Dilemman i fokus när chefer går på kurs

Anhöriga, jävsituationer och att jobba i en politiskt styrd organisation. Det är något av innehållet när
chefer i äldreomsorgen samlas på kurs i Visby.

Turisterna har lämnat Gotland, Visby förbereder sig för vinterdvala.

Då växlar cheferna i äldreomsorgen upp med den första av fem fortbildningsträffar i regeringens nya äldreomsorgslyft. De samlas i det nedlagda regementsområdet en dryg kilometer söder om ringmuren.

Bland de snörräta raderna av röda tegelbyggnader ska de lära sig trampa rätt i det minfält som ett chefsjobb i en politiskt styrd organisation kan vara. De flesta arbetar på äldreboenden och i hemtjänsten, några av dem i privat regi. 

– Jag känner ungefär hälften sedan tidigare. Att hinna diskutera och höra andras reflektioner och hur de ser på chefskapet är väldigt givande. I vardagen blir det sällan tid att träffas och utbyta erfarenheter, säger Therese Dahlby, biträdande enhetschef på Stuxgården och Kilåkern, två äldreboenden i Fårösund och Slite.

Satsningen innebär att landets kommuner får 3,4 miljarder för 2021 och ytterligare knappt två miljarder för 2022 och 2023. Vid sidan av utbildning till undersköterska respektive vårdbiträde omfattar lyftet även utbildning av första linjens chefer.

Therese Dahlby började jobba som undersköterska i äldreomsorgen i Linköping 1998, direkt efter gymnasiet. Tre år senare flyttade hon till Gotland med sin man, som är uppväxt på ön. Under åren har hon läst vidare till specialistundersköterska och sökt sig till demensvården. För några år sedan nominerade hennes dåvarande chef henne till utbildningen Vägen till ledarskap, en förvaltningsövergripande satsning för att säkra tillgången på chefer på Gotland.

Hon kom med på utbildningen och började även läsa högskolekurser. 

– Jag hade inga högskolepoäng och det måste man ha för att jobba som enhetschef. De senaste två åren har jag både arbetat och läst på distans. 

Nu när enhetscheferna äntligen får samlas fysiskt igen går entusiasmen att avläsa i ljudnivån som når ett crescendo i varje paus. 

Det Therese Dahlby saknat med sina högskolestudier har varit kurser som riktar sig särskilt till chefer inom offentlig förvaltning. Här får hon chansen att fylla den luckan.

– I dag har vi pratat en hel del om de dilemman som kommer med att vara chef i en politiskt styrd organisation. Det är lätt att känna stress av att jobba i en verksamhet som drivs med offentliga medel, man vill ju förvalta dem på bästa sätt.

Under förmiddagen föreläser statsvetaren Bo Månson om tjänstemannarollen. Han är projektledare på avdelningen för uppdragsutbildning vid Uppsala universitet. När äldreomsorgslyftet lanserades var universitetet ett av de lärosäten som fick frågan om de kunde sätta ihop en utbildning för chefer.

– Teorier från akademin är bra pedagogiska redskap i samtal om hur cheferna kan utveckla verksamheten, säger Bo Månson i en paus.

Han har 25 års erfarenhet av ledarutbildning och talar sig varm för vikten av att se saker ur flera perspektiv. Med nya glasögon kan chefer upptäcka nya sidor av verksamheten.

– För företagsledare är det raden längst ner på resultaträkningen som har betydelse. I offentlig verksamhet ligger det i betraktarens ögon vad som är ett bra resultat. För chefer i äldreomsorgen handlar ledarskapet om ständiga målkonflikter och om att hantera olika dilemman.

Den nationella ledarskapsutbildning som genomfördes för några år sedan bestod av fem olika 7,5-poängkurser. Det var svårt att hinna med för cheferna som i de flesta fall behövde sköta jobbet parallellt med studierna. 

Kursen Chef i offentlig verksamhet är inte lika omfattande, men inte heller den här gången finns några pengar från regeringen för att sätta in vikarier. De enhetschefer som är samlade i Visby har gjort individuella överenskommelser med sin avdelningschef; en del har vikarie medan andra ersätts av kollegor eller teamledare. 

Therese Dahlby har ingen uttalad ställföreträdare.

– Det går bra ändå. Medarbetarna vet att de kan ringa om det är något de behöver prata om. Kan jag inte svara lämnar de ett meddelande, säger hon.

Efter lunch står juridik på schemat. Innan lektionen kommer i gång kollar många kursdeltagare av jobbmailen. Några ringer för att höra om allt flyter på som vanligt på arbetsplatsen.

