Harriet Wallberg, tidigare rektor för Karolinska Institutet (KI), såg tre möjligheter att förbättra undersköterskornas ställning när hon tog sig an utredningen Stärkt kompetens i vård och omsorg:

Legitimation, skyddad yrkestitel eller skydd av vissa arbetsuppgifter.

– Både skyddad yrkestitel och legitimation innebär att arbetsgivaren, patienter, brukare och anhöriga vet vilken utbildning man har med sig i bagaget, säger Harriet Wallberg.

Valet föll på skyddad yrkestitel och när Harriet Wallberg i våras presenterade förslaget för socialminister Lena Hallengren (S) framhöll hon att även utbildningen måste regleras.

”Bättre utbildningsnivå kan absolut göra yrket mer attraktivt.”

Enda skillnaden mellan de två alternativen är enligt Harriet Wallberg att en legitimation kan dras tillbaka om man missköter sig; det kan inte den skyddade yrkestiteln.

– Det är upp till arbetsgivaren att se till att personalen har rätt kompetens och utför det arbete den ska göra. Om någon fallerar finns arbetsrättsliga åtgärder att vidta, säger hon.

I dag har arbetsgivarna inte den överblicken. Utredningsarbetet visade att det sällan finns någon differentiering mellan medarbetare som har undersköterskeutbildning och dem som inte har det.

– När alla gör samma sak finns inte incitamenten för den enskilde att höja sin kompetens, säger Harriet Wallberg.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram en ny utbildning som är mer omfattande än dagens vård- och omsorgsprogram och bättre svarar mot arbetsgivarnas behov av en bred kompetens. Den nya gymnasiala utbildningen omfattar 1600 poäng jämfört med dagens drygt 1300. I stället för dagens tre olika inriktningar – barn och ungdom, äldre, psykiatri – blir det en mer sammanhållen utbildning som ger undersköterskorna en bättre bas.

Harriet Wallberg föreslår att den skyddade yrkestiteln införs 1 januari 2025. Den väl tilltagna tiden beror på att den nya utbildningen ska hinna komma på plats, att en första kull elever ska hinna gå den och att de 180 000 undersköterskor som är yrkesverksamma i dag ska hinna få sin utbildning och sina yrkeserfarenheter validerade.

– Vi vill inte ha samma problem som uppstod när lärarlegitimationen infördes och Skolverket inte hann med. Valideringen kommer att ta tid — kanske behöver så många som hälften av alla yrkesverksamma undersköterskor komplettera sin utbildning.

Att utredaren inte föreslog en legitimation beror i hög grad på de kriterier som tidigare regeringar satt upp för legitimerade yrken inom hälso- och sjukvården. Det är bland annat att man ska ha patientansvar, ställa diagnos och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.

– Eftersom det i det här fallet handlar om en gymnasieutbildning är inte kriteriet vetenskaplig grund uppfyllt, och inte de andra heller. Därför fann vi ingen anledning att föreslå att regeringen måste ändra praxis, säger Harriet Wallberg.

Kommunal har ett kongressbeslut från 2016 om att driva införandet av legitimation för undersköterskor. Samtidigt anser förbundet att en skyddad yrkestitel är ett steg i rätt riktning.

– Men det är nödvändigt att också koppla arbetsuppgifter till regleringen. Då först uppfylls utredningens syfte – att öka kvaliteten och säkerheten i vård och omsorg, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

De arbetsuppgifter förbundet lyfter fram är sådana som regleras av hälso- och sjukvårdslagen, till exempel hanteringen av läkemedel.

– När arbetet med att fördela läkemedel läggs på personal som saknar yrkesutbildning och kunskap kan kvalitetsbrister uppstå. Därför anser vi att man för att få utföra sådana arbetsuppgifter bör ha minst undersköterskeutbildning.

I kommunalt finansierad verksamhet finns det enligt Kommunal i praktiken sällan någon skillnad mellan undersköterskors och vårdbiträdens arbetsuppgifter. Det innebär en fara för patientsäkerheten.

Förbundet välkomnar flera inslag i Harriet Wallbergs utredning, till exempel förslaget att reglera utbildningen av undersköterskor så att det blir en nationell standard, med en sammanhållen utbildning på såväl gymnasie- som komvuxnivå.

– Bättre utbildningsnivå kan absolut göra yrket mer attraktivt. Vi kommer att fortsätta driva kravet på legitimation för det är det som våra medlemmar vill ha, men om regeringen går vidare med förslaget kommer det att bidra till att lyfta undersköterskeyrkets status och attraktivitet.

Kan förslaget leda till att det skapas ett A- och B-lag bland personalen i äldreomsorgen?

– Nej, en skyddad yrkestitel för undersköterskor skulle snarare hjälpa till att skapa nationellt enhetliga yrkesroller för omsorgens olika yrken. Mot bakgrund av det stora rekryteringsbehov som finns i äldreomsorgen och att alldeles för få väljer att utbilda sig till undersköterska kommer det att behövas vårdbiträden även i framtiden, men arbetsuppgifter ska fördelas efter kompetens. En skyddad yrkestitel kan skapa ett tydligare ansvarsområde, säger Mari Huupponen.

Finland har haft skyddad yrkestitel för närvårdare — den finska motsvarigheten till undersköterskor — i äldreomsorgen sedan 2016. I hälso- och sjukvården har titeln funnits i flera decennier.

– Främsta skälet till att den skyddade yrkestiteln infördes är att patienter och brukare ska kunna titta i registren och se om en läkare, sjuksköterska eller närvårdare har den utbildning den ska ha. Även arbetsgivaren ska kunna se att de personer som söker tjänster har rätt kvalifikationer, säger Riitta Vehovaara, expert på yrkesinriktad verksamhet i fackförbundet JHL, som organiserar närvårdare och andra offentliganställda yrkesgrupper.

Ger den skyddade yrkestiteln högre status?

– Det gör den säkert. Man kan ju inte använda den om man inte är utbildad. Men ännu har vi inte sett att intresset för utbildningen har ökat, säger Riitta Vehovaara.