Fall träning kan rädda liv

En satsning på styrketräning och balansövningar skulle kunna minska antalet fallolyckor med upp till 40 procent. Samtidigt skulle lidandet minska hos tusentals äldre och samhället göra stora besparingar. Trots det prioriteras det förebyggande arbetet bort, enligt Marina Arkkukangas, forsknings- och utvecklingschef i Sörmland.

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig. Varje år behöver närmare 70 000 personer läggas in på sjukhus efter ett fall, merparten är 65 år eller äldre och av dessa dör omkring 1000 personer.

Det innebär stort personligt lidande för de drabbade och samhällets kostnader för äldre människors fall är dessutom enorma: 11 miljarder kronor per år. Men det skulle inte behöva vara så, enligt Marina Arkkukangas, som är övertygad om att det går att minska antalet fallolyckor radikalt.

– Vi har redan mycket kunskap som behövs. Det finns massor av vetenskap som visar att träning fungerar. Med evidensbaserade träningsprogram kan man få upp till en 40-procentig minskning av fallolyckor. Men programmen används tyvärr ytterst lite.

Marina Arkkukangas är chef på Forskning och Utveckling i Sörmland och har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att minska fallolyckor bland äldre. Under sin tid som sjukgymnast inom äldrevården såg hon hur vanligt det är att äldre ramlar och att det ofta får stora konsekvenser.

– Jag fick möjlighet att forska på hur man kan träna för att förebygga fall­olyckor. Nu är jag inne på det åttonde året med sådan forskning.

"När man får en rullator borde det vara obligatoriskt att också få information om balansträning hemma. Rullatorer ersätter till stor del balansen, vilket gör att det kan försämras och risken att falla ökar."

Hon konstaterar att det i Sverige finns god kunskap om hur många som drabbas, konsekvenser, samhällskostnader och vad som kan göras för att vända utvecklingen. Ändå händer väldigt lite inom området.  

– Andelen äldre som faller är lika stor som för 40 år sedan. Var tredje person över 65 faller minst en gång per år och varannan över 80. Vi borde kunna minska de siffrorna radikalt.

Socialstyrelsen har omfattande statistik om fallolyckor bland äldre. Varje år drabbas 18 000 personer av höftfraktur, medelåldern är 80 år och två tredjedelar är kvinnor. En del blir helt återställda men för många blir konsekvenserna förödande. Fyra månader efter en höftoperation har 21 procent förlorat förmågan att gå själva utomhus och 15 procent klarar inte av att bo kvar i eget hem. 17 procent har avlidit.

– Om man är gammal kan ett fall förändra tillvaron fullständigt. Många blir mera stillasittande, mer isolerade och får ett ökat hjälpbehov. Depressioner och mängden läkemedel ökar.

Riskfaktorerna för fall är väl kända. Marina Arkkukangas tror att listan snart kommer att få ytterligare en punkt.

– Alkohol kommer att bli en stark riskfaktor bland äldre. Det kommer en ny generation äldre med helt andra alkoholvanor än tidigare.   

En annan och underskattad riskfaktor är rädsla.

– Över hälften av alla äldre är rädda för att falla och rädsla för fall ökar risken för att faktiskt falla.

Det är här träningen kommer in. En viktig del i det fallförebyggande arbetet är givetvis att se över läkemedelskonsumtionen, kostvanor och hemmiljö. Men den effektivaste åtgärden för att minska fallrisk och fallskador är träning.

– Äldre behöver träna muskelstyrka, men framför allt balans minst tre gånger i veckan. Och det ska vara ordentlig träning så att man känner sig trött, vi måste överge den gamla föreställningen om att gamla är så sköra att de bara kan träna lätt och försiktigt.

– Jag pratar ofta för pensionärer, många går promenader och tycker att de är aktiva. Men få tränar så mycket som behövs.

