Sigtuna blev i somras den första kommunen i Sverige som införde SIS (Swedish Standards Institute) nya äldrestandard i hela sin organisation. Standarden har funnits sedan 2015, och ska visa vad god kvalitet i äldreomsorgen innebär.  

– Standarden hjälper oss att förbättra den äldres livskvalitet, säger Lena Bjuhr-Ern­gren, kvalitetschef i Sigtuna kommun.

Certifieringen bidrar till ordning och reda och ett strukturerat arbetssätt, framhåller hon.

– Arbetar man med verksamhetsutveckling handlar väldigt mycket om ledarskap och att få med sig personalen. Standarden gör det lättare för nya chefer att fortsätta i samma anda, säger Lena Bjuhr-Ern­gren.

Men arbetsgivar­organisationen SKL håller inte med om att det är en lämplig metod för att upprätthålla kvaliteten i hemtjänsten och på äldreboenden.

– Generellt är standarder ofta bra, men äldreomsorg är ett stort och komplext område – då fungerar det inte att använda en heltäckande standard, säger Greger Bengtsson, samordnare inom vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL var i början med och utvecklade standarden, men drog efter ett tag slutsatsen att den genererade för mycket administ­ration och inte var särskilt flexibel.

”Äldreomsorg är ett stort och komplext område – då fungerar det inte att använda en heltäckande standard”

– När man tar fram en standard är det väldigt många organisationer som ska komma överens om vad som ska gälla. Då blir det till slut en typ av omröstning och det riskerar att bli väldigt kostnadsdrivande, säger Greger Bengtsson.

Den som vill att man tar fram en standard på ett område, eller för en specifik bransch, kontaktar SIS. Alla som vill vara med och känner att de har ett intresse i frågan får ingå i en kommitté och ta fram standarden.

Sedan blir det ett konsensusförfarande. SIS leder och håller ihop arbetet.

– Alla vill ha sina hjärtefrågor med, och det var vad som hände när man tog fram äldrestandarden. Vi ville följa arbetet, men klev av då vi inte längre trodde att det skulle fungera.

Inom äldreomsorgen diskuteras också ISO 9001. Det är en standard för ledningssystem, det vill säga för system som beskriver hur en organisation eller ett företag förbättrar och justerar en verksamhet så att den bättre kan möta kundernas behov.

Alexandra Antoni, projektledare på SIS, anser att det inte går att jämföra ISO 9001 och äldrestandarden. ISO 9001 är generell och ska fungera i alla organisationer oavsett verksamhet. Äldrestandarden specificerar vilka rutiner till exempel ett särskilt boende behöver ha på plats för att ha god kvalitet på omsorgen som kommer den äldre personen till del.

– Det personcentrerade och salutogena perspektivet som genomsyrar äldrestandarden och dess krav finns inte heller i ISO 9001. Eftersom äldrestandarden är en tjänstestandard är den ett bra verktyg tillsammans med verksamhetens ledningssystem. Det finns inget i ISO-standarden som specifikt pekar på hur man ska jobba i äldreomsorgen, säger Alexandra Antoni.

Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre gör att ISO intresserar sig allt mer för äldreomsorgen. En grupp – Ageing society – har bildats inom ISO och jobbar för närvarande med två standardutkast; en för att anpassa samhället till det ökande antalet demenssjuka och en för att lättare kunna utforma arbetsplatser som även passar äldre arbetskraft.

SKL anser att kunskapsbaserade arbetssätt är en bättre väg än standarder. Till exempel Senior Alert, som är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Många kommuner använder det i äldreomsorgen för att komma till rätta med till exempel fallskador, inkontinens och munhälsa.

– Man följer upp resultaten och använder resultaten för förbättringsarbete, säger Greger Bengtsson.

SIS uppmanar kommunerna att använda äldrestandarden vid upphandlingar, men även det ställer sig Greger Bengtsson tveksam till.

– Då blir upphandlingen lätt väldigt komplicerad och detaljstyrd. Det kommer att krävas en stor uppföljnings- och kontrollapparat, säger han.