Forskning visar allt tydligare att mindfulness kan bidra till en bättre balans i tillvaron. Psykologen Martin Ström delar upp mindfulness i två delar, den ena handlar om fokus och närvaro, den andra om att vara medveten om tankar, impulser, reaktioner och andra människor.

– Mycket stress och utbrändhet kommer från mentalt multitaskande, att vi försöker göra flera saker samtidigt. Om jag möter en äldre person eller utför en arbetsuppgift och samtidigt oroar mig för något som hände på morgonmötet eller planerar för morgondagen kommer det mycket stress ur de tankarna.

Men Martin Ström poängterar också att mindfulness inte är någon lösning på orimliga arbetsförhållanden. Det är svårt att vara fokuserad och närvarande om du har ett schema som kräver för mycket av dig.

Här kan många inom äldreomsorgen känna igen sig, eftersom sektorn har bland de högsta sjukskrivningstalen på arbetsmarknaden på grund av stress och psykisk ohälsa.  

Det positiva är att fokus, närvaro och medvetenhet är förmågor som går att öva upp, precis som regelbunden motion förbättrar konditionen. Träningen är enkel: ägna tio minuter om dagen åt att fokusera på dina andetag. När du blir distraherad av tankar eller andra saker övar du på att släppa det och återföra uppmärksamheten till andningen.

I jobbsammanhang blir du bättre på att motstå distraktioner som stresstankar, sms och mejl. Istället ger du din fulla uppmärksamhet till personen eller arbetsuppgiften framför dig.

– Då ökar också arbetsglädjen. Mindfulness är även grunden för det som är riktigt viktigt; medkänsla med sig själv och andra.

Men varför blir vi lugnare, gladare och mer fokuserade av att lyssna på våra egna andetag? Martin Ström berättar att det finns flera studier där forskare skannat deltagarnas hjärnor före och efter de genomgått mindfulnessträning. Det kan till exempel handla om tio minuter om dagen under åtta veckor. Efteråt syns framför allt en strukturell förändring och en tillväxt av hjärnceller i prefrontala cortex, den främre delen av hjärnans pannlob.

– Den är kopplad till uppmärksamhetsreglering, fokus och närvaro, men också till det hjärnforskare kallar för metakognition, alltså förmågan att observera våra egna mentala processer och fatta beslut.

Förändringar syns också i området hippocampus, som har en aktiv del i att lagra minnen, och området insula, som har med kroppsmedvetenhet att göra. Det senare innebär att vi blir bättre på att förstå signaler från vår kropp, något som är viktigt för att förhindra utbrändhet.

Tio minuters övning om dagen ger en mental grundkondition. När du blir stressad kopplas i vanliga fall pannloberna ifrån och i stället tar det limbiska systemet med kamp-flykt-reaktioner över. Nu gäller det att fånga sig själv och göra en mindfulnessövning på 30 till 60 sekunder.

– Då återaktiverar du pannloberna, nedreglerar stressreaktionen och aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Du känner dig mer mentalt balanserad och fattar bättre beslut.

Martin Ström får ofta höra från organisationer att det där med mindfulness ju låter jättebra, men att de är alldeles för stressade för att ha tid att införa det. Då brukar han tänka på chefen som sa: ”De dagar då jag känner att idag är det alldeles för mycket, jag har inte en chans att göra tio minuter mindfulness på morgonen, de dagarna gör jag 20 minuter.”

– Han hade förstått att han behövde det för att hantera perioder av totalt kaos. Det är då vi behöver de här förmågorna som mest, säger Martin Ström.

Hans råd till den som vill arbeta systematiskt med mindfulness på arbetsplatsen är att börja med en utbildningsinsats för medarbetarna.  Detta eftersom metoden fortfarande dras med en stor flumstämpel, att det skulle gå ut på att till exempel gå långsamt och lukta på basilika.

– Det är lättare om folk förstår vilken hjärnforskning som ligger bakom och vad som händer med en när man tränar.

Ge sedan de anställda möjlighet att öva och avsätt tio minuter om dagen eller ett särskilt rum för mindfulness. Det är bra om personalen kan träna tillsammans, då blir det av och de kan stötta varandra.

– I början är det skrämmande för många chefer eftersom de tror att de kommer att tappa i effektivitet. Men återigen visar forskningen att det är precis tvärtom, organisationen blir mer effektiv, säger Martin Ström.

Trots alla svårigheter under pandemin och den enorma arbetsbelastningen inom vård och omsorg upplever många något positivt med att samhället i stort har slagit av på takten. Fritiden blir ofta lugnare när evenemang och aktiviteter ställs in.
 

– Då ökar också förutsättningarna för att vara medvetet närvarande i nuet, säger psykologen Björn Hedensjö.

Just därför är det också möjligt att reflektera och göra annorlunda, menar han. Den som har tränat mindfulness brukar ha bra koll på frågor som: Lever jag på det sätt jag vill? Agerar jag till vardags i en riktning som ligger i linje med mina djupare värderingar?

– En del har nu, för första gången på länge, haft tid att reflektera över sina värderingar och prioriteringar. Hur har jag det egentligen med jobb, relationer och annat viktigt? Några har fattat beslut om nya riktningar i livet.

En konsekvens av ett lugnare tempo är också att många tillbringar mer tid hemma, med sina nära och kära.

– En del pratar om att ytligare sociala kontakter har försvunnit och att de haft tid att fördjupa sina nära relationer, säger Björn Hedensjö.