Sett till hela landet finns 28 geriatriker per 100 000 invånare över 65 år, enligt siffror från Socialstyrelsen. Men skillnaderna är stora: I Stockholm finns 66 per 100 000 medan Jämtland, Halland och Blekinge har färre än tre.  Drygt en tredjedel av av geriatrikerna är dessutom 60 år eller äldre. Om inte intresset för geriatrik ökar, kommer pensionsavgångarna inom de närmaste åren att minska specialistkompetensen över landet ytterligare.

Den sneda fördelningen oroar bland andra Johan Sundelöf, överläkare och specialist i geriatrik och palliativ medicin på Palliativt centrum i Uppsala.  Han efterlyser kunskaper i geriatrik hos alla som vårdar och ger omsorg till äldre: hemtjänst, särskilda boenden, primärvården, hemsjukvården och sjukhusen. Detta eftersom det krävs grundläggande kunskaper i geriatrik för att snabbt kunna bedöma eventuella biverkningar av mediciner och om en patient behöver sjukhusvård.

– Man måste också ha ett uttalat individperspektiv, absolut inte bunta ihop alla över 85 år. Om tillgången till dem som verkligen kan den här patientgruppen blir för gles, då tas också felaktiga beslut.

Johan Sundelöf anser att de geriatriker som finns i högre utsträckning måste användas för att stärka kunskaperna i hela vårdkedjan och fungera som geriatriska konsulter.

”För geriatriker är det självklart att inte behandla en sjukdom i taget. Det handlar om sköra patienter där man måste se till alla krämpor samtidigt och avgöra hur de hänger ihop.”

Carina Metzner, ordföranden i Svensk Geriatrisk Förening, och verksamhetschef för Multisjuka äldre vid Tema åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, konstaterar att det i hela landet finns för få geriatriker för att kunna uppfylla behoven av fortbildning. Karolinska vill gärna fungera som en utbildningsmotor, men intresset är svalt. Carina Metzner konstaterar också att specialiteten ”inte är ballast och högst rankad”, men i Stockholm är det faktiskt söktryck till ST-tjänsterna i geriatrik.

– Ju fler vi blir, desto större blir intresset. Det finns helt enkelt en okunskap om geriatrik hos många läkare.

Trots uppmärksamheten kring vård och omsorg av äldre under pandemin har Carina Metzner samtidigt fått nya mejl från oroliga kollegor som rapporterar att deras geriatriska kliniker hotas av nedläggning och kämpar för sin överlevnad.  Ett exempel på den regionala obalansen är Region Jämtland Härjedalen, som har saknat geriatrisk klinik länge. Vid årsskiftet slutade en geriatriker och sedan dess finns bara en kvar. En situation som bekymrar hälso- och sjukvårdsdirektören Maria Söderkvist.

– De multisjuka äldre är en stor patientgrupp, jag skulle gärna ha fler geriatriker. Men vi har svårt att attrahera såväl geriatriker som flera andra specialister.
 

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik vid Umeå universitet och sakkunnig SPF Seniorerna för vård och omsorg, anser att geriatriken lidit av låg status i många år:

– De flesta specialistsjukhus har många fler läkare i exempelvis neurologi trots mycket färre patienter än i geria­trik. Varför? För att det är flashigare att jobba på en neurologisk klinik.

En förklaring till det skulle, enligt Gösta Bucht, kunna vara att geriatrik handlar mer om att skapa ett uppehållande försvar än att primärt bota sjukdomar, vilket kan avskräcka en del läkare.

Vad kan göras för att öka populariteten för geriatrik?
– Se till att specialiteten har bra forskning. Och utöka andelen forskning i tjänsterna, säger Gösta Bucht.

Det finns inga enkla svar på hur bristen på geriatrisk kompetens påverkar vård och omsorg om äldre. Gösta Bucht hänvisar till en studie från i början av 2000-talet, publicerad i medicintidskriften British Medical Journal och med Kjell Asplund, tidigare generaldirektören för Socialstyrelsen och professor i medicin, som huvudförfattare.

– Studien visade att de patienter som togs in till en geriatrisk klinik klarade sig mycket bättre än de patienter som togs in till en klinik för invärtesmedicin. Och vårdtiderna blev kortare på den geriatriska kliniken.

Trots specialistkunskapen vill inte Carina Metzner hävda att geriatrikerna skulle ha varit så mycket bättre än andra läkare på att förstå vilken vård som skulle varit den bästa för äldre som insjuknade i corona.

– Det var ju en ny sjukdom för oss alla. Men vetskapen om att äldre människor ofta får andra symtom än yngre på samma sjukdomar kanske hjälpte oss lite grann. Gamla får inte feber och hosta av covid-19, de ramlar och blir förvirrade.

Hon är övertygad om att ökade kunskaper i geriatrik skulle ge äldre multisjuka bättre vård och omsorg framöver.

– För geriatriker är det självklart att man inte kan behandla en sjukdom i taget, man kan inte börja med att åtgärda hjärtsvikten och därefter lungsvikten. Det handlar om sköra patienter där man måste se till alla krämpor samtidigt och avgöra hur de hänger ihop.

Kommer hela vårdkedjan ha mer kunskaper i geriatrik om tio år?
– Jag tror faktiskt det, pandemin har fått många fler att inse att de äldre måste få bättre vård och omsorg än de får idag.