sjukdom väntar en gigantisk marknad. Johan Sandin uppskattar försäljningsvärdet till mellan fem och sju miljarder dollar per år, vilket motsvarar cirka 50 miljarder svenska kronor.
Alzecure och Alzecure Pharma har nära kopplingar till Karolinska Institutet (KI).

– Både stiftelsen och bolaget fyller gapet mellan laborativ forskning och klinik, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Han sitter själv i Alzecure Pharmas styrelse.

Under de senaste åren har alzheimerforskningen i världen haft det motigt. Flera av projekten vid olika forskningsinstitutioner har inte tagit sig igenom raden av kliniska studier som måste genomföras. Det senast godkända läkemedlet kom 2002.

– Från att man hittat en ny molekyl tar det mellan tio till tolv år till registrering av ett läkemedel. Och då är det inte så många år kvar på patentet som löper på tjugo år. För läkemedelsbolagen är det ett högriskprojekt.

Möjligheterna att snabba på förloppet är små. Oron för biverkningar i form av bland annat cancer, leverskador och njurskador är stor och det krävs omfattande kliniska test innan ett nytt läkemedel får grönt ljus.

Från de inledande toxikologiska testerna på djur trappas försöken upp till omfattande och stegvisa studier av människor.

– Vi har samtidigt lärt oss väldigt mycket av de här mindre lyckade studierna. Nu är vi med hjälp av diagnostiken och det vi kallar biomarkörer mycket närmare att få rätt patienter i våra tester, säger Bengt Winblad.

En biomarkör, eller biologisk markör, är en indikator på en sjukdom. När det handlar om alzheimer består markörerna främst av proteinerna beta-amyloid och tau som ansamlas i hjärnan under sjukdomsförloppet.

Hur stora ansamlingarna är går att fastställa genom prover från ryggvätskan och bilder på hjärnan med hjälp av magnetkamera och positronkamera.

En anledning till att Bengt Winblad nu ser hoppfullare på möjligheten att få fram effektiva läkemedel är en studie där amerikanska forskare utvecklat antikroppen aducanumab. Denna antikropp tas direkt från riktigt gamla människor som inte har några tecken på minnesstörning, det vill säga verkar ha ett skydd mot alzheimer.

Antikroppen riktar in sig mot klumparna av beta-amyloid som skadar nervceller så att de förtvinar och gör att den drabbade gradvis förlorar minnet. Hittills har kliniska prövningar visat att antikroppen minskar förekomsten av plack i hjärnan hos personer med

Alzheimers sjukdom. Inom två år kan vi vänta oss resultat för en eventuell registrering av läkemedlet.

– Det här är det första stora försöket med en ny antikropp som går in i hjärnan och ska rensa ut beta-amyloidet som man tror är det skadliga ämnet. Forskarna har så här långt genomfört väldigt lovande studier, säger Bengt Winblad.