Hur kan ribban höjas för att mota tristessen?

ANALYS. Möjligheterna till social meningsfullhet på ett äldreboende kan ofta åstadkommas utan betydande insatser och tidsåtgång. Dessutom visar åtskilliga forskningsresultat att en hälsofrämjande vardag minskar behovet av medicinering och ökar den egna aktiviteten i vardagen. Ändå konstaterar överläkare Anne Ekdahl att många äldre på boenden har det förskräckligt tråkigt.

1. Vilka egna erfarenheter har du som ligger i linje med resultatet i tv-serien Fyraåringar på äldreboendet?

2. Vilka förklaringar ser du  till att äldreomsorgen inte siktar högre än avseende den enskildes välbefinnande?

Vilka gränser behöver sättas?

VOLONTÄR. Ingen tvekan råder om att volontärer bidrar till mycket gott i samhället. Både till den som får hjälp, ofta en äldre, och den som ger hjälp. Att det skjuter upp behov av äldreomsorgsinsatser och därmed sparar pengar till kommuner är väl värt att beakta utifrån ett samhällsperspektiv.

3. Var går gränsen för hur stort ansvar frivilligorganisationer bör få kontra kommuners ansvar för sina medborgare?

4. Vad vinner samhället på att det är en frivilligorganisation som ger stöd till äldre i deras vardag istället för kommunens organisation? Eventuella risker?

Vad är välfärdsteknikens svaghet?

HÄLSOTEKNIK. Välfärdsteknik ses som en viktig pusselbit i dagens och morgondagens äldreomsorg. I Blekinge satsar högskolan stort på hälsoteknik, bland annat inom ett stort EU-projekt. Resultaten är hoppingivande och visar på hög­re livskvalitet för personer med mild demens och deras anhöriga samt på mindre behov av omsorgshjälp och sjukvård.

5. Vilka funktioner i en app för minnesstöd vore mest användbara för personer med mild demens anser du?

6. I artikeln berättas om hur tandborstning med eltandborste registreras i en app och hur dessa uppgifter sedan kan användas för att diskutera personens munvård. Vilka etiska frågor väcks utifrån en sådan funktion?

Fungerar en strategi utan tvång?

NATIONELLT. Många centrala frågor som diskuterats under det senaste decenniet kommer att finnas med i den nationella strategi för äldreomsorg som SKR ska lämna till regeringen under 2021. Bland annat kommer chefskapet att behandlas, till exempel hur många medarbetare en enhetschef bör ha för att det ska vara hanterbart i en så föränderlig verksamhet som äldreomsorgen är.

7. Vilka förhoppningar har du på innehållet i strategin?

8. Strategin ska endast vara vägledande med rekommendationer och konkreta förslag. Vad är är positivt/negativt med det?

Vilka revor behöver lagas i samhällets skyddsnät?

SKYDDSNÄT. Seniorprofessor Lars Svedberg fastslår att det finns en infrastruktur för ideellt arbete i Sverige och att den legat stabilt över tiden. Han anser också att volontärer blir extra viktiga när samhällets välfärdssystem inte klarar av sitt uppdrag.

9. Hur ser du på artikelns resonemang om att omsorgspersonal får göra omsorgsarbetet och ideella krafter får göra det sociala?

10. Fördelar/nackdelar med en sådan uppdelning?

11. Ideella krafter i form av informella insatser består till viss del av anhöriga som ibland sliter för sin närståendes bästa för att de inte ser någon annan utväg. Hur stora är bristerna här utifrån din erfarenhet?

En utsträckt hand kan rädda liv

SUICID. Utifrån suicidforskningens resultat bör fokus riktas än mer på psykisk ohälsa och alkoholmissbruk hos äldre. Professor Margda Waern inger hopp med budskapet om att det går att förebygga självmord hos äldre även med enkla frågor. Ett första steg är att fråga ”hur mår du?” och våga vänta in svaret.

13. Vad är extra intressant i intervjun för dig och dina medarbetare?

14. Hur kan du stödja din personal att ha modet att sträcka ut en hand när en äldre uppfattas ha ett sänkt stämningsläge?

Vem sätter agendan?

PERSPEKTIV. När pressen ökar på personalen, som under pandemin, blir det än viktigare med att både centralt och på enskild chefsnivå arbeta förebyggande för att minska påfrestningar. Det handlar om såväl äldres välbefinnande som personalens. Panelens chefer visar på flera vägar, både kring social samvaro och rehabilitering.

14. Hur viktigt är det att med en gemensam kommunal strategi?

15. Vilka styrkor/svagheter ser du i det förebyggande arbetet i din verksamhet?