Frågor om värdegrunden väcker mest frågor när juristen Sverker Scheutz pratat en stund. Vad ska man som chef ge akt på i kontakterna med påstridiga brukare eller anhöriga?

– Håller ni inte med ska ni säga emot. Blir de arga får man be dem gå därifrån, blir man själv arg är det bäst att avbryta och gå därifrån. Det ingår inte i jobbet att vara otrevlig, säger Sverker Scheutz.

En av deltagarna funderar över om det är bra eller inte att ha sin faster på boendet där hon själv är chef. 

– Här är det viktigt att föra en diskussion. I ett fall kanske det går bra, i ett annat inte, svarar Sverker Scheutz.

Om man har någon närstående boende där man är chef kan det uppstå jävssituationer, förklarar han. Det kan också framstå som att chefen inte är opartisk på det sätt som krävs enligt regeringsformen. 

– Går det inte att undvika att fastern bor på det boende där man är chef bör man se till att alla beslut fattas av en högre chef. Men risken kvarstår att det uppstår misstankar om att fastern behandlas bättre än andra boende, säger Sverker Scheutz.

Therese Dahlby är nöjd med att få en genomgång av de lagar och förordningar som påverkar hennes jobb på de två boendena på norra Gotland. I Slite är det en liten korttidsenhet och vanligt särskilt boende för somatiskt sjuka, i Fårösund två demensavdelningar och en somatisk avdelning. 

Personalsituationen beskriver hon som ansträngd. Några av hennes medarbetare går utbildningar inom den del av äldreomsorgslyftet som vänder sig till undersköterskor. Dels en vanlig undersköterskeutbildning, dels en valideringskurs där de med längre yrkeserfarenhet kan tillgodogöra sig det de lärt sig praktiskt i jobbet. 

– Som undersköterska gör man ett kvalificerat arbete med sjuka människor som behöver mycket stöd. Mina medarbetare behöver någon som lyssnar och stärker dem med kunskap, säger Therese Dahlby. 

Undersköterskor behöver vara välutbildade, framhåller hon. Men samtidigt anser hon att det måste gå att prova på jobbet och att man — om man känner att man trivs — sedan kan sätta sig på skolbänken. 

– Hos många finns en drivkraft att lära sig mer och kunna ge mer till de äldre. Man vill göra ett bra jobb. Då är det viktigt att jag som chef ger utrymme för att uppmuntra och prata om att utbildning är viktigt.

Är chefskapet vad du tänkte när du själv var undersköterska?

– Då tänkte jag utifrån mitt perspektiv som undersköterska och det går inte alltid ihop med chefens uppdrag. Som chef är det lätt att hamna i kläm mellan uppdragsgivaren och sina medarbetare.

Therese Dahlby tycker inte att det är en bra idé att bli chef för sina tidigare kollegor. 

– Hade det blivit en ledig chefstjänst på det demensboende där jag tidigare arbetade som undersköterska hade jag inte sökt den. Att gå från att vara arbetskamrat till att bli chef på samma arbetsplats är svårt. Förhållandet till personalen blir knepigt.

På vilket sätt är dina erfarenheter från undersköterskejobbet en styrka i ditt chefsuppdrag?

– Jag har bred kunskap om äldreomsorgen och förstår hur mina medarbetare har det. De vet att jag förstår när jag säger att jag gör det.

Tillsammans med sin chef Kerstin Markgren har Therese Dahlby ett delat ansvar för cirka 70 medarbetare. Alldeles för många, anser hon.

– Tjugo vore lagom. Man måste hinna se alla och veta att de mår bra. Medarbetarsamtal handlar inte bara om att bocka av, man ska kunna engagera sig i det. Mår medarbetarna bra mår verksamheten bra. Och det är upp till mig som chef att se till att de gör det.

När de två kursdagarna är till ända är det upp till bevis. Att även Kerstin Markgren går utbildningen underlättar arbetet med de hemuppgifter deltagarna ska vända och vrida på tillsammans med sin närmaste chef.

Nästa gång de rycker in på regementet har äldreomsorgslyftet förhoppningsvis gett dem ytterligare understöd i deras chefskap.

Det bästa med kursen är att få träffa kollegor, tycker Jane Sandberg och Jenny Lindgren. 

Teorier från akademin är ett bra stöd i arbetet med att stärka äldreomsorgens chefer, menar läraren Bo Månson.

Therese Dahlby följer undervisningen noga men har svårt att helt släppa tankarna på jobbet.

Prev
Next

 

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant