1 000 röster att lyssna på

Samhällsnyttan och det personliga mötet är äldreomsorgens trumfkort i konkurrensen om unga medarbetare. Lika tydligt är det att ungas dröm om flexibla arbetstider inte kan kombineras med omsorgens dygnetruntverksamhet. Det framgår av den enkätundersökning med nästan 1 000 ungdomar som Tidningen ÄO gjort tillsammans med företaget Ung Omsorg.

Välfärdsyrken i allmänhet och äldreomsorgen i synnerhet brottas med tuffa scheman, låga löner och hög sjukfrånvaro.  Och ja, många inom äldrevården jobbar hårt och för majoriteten är det svårt att se en rejälare lönehöjning i närtid.  110 av landets 290 kommuner går back i år, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Nästa år kan det vara ännu fler. Därför är det inte så konstigt att många lämnar omsorgen eller funderar på att göra det, trots att de trivs med arbetsuppgifterna i sig.  Det är varningssignaler som arbetsgivarna måste ta till sig för att kunna rekrytera och behålla personal.

I våras startade också Undersköterskeupproret, som i slutet av sommaren anordnade protester på flera orter och lämnade över nästan 15 000 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren. De som skrivit under vill ha bättre arbetsvillkor för att höja kvaliteten både inom hemtjänst och särskilda boenden.

”Chefer borde tala om vikten av att de som trivs på jobbet agerar som goda ambassadörer och lyfter det positiva
i sociala medier, nätverk och and­ra kanaler.”

Detta sagt, äldreomsorgen är ändå en av få sektorer i Sverige som helt ärligt kan kalla sig en framtidsbransch. Men för att attrahera nya och helst yngre medarbetare krävs bättre arbetsvillkor och högre löner, tydliga chefer och utvecklingsmöjligheter för till exempel undersköterskorna.  Kanske är det också dags för arbetsgivare och personal att ha en högre svansföring i debatten. Ibland handlar det om ordval: jämför med att det heter förskola i dag och inte dagis. Förskolecheferna är sedan 1 juli dessutom rektorer. När vårdskolor döps om till Omsorgscollege blir det fler sökande och högre antagningspoäng. Många omvårdnadsprogram är dessutom  högskoleförberedande, så möjligheten finns att plugga vidare.

Chefer borde internt också tala om vikten av att de som trivs på jobbet agerar som goda ambassadörer och lyfter det positiva i sociala medier, nätverk och and­ra kanaler. Silicon Valley i Kalifornien, centrum för dator- och elektronikindustrin, har en enorm strålglans för att där anses den absoluta spetskompetensen finnas. Tänk om geriatrik- och demensforskningen, ökad kunskap om kognition och inredningens betydelse kunde ge samma dragkraft åt äldreomsorgen.

Unga söker sig också till sociala arbetsplatser och där har äldreomsorgen en klar konkurrensfördel i rekryteringen: Oavsett var du arbetar finns möjligheten till ett socialt samspel med äldre, närstående och kollegor. Toppa det med att arbetsgivarna slåss om dig, så att du kan välja och vraka mellan olika arbetsplatser och i vilken del av landet du vill söka dig till.

I den senaste studien från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, om ungas inställning till välfärdsjobb kan också inspirera i arbetet för att stärka attraktionskraften: Nästan åtta av tio unga vill ha en trygg anställning. Trevliga kollegor, bra stämning och ett gott ledarskap toppar listan på vad som är viktigaste i val av arbetsgivare. Och vad är minst viktigt? Att arbetsgivaren har hög status.

Läs fler

Ulrika Beck-Friis

Ulrika Beck-Friis

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Bli prenumerant