Stuprören rivs i nya samarbeten

Hälsocentralerna i Överkalix och Övertorneå går i bräschen för ett tätare samarbete mellan sjukvård och äldreomsorg i östra Norrbotten. Gemensam nattjour med regionen stärker kommunens sjuksköterskor när de rycker ut för att ge vård på äldreboenden och i hemtjänsten.

Anne Jakobsson
Anne Jakobsson (S)

Samarbetet är en annan väg att gå än Kommunutredningens förslag om att slå ihop kommunerna för att göra dem starkare. Ett förslag som fått tummen ner av såväl lokala som regionala politiker. Deras motivering är att de geografiska avstånden inte blir kortare för att de går samman med grannen.

– I de flesta kommuner här uppe ligger centralorten mitt i. Det skulle ta alldeles för lång tid att åka emellan. Där­emot tror jag mycket på avtalssamverkan. Det kan vara lösningen på många av våra problem, säger Anne Jakobsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Överkalix.

Sedan 2 september börjar resultatet synas av ett avtal som Överkalix kommun och Region Norrbotten ingick för över ett år sedan. På hälsocentralen har ett tiotal sjuksköterskor börjat jobba tätt tillsammans, trots att de är anställda av olika huvudmän. Än så länge är det nattjouren som prövar att dra nytta av den gemensamma kompetensen. Från klockan 21.00 till 07.00 delar två sjuksköterskor på jouren, en från kommunen och en från regionen.

Om någon av de boende på kommunens två äldreboenden plötsligt blir sjuk eller behöver någon annan form av vård är det fortfarande kommunens sjuksköterska som åker dit, men först kan hen förbereda sig genom att diskutera vad som behöver göras med sin kollega från regionen.

”Syftet är att jobba enhetligt så det blir bättre för patienterna. De ska inte behöva bollas mellan kommunal och regional vård.”

Carina Ylipuranen
Carina Ylipuranen

– Syftet med det här är att jobba enhetligt så det blir bättre för patienterna. De ska inte behöva bollas mellan kommunal och regional vård, säger enhetschefen Kristiina Kolli.

Hon är anställd av Region Norrbotten, men är på halva sin arbetstid utlånad till kommunen.

– I en liten kommun med 3200 invånare händer inte så mycket på nätterna. Men när det väl gör det är det bra att vara två som konfererar om hur de kan lösa en uppgift på bästa sätt, säger Kristiina Kolli.

Regionens hälsocentral i Övertorneå har sedan ett par år stöd från Socialdepartementet för att tillsammans med kommunen utveckla god och nära vård och testa nya samverkansformer. I dem ingår att på samma sätt som i Överkalix dra nytta av varandras sjuksköterskor.

– Vi täcker upp för varandra. Om vi i kommunen inte har tillräckliga resurser någon natt kan regionens sjuksköterskor gå in och hjälpa oss, säger Carina Ylipuranen, socialchef i Övertorneå.

Även Haparanda och Kalix är intresserade av tätare samarbete över de administ­rativa gränserna. Förhoppningar finns om att regionen ska utse Östra Norrbotten till ett modellområde, där ett gränsöverskridande arbete i vården prövas på bredare front.
 

Jenny Liljebäck
Jenny Liljebäck

– Tillsammans har vi Kalix sjukhus och en hälsocentral i varje kommun. Vi vill få utrymme att arbeta fram en metod som går i linje med tankarna om nära vård. Vi försöker se hur vi kan bistå våra invånare på bästa sätt utan att låta två olika huvudmän vara ett hinder, säger Jenny Liljebäck, socialchef i Överkalix.

Avtalssamverkan fanns med som förslag redan i det delbetänkande som den statliga Kommunutredningen lade fram i oktober 2017. Nu har utredningens slutbetänkande varit ute på remiss och de svar som hittills kommit in visar att det finns en utbredd tro på den nya och enklare form av samverkan över administrativa gränser som blivit möjlig genom en ändring av kommunallagen. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2018.

Genom att ingå avtal om samverkan ska grannkommuner enklare kunna hjälpa och komplettera varandra. Mind­re kommuner saknar ofta den kompetens som behövs för att klara specialiserad service till medborgarna.

– Vi ser om vi kan samarbeta mer, till exempel om vi kan ha kommunens korttidsboende i hälsocentralens lokaler. Här finns det juridiska frågor att se över i och med att det är olika huvudmän, säger Jenny Liljebäck.
 

Linda Frohm (M)
Linda Frohm (M)

Bästa vägen för den som har planer på att avtalssamverka inom vård och omsorg är att börja med några mindre greppbara områden, anser hon.

– För oss har det fungerat. Vi arbetar fram en process och tar oss över de hinder vi möter på vägen. Vi måste ju se till att vi inte kliver in i varandras ansvarsområden.

Socialförvaltningen har också fått till en bättre samverkan mellan kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och läkarna på hälsocentralen. Det märks genom regelbundna möten och bättre läkarmedverkan vid ronder på särskilda boenden och planeringen för enskilda boende.

Regionstyrelsen tog i mitten av oktober beslut om en strategisk plan för de närmsta åren, där målet att göra Östra Norrbotten till ett modellområde för nära vård finns med som ett uppdrag till regiondirektören.

– Pandemin har gjort att arbetet blivit ännu mer angeläget; i en kris behöver man jobba gemensamt. Nu är det viktigt att vi sätter oss ner med kommunerna så inte vi från regionen kommer med ett färdigt koncept. Det här ska bli ett ömsesidigt arbete, säger Linda Frohm (M), regionråd och vice ordförande i regionstyrelsen.

”Det är ett bra sätt att leverera bättre välfärd. Bland de förslag kommunutredningen lagt är avtalssamverkan ett av
de mest användbara.”

Exakt vilken form samarbetet kommer att få kan komma att variera beroende på vilka vårdinsatser det gäller och hur förutsättningarna ser ut i de olika kommunerna. Men avtalssamverkan blir grunden.

Vad är fördelen med avtalssamverkan?
– Det är ett bra sätt att leverera bättre välfärd. Bland de förslag Kommunutredningen lagt är avtalssamverkan ett av de mest användbara, säger Linda Frohm.

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant