Svensk klassiker – en vinnare utan high tech

Rollatorn uppfanns av en svensk, polioskadad kvinna för bara 40 år sedan, och grundkonstruktionen är densamma än i dag. Olika försök har gjorts att ta fram högteknologiska och uppkopplade rollatorer, men de har hittills inte fallit väl ut.

Rollatorn är ett så vanligt inslag på gator och i hemmen att det är svårt att förstå att den bara är 40 år gammal.

Idén till det geniala gånghjälpmedlet föddes i Västerås 1978, där kuratorn Aina Wifalk gick och funderade på hur hon skulle kunna slippa sina kryckor.

Hon hade behov av gånghjälpmedel efter en polioskada hon fick när hon var ung, och hade gått med kryckor i 20 år. Det hade slitit hårt på hennes axlar och hon kände att det måste finnas någon bättre lösning.

Att grunna på tekniska lösningar var inget nytt för Aina Wifalk. Hon var en innovatör som redan tio år tidigare hade uppfunnit manupeden, ett träningsredskap som liknar en motionscykel och gör det möjligt att träna både armar och ben samtidigt.

Vid ett besök på ett bibliotek fick hon syn på en bokvagn som gav henne idén till det som vi i dag kallar för rollator.

1978 lämnade hon skisser på ett gånghjälpmedel med fyra hjul till utvecklingsfonden, som i sin tur kopplade ihop henne med ett företag som hjälpte till med konstruktionen av en prototyp. Bara några år senare var tillverkningen av rollatorer igång.

Aina Wifalk var utan tvekan den som satte igång utvecklingen av dagens rollatorer, men hon var inte den första som konstruerade ett hjulförsett gånghjälpmedel. I både Danmark och Nederländerna fanns enkla föregångare till rollatorer och i England användes ett gåstöd, en ”walker”, som hade hjul framtill och gummiförsedda stöd i bakkant.

Rollator

Men Aina Wifalks rollator hade fyra hjul, varav de främre var svängbara, vilket gjorde den enkel och smidig att använda. Den blev snabbt en succé och eftersom Aina Wifalk aldrig tog patent på sin uppfinning så var det fritt fram för olika företag att börja tillverka rollatorer. Därmed blev rollatorn en viktig del av den svenska innovationsrika hjälpmedelsindustrin och en framgångsrik exportprodukt.

I dag finns det rollatorer av en mängd olika fabrikat och med olika finesser. Men grundkonstruktionen är sig lik från Aina Wifalks dagar. I flera utvecklingsprojekt har man försökt att integrera modern teknik i rollatorer, men prototyperna har hittills inte tagits vidare och blivit kommersiella produkter.

2013 hölls det årliga europeiska seminariet inom EU-satsningen ”Ambient Assisted Living” i Norrköping. Där delade man ut ett pris till bästa teknikutveckling och vinnaren blev ett projekt som skulle utveckla en motoriserad rollator med integrerad GPS för navigation.

Samtidigt hade forskare på KTH tagit fram en rollator med höj- och sänkbara lyftbalkar som kunde hjälpa användaren att resa sig från golvet efter ett fall. Även på Umeå universitet pågick forskning. Där ledde Thomas Hellström, professor vid institutionen för datavetenskap, ett forskningsprojekt där man försåg rollatorer med teknik för att undvika hinder. Ljussensorer reagerade på möbler, väggar, trottoarkanter och andra hinder och skickade signaler som bromsade hjulen på ena sidan för att få rollatorn att svänga.

– Vi lät personer som drabbats av stroke testa rollatorerna och de fungerade bra, berättar Thomas Hellström.

Projektet avslutades 2014 och fick inte någon fortsättning.

– Det fanns inget intresse hos tillverkarna. Prislappen för en sådan rollator skulle ligga på runt 10 000 kronor och det finns ingen marknad för en så dyr produkt. Eftersom det nästan bara är kommuner och landsting som köper rollatorer, och de har begränsad budget, så finns det ingen köpkraft för mer tekniskt avancerade modeller, fortsätter han.

Så kanske får vi aldrig se den uppkopplade rollatorn som styr undan hinder och navigerar med GPS. Och kanske är det just det som är rollatorns storhet, att den är enkel, praktisk och förhållandevis billig.

Kluvet med hjälp på hjul

Beskrivningar av rollatorns betydelse blir lätt en enstämmig hyllningskör, men forskningen visar även andra sidor. Charlotte Löfqvists doktorsavhandling handlade om förflyttningshjälpmedel där rollatorn är en viktig del. När hon djupintervjuade några äldre kvinnor blev det tydligt att de var mycket glada i sina rollatorer, men att de ändå hade en kluven inställning till dem.

– Det kan upplevas som stigmatiserande att använda rollator. Den är en ständig påminnelse om de begränsningar man har och man känner sig lätt som man är i vägen för andra människor, säger Charlotte Löfqvist.

Oräkneligt många

Sverige sägs ofta vara världens rollatortätaste land men det är svårt att belägga med siffror. Att rollatorer inte är lika vanliga i många andra länder kan ha med tillgången till hjälpmedel att göra, men miljön är också en viktig faktor. I sydeuropeiska städer med stora höjdskillnader finns det ofta trappsteg i gränder och på trottoarer vilket gör rollatorer i stort sett oanvändbara. Charlotte Löfqvist, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet, har studerat användningen av gånghjälpmedel i Lettland.

– Där är rollatorer inte så vanliga som i Sverige. Förutom ett helt annat förskrivningssystem som begränsar tillgången på hjälpmedel så krånglar även miljön till det. Det finns ofta nivåskillnader och trappor vid entréerna och det är också vanligt med portlås som är svåra att hantera. Det gör att rollatoranvändare borde ha tre armar för att komma in och ut ur husen. Många bor också i lägenheter som är så trånga att det inte fungerar att använda rollator inomhus, berättar Charlotte Löfqvist.

Länge var kvinnor mer benägna att använda rollatorer än män, men skillnaden tycks minska.

Hur många svenskar som använder rollator i dag är det ingen som vet. År 2005 uppskattade dåvarande Hjälpmedelsinstitutet antalet sålda rollatorer till 55 000 per år. Att de har stor betydelse för många människor råder det inget tvivel om.

– Det finns många studier som visar att rollatorer underlättar dagliga aktiviteter och det sociala livet. De ökar den fysiska aktiviteten och hjälper människor att fortsätta leva ett självständigt liv, säger Charlotte Löfqvist.

I en rapport från Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet 2007 konstaterade författarna att personer som fått en rollator förskriven rapporterade mindre hjälpbehov och ökade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet. I studien såg man en tydlig ökning av livskvalitet hos rollatoranvändarna. Den uppskattade hälsovinsten i jämförelse med kostnaden för att förskriva en rollator var hög.

 

Johan Sievers

Johan Sievers

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant