Miljardsatsningen genom äldreomsorgslyftet når inte fram. Av de 400 miljoner kommunerna fick för utbildningsinsatser under fjolåret har de återbetalat närmare 70 procent, visar en sammanställning som Socialstyrelsen nu lämnat till regeringen.

Brist på långsiktighet är den dominerande invändning som Socialstyrelsen hänvisar till. Många kommuner vänder sig emot att pengarna fördelas ett år i taget och inte får överföras från ett år till ett annat. 

Även i årets omgång av äldreomsorgslyftet ser det ut att bli en hel del kommuner som inte använder de medel de har rätt till. Sju har inte ens brytt sig om att rekvirera några pengar. 

– Kraven på återrapportering och reglerna för hur vi får använda pengarna gjorde att det blev mer arbete än det var värt, säger John Olsson, socialchef i Malå.

Linköping har utbildningar i gång för såväl chefer som undersköterskor och vårdbiträden. Men bara cirka hälften av de 47 miljoner kronor kommunen fått tilldelade för 2021 kommer att gå åt, beräknar Katarina Mattsson, projektledare för äldreomsorgslyftet i Linköping.

– Har vi inte ersättare som kan kliva in blir det problem. Verksamheterna får bedöma hur många de kan släppa på utbildning och ändå klara att hålla en god vård och omsorg, säger hon.

Om cheferna får ersättare eller någon annan form av avlastning när de är frånvarande för studier är upp till varje utförare att bestämma.

Ett annat hinder Katarina Mattsson pekar på är att de statliga pengarna inte får användas till att köpa utbildningsplatser. För att hålla ner kostnaderna försöker kommunerna så långt det är möjligt använda de reguljära utbildningar som ges på komvux, yrkeshögskolor och universitet.

För att hitta rätt kurser för chefer har Linköping köpt uppdragsutbildning för sammanlagt 500 000 kronor. Hittills har 25 av de cirka hundra cheferna inom äldreomsorgen valt att delta.

– Otroligt dyrt. Vi tittar också på möjligheten att upphandla utbildning till specialistundersköterskor. De platserna kostar ca 60 000 kronor per styck.

Att Linköping räknar med att bara kunna göra av med hälften av de tilldelade pengarna beror också på att de slutgiltiga villkoren för hur de statliga medlen får användas inte kom förrän i början av april.

– Det blev mycket kort om tid för att hinna få till bra utbildningar. Om samma villkor kommer att gälla även för nästa år och hur mycket pengar vi får då vet vi ännu inget om. Det hade vi behövt få information om redan i somras för att hinna skapa bästa förutsättningar, säger Katarina Mattsson.

Även Mona Karebrand Åberg, personalchef för äldreomsorgen i Umeå, ser frånvaron av långsiktighet som en av äldreomsorgslyftets största brister.

– När förutsättningarna bara slås fast ett år i taget skapas en osäkerhet. Visste vi att vi har x antal pengar att nyttja under en längre period skulle det underlätta planeringen. 

När verksamhetsområdet äldreomsorg gjorde en mätning inför delårsrapporten i augusti visade det sig att kommunen dittills hade använt ungefär 4,5 miljoner av de totalt 34 miljoner som är Umeås andel av äldreomsorgslyftet.  

Sex chefer går en webbaserad distansutbildning som kommunen skaffade genom en direktupphandling med Högskolan i Borås.  

– När villkoren för att få del av pengarna var klara fanns inga färdiga utbildningar att anmäla sig till för våra chefer. Högskolan Borås var snabb med att presentera en digital utbildning som passade våra behov.

Umeås fokus ligger på undersköterskorna och totalt är i dag cirka hundra medarbetare i utbildning. För den gruppen har ett problem för kommunen varit att vuxenutbildningen är bunden av en förordning som innebär att den som står längst från arbetsmarknaden ska ha förtur till att gå undersköterskeutbildningen.

– Det krävs ett gott samarbete för att få det att fungera, men på det hela taget är äldreomsorgslyftet en generös satsning. Skulle vi skicka alla våra undersköterskor som inte är utbildade på kurs skulle vi ändå ha pengar över.

Att kommunen inte använt mer pengar beror också på att en del medarbetare kunnat validera tidigare erfarenhet och på det sättet klarat utbildningen på kortare tid. 

– De kan studera på 25, 50 eller 100 procent och det påverkar hur mycket medel vi nyttjar, säger Mona Karebrand Åberg.

Borås har rekvirerat cirka 36 miljoner kronor i år. Undersköterskor utbildas i fem klasser och ett 30-tal enhetschefer studerar social rätt på högskolan. Men alla pengar kommer troligen inte att gå åt.

– Om äldreomsorgslyftet haft ett mer långsiktigt perspektiv hade vi kunnat använda pengarna i större utsträckning, säger Anna Frid Johnsen, verksamhetsutvecklare på vård- och äldreförvaltningen i Borås.