Klass och familj kan bli avgörande

Idag finns drygt en halv miljon män­niskor som är över 80 år i Sverige. I mitten av 2040-talet beräknas antalet 80+ vara dubbelt så många.  Prognosen ser ungefär likadan ut för Danmark, där forskningscentret ”Viden til velfærd”, VIVE, presenterat tolv framtidsscenarier för framtidens åldrande.

Forskningsprojektet har pågått under tre år och har haft fokus på tre teman:

➜ Äldres framtida hälsa

➜ Den teknologiska utvecklingen och de ekonomiska utmaningarna  

➜ Påfrestningarna den ökade medellivslängden innebär för välfärden.

Forskarna betonar att det är en framtidsvision och att den inte är huggen i sten. Rapporten vill tydliggöra faktorer som kan påverka morgondagens äldre och ge inspiration och tankar inför framtiden.

”Det är möjligt att inte varje generation av äldre vill vara friskare än den föregående.”

I Äldres framtida hälsa ställer forskarna frågan om utvecklingen med att allt fler får ett längre och friskare liv långsiktigt kan fortsätta. I Danmark har äldres hälsa blivit mycket bättre sedan 1980-talet, men de senaste 10-15 åren har utvecklingen stannat av.

”Det är möjligt att vi inte längre kan räkna med att varje generation av äldre vill vara friskare än den föregående. Dessutom ser vi redan nu tecken på en växande polarisering, där några äldre är väldigt aktiva och utgör en resurs långt upp i åren, medan andra mer utsatta grupper kan ha en svår vardag och också dras med många sjukdomar”, skriver Anu Siren, forskare och projektledare i ett pressmeddelande.

Den teknologiska utvecklingen rymmer många förväntningar för framtidens omsorg. Men kommer förväntningarna att infrias och hur ser tilliten till de lösningar som erbjuds ut hos medborgare och yrkesverksamma? Efter att ha testat tre olika tekniska innovationer ute i verksamheter drar forskarna slutsatsen att sammanhanget är avgörande. Tekniska lösningar innebär inte ”one size fits all”, utan måste anpassas till såväl den enskildes behov som personalens vardag och rutiner.

Forskarna konstaterar också att det inte är en överraskning att en åldrande befolkning innebär påfrestningar för välfärdssystemet, men väcker frågan kring hur det civilsamhället påverkas. Deras slutsats är att familjen får en helt central roll, medan  ensamstående utan barn och partner får ett betydligt sämre utgångsläge. Så är det redan idag, men skillnaden tros växa om det sparas in på hemtjänst. Frivilliga organisationer antas spela en större roll i omsorgen än idag. Troligen växer det också fram fler privata försäkringslösningar för dem som kan betala, enligt rapporten.

 

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant