Lyhörda chefer ett måste för unga

Tvärtom vad många arbetsgivare tror är tekniken i sig inte ett lockbete för unga. I stället är det de sociala värdena som står högst på önskelistan. Det framgår i undersökningen som Tidningen Äldreomsorg gjort tillsammans med företaget Ung Omsorg.

Nästan tusen ungdomar har svarat på de frågor Tidningen Äldreomsorg och företaget Ung Omsorg ställt om de ungas attityd till att jobba på äldreboenden och inom hemtjänsten.

Några besked är mycket tydliga:
➜ Möten med människor skulle vara det bästa med att jobba inom äldreomsorgen, tycker 46,0 procent av de 997 ungdomar som besvarat enkäten. Att få göra nytta, lyfter 37,2 procent fram som det bästa.

➜ Chefens viktigaste egenskap är att lyssna på medarbetarna (44,1 procent) och vara tydlig om vad olika arbetsuppgifter går ut på (26,2 procent).

➜ Tekniken kan underlätta mer än i dag, men kan inte ersätta det mänskliga mötet, anser 74,8 procent av ungdomarna.

➜ Den låga lönen (44,6 procent) och obekväma arbetstider (18,7 procent) är det som avskräcker mest från att jobba i äldreomsorgen.
Benjamin Kainz
– Tekniken är viktig inom äldreomsorgen, men är kanske inte det som lockar unga dit. Där tror jag att det fortfarande är mötet och känslan av att göra skillnad för en annan människa som är viktigast. Arbetsgivare som vill marknadsföra äldreomsorgen bland unga borde ta fasta på det, säger Benjamin Kainz, en av Ung Omsorgs grundare.

Han konstaterar att teknik inte är en lika laddad fråga för ungdomar som för vuxna. Till skillnad från den medelålders generation som arbetar med digital utveckling inom äldreomsorgen och andra delar av den offentliga sektorn har de unga vuxit upp med tekniken och ser den som något naturligt.

– De förutsätter att det mesta redan är digitaliserat när det till exempel gäller journalsystem och scheman.
I stället vill de möta människor och känna att de gör nytta.

– Från de ungdomar som arbetar med oss hör vi att det de får ut mest av är responsen och energin direkt från de äldre. Att de anställda känner att de kan göra skillnad tror jag blir den viktigaste motivationsfaktorn i framtidens äldreomsorg, säger Benjamin Kainz.

Frågorna skickades till de drygt 1800 ungdomar i högstadieåldern som för närvarande är anställda i Ung Omsorg och besöker äldreboenden. Under ett par timmar under helgerna håller de i sociala aktiviteter. De tar till exempel med de äldre på promenad, visar hur en iPad fungerar eller sitter bara ner och pratar en stund.

– De flesta vi anställer går i åttan eller nian och vi hoppas att mötet med de äldre kan få dem att känna sig säkrare inför sitt gymnasieval. Vi vill inte att de ska välja bort äldreomsorgen på grund av fördomar, eller påverkas av den ganska tråkiga mediala bild som målas upp av äldreomsorgen, säger Benjamin Kainz.

Ung Omsorg samarbetar med ett 20-tal kommuner. Företaget följer regelbundet upp hur många av ungdomarna som väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Den senaste mätningen visade 22 procent.

”Jag tror att det fortfarande är mötet och känslan av att göra skillnad för en annan människa som är viktigast.”

Ungas starka önskan att känna sig som en den del av ett sammanhang och kunna vara med och påverka krockar med äldreomsorgens struktur, där cheferna ofta har ansvar för 40–50 medarbetare eller fler. Då finns inte tid att lyssna på enskilda anställda och ge individuell feedback i den utsträckning unga vill och behöver.

En lösning kan vara att dela upp ledarskapet och införa fler mellansteg, tror Benjamin Kainz.

– En chef med tio medarbetare hinner lyssna och återkoppla mycket mer. Då kan det också bli fler möjligheter för medarbetarna att förkovra sig i och testa olika ansvarsområden vid sidan av sin huvuduppgift, säger han.

Anders Broberg, affärsområdeschef för äldreomsorg på vårdbolaget Humana, är försiktig med att använda begreppet karriär, då möjligheterna till det är begränsade i en så platt organisation som äldreomsorgen i regel är.

– Däremot kan man absolut prata om karriär i bemärkelsen utökat ansvar. Någon kan ha ansvar för inköpen av förbrukningsartiklar, någon för beställningen av mat. Hygienombud och miljöombud är andra uppgifter som kan fördelas på olika personer, säger han.
Anders Broberg
Anders Broberg ser många sätt att göra det mer lockande för yngre personer att arbeta i äldreomsorgen. Han låter gärna medarbetarna vara med och påverka schemaläggningen, välja vilka utvecklingsprojekt arbetsplatsen ska satsa på och komma med förslag till personalfrämjande åtgärder.

– Detta vet man också har stor betydelse för långsiktig trivsel och frisknärvaro. Det blir dessutom mycket roligare när man involverar medarbetarna. De som bara ser sin personal som produktionsmedel tar död på både kreativitet och motivation.

När det gäller lönen är han inte lika optimistisk.

– Vi vet att kommunernas ekonomi blir sämre, med accelererande kostnader i både barnomsorg och äldreomsorg. Det gör tyvärr att förutsättningarna för att öka lönerna i välfärdssektorn inte ser särskilt ljusa ut, säger Anders Broberg.

Så gjordes undersökningen

➜ Frågorna skickades ut till företaget Ung Omsorgs anställda under sommaren 2019.
➜ 997 personer svarade, 54 procent av de anställda.

Prev
Next

 

Läs fler

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Bli prenumerant