Att vara undersköterska i äldreomsorgen i dag är ett mångfacetterat yrke som kräver kunskaper på många områden. Utöver goda praktiska och teoretiska kunskaper inom vård och omsorg är det viktigt att vara kommunikativ och att ha ett förhållningssätt som utgår från varje enskild människas unika behov. Man måste ha goda medicinska kunskaper och veta hur man agerar om någon blir akut sjuk, och ha kunskaper om välfärdsteknik och tekniska hjälpmedel.

Men bilden av undersköterskeyrket är skev, i medier och bland många unga.

– Vi måste nå ut till de unga och få dem att förstå att undersköterskeyrket är mångsidigt och att arbetsmarknaden är mycket god. Man kan jobba inom olika typer av verksamhet och det finns möjlighet att läsa vidare och specialisera sig, säger Aisha Amin, samordnare på Vård- och omsorgscollege Stockholmsregionen.

På VO-College i Stockholmsregionen har man valt att synliggöra vägar inom vård- och omsorgsyrket med hjälp av sociala medier. De har till exempel tagit fram en Instalog, en digital katalog kopplat till Instagram, med videor och information om de många möjligheter som finns i undersköterskeyrket.

”Den som väljer vård- och omsorgsprogrammet är en dubbel vinnare.”

– Ett annat exempel som har provats i flera delar av landet är att erbjuda upplevelsebaserade verkstäder där unga får prova på hur det är att jobba inom till exempel äldreomsorg, berättar Aisha Amin.

– Det är viktigt att unga förstår att den som väljer vård- och omsorgsprogrammet är en dubbel vinnare. Man får en yrkesutbildning men också möjlighet att gå vidare till högskoleutbildning, fortsätter hon.

Återinförandet av obligatorisk prao erbjuder en bra möjlighet att nå ut till unga.

– Äldreomsorgen bör i större utsträckning öppna upp arbetsplatserna för ungdomar så att de kan träffa äldre och anställda som är goda ambassadörer för yrket, säger Aisha Amin.

Utöver det vill hon se fler unga i lärlingsutbildning med möjlighet till lärlingsanställning, där den studerande har lön under utbildningstiden.  

Aisha Amin hoppas att förslaget om en reglering av undersköterskeyrket i form av en skyddad yrkestitel ska bli verklighet.

– Det kommer att stärka undersköterskans profession, ge högre status och mer yrkesstolthet. Det ska också synas i lönekuvertet, säger hon.

Men om undersköterskeyrket ska bli mer attraktivt så handlar det inte bara om att nå ut med en rättvisande bild, man måste också utveckla yrket så att det ger de unga det de vill ha av ett arbete.

– När det gäller olika yrkens attraktionskraft så har vi länge övervärderat betydelsen av lön och arbetstider. Men det som unga människor värdesätter mest är utvecklingsmöjligheter och meningsfullhet, säger Myrna Palmgren som är specialist inom produktionsstyrning och optimerad bemanningsplanering och arbetar på Region Östergötland.

”Vi har länge övervärderat betydelsen av lön och arbetstider. Men det som unga människor värdesätter mest är utvecklingsmöjligheter och meningsfullhet.”

Hon är väl insatt i vad en lång rad undersökningar visar om unga män­niskors syn på arbete. De arbetar gärna med människor och vill ha jobb som de upplever som meningsfulla. Därför borde det egentligen vara lätt att rekrytera unga till vård- och omsorgsyrken.

Men de unga vill ha mer än så för att vara nöjda med ett arbete – de vill bli stimulerade, utmanade och ha roligt på jobbet. Dessutom vill de ha chefer som är goda ledare och ser dem som individer. Får de inte det de vill ha så söker de sig till andra yrken.

Här finns mycket att göra för äldreomsorgen, menar Myrna Palmgren. Ett stort problem är att det inte finns några egentliga karriärvägar för undersköterskor om man inte vill bli chef.

– Det är viktigt att skapa många olika utvecklingsvägar inom undersköterskeyrket. Några vill kanske specialisera sig på tekniska hjälpmedel, andra kan utbilda sig till mentorer för de nyanställda. I USA ser man helt annorlunda på dem som jobbar i personalpooler. De kallas ”floaters” och har hög status för att de är så yrkesskickliga att de kan hoppa in var som helst, säger Myrna Palmgren.

I flera regioner pågår arbete med så kallade kompetensstegar för att skapa utvecklingsvägar inom ramen för undersköterskeyrket.
I debatten om det goda yrkeslivet nämns ofta den så kallade dopamineffekten. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som skapar känslor av lycka. Det utsöndras bland annat när vi har avslutat en arbetsuppgift och är nöjda med vår insats.

På många tillverkningsföretag har man tagit fasta på detta och organiserat arbetet så att de anställda har tydliga mål som de ska uppnå under en arbetsdag. När de har uppfyllt målen kan de gå hem och känna sig nöjda.

– I vård- och omsorgsyrken är det ofta precis tvärtom. Där är behoven oändliga och det finns inga dagliga, rimliga mål som är möjliga att uppnå, säger Myrna Palmgren.

På sådana arbetsplatser är risken stor att de anställda ständigt känner sig otillräckliga och därför lockas av andra yrken där de kan känna mer tillfredsställelse med sin arbetsinsats.

– Men med ett gott ledarskap behöver det inte vara så. Även inom omsorgen kan man bryta ner arbetsuppgifterna och göra dem rimliga och överblickbara, fortsätter hon.

Myrna Palmgren håller med om att mediebilden av omsorgsyrken ofta är negativ. Den handlar för det mesta om underbemanning och anställda som går på knäna. Samtidigt pekar hon på att undersköterskor ofta underblåser den bilden genom att vara mycket kritiska till det egna yrket. Att klaga på arbetssituationen blir på vissa arbetsplatser ett socialt kitt. Hon har mött undersköterskor som säger: ”Jag gillar mitt jobb men om jag säger det högt så blir jag straffad av mina kollegor.”

– Det är jätteviktigt att ändra på det. Offerrollen måste bytas mot stolthet.

Yrkesstolthet är en mycket viktig ingrediens i ett gott arbetsliv. När organisationen ”Great place to work” listade de viktigaste faktorerna för att människor ska trivas på sina jobb hamnade stolthet på andra plats, efter ”tillit till ledningen”. På tredje plats kom ”att ha roligt på jobbet”. Det ska inte tolkas som att alla arbetsuppgifter ska vara roliga.

–Det handlar om att trivas med sina arbetskamrater och kunna skratta och skämta, säger Myrna Palmgren.