Just nu pågår en forskningsstudie där 100 äldre över 65 år deltar. Under 12 veckor får de träna enligt ett program som heter Judo4balance. Träningspassen leds av instruktörer från Svensk Judo. Efter träningsperioden ska de jämföras med en lika stor kontrollgrupp. Eftersom majoriteten av deltagarna är 70+  är studien pausad på grund av covid-19, men en pilotstudie med 28 deltagare har visat positivt resultat.

Syftet är att undersöka hur stor effekt träningen har på styrka, balans, rädsla för att falla och fallteknik, viktiga faktorer för att minska fallolyckor. Forskningsprojektet utvärderas av Högskolan Dalarna och Forskning och Utveckling i Sörmland.

– Vi vill undersöka om rädslan minskar om man tränar på hur man ska falla för att inte skada sig. Att veta hur man ska ta sig upp från golvet om man har ramlat ökar också tryggheten.

Många äldre vet vare sig att de bör träna styrka och balans eller hur de ska göra.

– När man får en rullator borde det vara obligatoriskt att också få information om hur man tränar balansen hemma. Rullatorer ersätter till stor del balansen, vilket gör att det kan försämras och risken att falla ökar.

Som en fortsättning på hennes avhandlingsarbete har Marina Arkkukangas utvecklat och utvärderat en träningsapp för att förhindra fallolyckor. Den utvecklades i samarbete med seniorer och fysioterapeuter och utformades så att träningen kan anpassas efter de egna förutsättningarna. Appen heter Otago och kan laddas ner gratis fram till 2022 i ett projekt som finansieras av regionen och alla nio kommunerna i Sörmland.

– Många äldre är intresserade av digital teknik så de ville ha en app. Den har laddats ner 1 200 gånger nu.

Inom äldreomsorgen hör träning till det som lätt prioriteras bort när det blir ont om personal och det är svårt att få tiden att räcka till. Ibland används träningspass som kortats ner och modifierats på grund av tidsbrist och därför inte gör särskilt stor nytta.

– Det fallförebyggandet arbetet måste lyftas upp och bli mer prioriterat. Personalen måste få kunskap och tid att omsätta det i praktiken. Det gäller framför allt fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Vi vet ju vad det kostar samhället och de enskilda om vi inte gör det!

Marina Arkkukangas efterlyser nationella riktlinjer för att förebygga fall, så att verksamheterna med stöd i dessa kan göra handlingsplaner och skapa tid för träning.

– Det är viktigt att alla vet hur man ska jobba med träning bland äldre. Vi måste arbeta evidensbaserat, utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Den grupp som skadas mest i fall­olyckor är äldre kvinnor. Det beror till stor del på att de har hög risk för benskörhet, hälften av alla kvinnor över 80 är drabbade. I en debattartikel i Dagens Nyheter i vintras föreslog Marina Arkkukangas att screening av äldre skulle bli obligatoriskt för att identifiera dem med störst risk för fall, och sedan vidta lämpliga åtgärder utifrån det.

– Vi borde tänka som man gör med mammografi. Fallolyckor är ett stort hot mot äldre kvinnors hälsa men det går att göra någonting åt det.

Jobba systematiskt

➜  Samla teamet; läkare, sjuksköterskor, dietister, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och all personal som har kunskap i området. Sammanställ det som måste göras i en handlingsplan, till exempel läkemedelsgenomgångar, anpassning av bostäder och effektiv evidensbaserad träning. Involvera basteamet.

➜  Det är viktigt att jobba med en systematisk uppföljning.

➜  Skapa tid och förutsättningar för att genomföra arbetet ute i verksamheterna.

➜  Det förebyggande arbetet är inte svårt, alla vet egentligen vad som behöver göras.

Klassiska höftlyft är viktiga för styrka och stabilitet.

Marina Arkkukanga

Att träna knäböj ger styrka i benen, men är även bra för balansen

Prev
Next

 

Johan Sievers

Johan Sievers

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant