Språkkunskaper kan ju ses ur olika perspektiv. Å ena sidan har vi i dag tillgång till medarbetare med flera olika språk, traditioner och kulturer, vilket är oerhört värdefullt genom att kunna möte äldre på deras hemspråk och skapa trygghet. Å andra sidan är kraven på dokumentation betydligt högre i dag, vilket ställer större krav på att kunna uttrycka sig professionellt i skrift. Detta är ofta en utmaning både för medarbetare med svenska som modersmål och för medarbetare med annat modersmål än svenska.

Jag tycker kanske att kunskapen i svenska är lägre generellt sett än när jag började inom äldreomsorgen. Och jag har fler anställda nu med utländsk härkomst än när jag började. Men den största förändringen jag ser är när vi tar emot elever i verksamheten. Där kan vi ha svårt med att utbilda dem på ett bra sätt. I de allra flesta fall är de duktiga och motiverade personer som vill arbeta inom äldreomsorg, men där språkkunskapen sätter gränser för hur mycket de kan lära sig under praktiken. Det har blivit en vanligare frågeställning

Vi är mer mångkulturella nu – fler personer som kommer från andra länder och är verksamma inom våra organisationer. Därför är det viktigt med bra praktikplatser, både för ökad språkkunskap och kulturkunskap. Vi arbetar aktivt för att ha arbetsplatser inom äldreomsorgen på Tjörn som tar emot elever och praktikanter för att hjälpa till med brobyggande kunskap mellan olika kulturer och språkträning samt för att framtidsförsörja äldreomsorgen med nya medarbetare. Jag kan se hur mångkulturella arbetsplatser berikar äldreomsorgen.

Vi har en större andel anställda med annat modersmål än svenska. Eftersom vi också har fler personer som har insatser från oss med annat modersmål än svenska så kan vi dra stor nytta av de utökade språkkunskaperna hos vår personal.

Lena Landström

I samarbete med kommunens s.k. Matchningsgrupp erbjuds praktik med handledare för personer som står långt från arbetsmarknaden. Här finns bland annat personer med annat modersmål som ges möjlighet att träna svenska i ett arbetssammanhang. Det sker en hel del språkinlärning under praktiken, vilket vid ett flertal tillfällen lett vidare till vikariat och så småningom utbildning till undersköterska! Med ojämna mellanrum har vi arrangerat kursen Vårdsvenska, med varierande resultat.

Rikard Strömqvist

Jag erbjuder inget språkstöd i verksamheten. Dock är det på gång med språkstöd för elever, via skolan. Upplever att den personal som jag har anställd kan uttrycka sig bra i svenska, både skriftligt och muntligt. Men det är en utmaning. För språket, men även skriften (läsa och skriva information) är ju en del i en helhet som måste fungera när man arbetar med människor.

Lilian Bohlin

Vi erbjuder praktikplatser inom äldreomsorgen och arbetar specifikt med ett projekt vid namn ”Syscom”. I projektet erbjuder vi praktikplatser med handledare, detta för att öka kunskap kring omsorg, kultur samt språk. I projektet finns även språkstödjare som med jämna mellanrum besöker arbetsplatserna för att arbeta med språkförståelse mellan handledare och praktikant. Dessutom läser de enskilda praktikanterna de första 200 poängen i omsorgsprogrammet samt har inplanerade utbildningsdagar kring den svenska kulturen.

I äldreomsorgen på Tjörn talas det också aktivt på ledningsnivå hur integration ska ske i den lilla kommunen och hur vi på varje enhet behöver arbeta vidare.

Anette Isaksson

Vi har inget generellt språkstöd utan försöker hitta individuella lösningar som passar just den aktuella personalen.

Lena Landström

Dokumentation – en generell utmaning när det gäller professionellt uttryckssätt i genomförandeplaner eller löpande dokumentation.
Missuppfattningar mellan medarbetare i ett arbetslag eller mellan medarbetare och kund när vi menar olika sak med orden vi använder.
När språket utvecklas med nya generationer uppstår ibland missuppfattningar mellan yngre medarbetare och våra äldre gällande ordens innebörd eller förkortningar av ord som ofta är åldersbetingade.

Rikard Strömqvist

Det är viss kommunikation mellan vårdtagare och personal och mellan personal. Många äldre har också nedsatt hörsel och det gör det ännu svårare om inte svenskan är bra. Dock ska sägas att all kommunikation inte görs via tal och skrift och en del har en mycket bra förmåga att göra sig förstådda och kommunicera med annat än bara språket. Jag jobbar ju som chef inom demensomvårdnaden och jag har flera personal med utländsk härkomst som kommunicerar bättre med en del demenssjuka än många som är födda i Sverige. Där är inte språket det centrala i kommunikationen, utan det är andra delar, som kroppsspråk, ansiktsuttryck m.m.

Lilian Bohlin

Äldreomsorgens arbetsplatser behöver ha ”bra” praktikplatser med handledare som har kunskap hur handledarskapet behöver se ut för god integration. Se den nya gruppen som en resurs och att arbeta för kulturförståelse mellan kulturer. Vi som verksamhet behöver arbeta aktivt med arbetsförmedling och skola för att förebygga och förarbeta de språkliga svårigheterna. Dialogen behöver även finnas i våra verksamheter med våra äldre för att förebygga med förståelse.

Anette Isaksson

Att kunna hålla en nivå på det svenska språket som även fungerar när vi dokumenterar. I det dagliga samtalet har vi hjälp av kroppsspråket också så det är lättare.

Lena Landström

Mångkulturella arbetsgrupper ger oss större möjligheter att kunna möta våra äldres behov på deras hemspråk. Det ger oss också många tillfällen att bjuda våra äldre möjligheten att smaka mat, kakor o.s.v. från olika delar av världen och vi lär tillsammans när vi tar del av varandras olika traditioner och sedvänjor. Det är oftast mycket uppskattat av våra äldre. En mångkulturell arbetsplats ger en härlig dynamik, nya kunskaper och gör oss rika på erfarenheter!

Rikard Strömqvist

Jag ser flera fördelar. Min åsikt är att den bästa personalgruppen är den grupp som speglar samhället i stort, med tanke på ursprung, kön m.m. Vi är också bättre förberedda och kan lyckas bättre när vi har vårdtagare med annat ursprung än svenska, och som kanske bara kan tala sitt modersmål. Vårdtagaren förstår inte svenska, viket gör att vi som inte kan det andra språket har svårt att göra ett bra arbete. Har vi personal som talar just det språket så lyckas vi ju mycket bättre i vårt arbete. Där ser jag en jättevinst, och inte bara för vårdtagaren i fråga utan också för närstående. Jag tror också att synen på äldreomsorg i Sverige kan ha ändrats utifrån att vi har mångkulturella arbetsgrupper. Har absolut inget belägg för det, men det vore rimligt om människor med olika bakgrund, olika erfarenheter och från olika kulturer diskuterar äldreomsorg, så bör nog nya idéer och tankar utvecklas där. Äldreomsorgen i Sverige är bättre rent kvalitativt nu än när jag började jobba inom detta område och det har väl alla som jobbar inom detta yrke en del i, oavsett bakgrund eller härkomst.

Lilian Bohlin

Det är berikande och kan ge oss alla mer upplevelser, dynamiken i arbetsgruppen kan bli mer dynamisk och gruppen kan öppnas upp för olikheter. Mångkulturella arbetsplatser kan också bidra till glädje för vår målgrupp och nya samtal som berikar.

Anette Isaksson

I mångkulturella grupper skapar vi oftast en mycket större förståelse för människors olikheter men också likheter. Det skapar nyfikenhet och samtalen blir ofta väldigt varierande och utvecklande. Då det sociala arbetet bygger på möten mellan människor så blir det en form av kompetensutveckling bara av att möta varandra i arbetsgruppen.