Öppenhet ger trygghet

Vem älskar du? Hur har du levt? Att veta mer om sexuella identiteter är högaktuellt inom äldreomsorgen och lär bli än mer påtagligt i takt med att fler öppna normbrytare åldras. Vi har hälsat på hos det hbtqi-certifierade boendet Rönnbäret i Malmö.

Vad kan vara viktigt att veta om en ny boende? Vad sägs om en sådan avgörande sak som vem den här människan tidigare har varit kär i, eller kan tänkas bli kär i – eller vilken könsidentitet hen vill bli bemött utifrån?

Livskvalitet har inom äldreomsorgen länge tolkats utifrån en stereotyp bild av vad det innebär att vara ”kvinna” och ”man”. Normen om heterosexualitet och livslånga parrelationer är ofta grunden till det mesta: frågor vid inskrivningssamtalet, dagligt bemötande, val av aktiviteter, vilka bilder som pryder väggarna … Lägg till en generell tystnad och fördomar i samhället kring äldres sexuella hälsa och risken är stor att det reser sig en vägg av tystnad och blygsel kring sexuell läggning och identitet hos såväl boende som kollegor.

Äldreboendet Rönnbäret, med inriktning somatik, fick sin hbtqi-certifiering via RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter) 2018. Certifieringen har precis förnyats. Jonas Niklasson är sektionschef på Rönnbäret och en av intiativtagarna till certifieringsarbetet:

– Vår slogan är ”Kom som du är”. Certifieringen är vårt sätt att förtydliga Socialstyrelsens nationella värdegrund till individnivå: Vem är du som behöver vår hjälp? 

Dagen då vi är på besök fladdrar regnbågsflaggan i en ganska typisk Malmö-vind vid foten av det högresta femvåningshuset. Jonas Niklasson påminner om att flaggan står för både öppenhet och stolthet.

– Det är tydligt att certifieringen har öppnat upp samtalet också för andra toleransgrunder som religion, kultur, etnicitet, hudfärg … Och det skapar inte bara större trygghet för de boende, utan också i personalgruppen. I stället för att gissa saker vågar personalen ställa frågor till varandra: ”Jag kan inget om din religion, vill du berätta?” Det ger ju både kunskaper och en bättre arbetsmiljö.

Tystnaden kring normbrytande sexualitet inom just äldreomsorgen har sina förklaringar. Homosexualitet var sjukstämplad av Socialstyrelsen ända fram till 1979. Det var kriminellt fram till 1944 – alltså medan många av dagens 80-plussare ännu var tonåringar. Äldre äldre som i dag får omsorg på ett boende eller via hemtjänst kan därför ha levt med en djupt hemlig, personlig normbrytande identitet, eller på äldre dar kanske ha återgått till att leva hemligt efter en tid i öppenhet. 

Jonas Niklasson understryker att Rönnbäret inte är ett separatistiskt hbtqi-boende:

– Hit är alla välkomna, och jag berättar aldrig hur många eller vilka som är sexuella normbrytare av våra boende. Det är ointressant. Men en uppenbar bonus är att personalen upplever att fler boende i förtroende vågar tala med dem om sexuella behov. Exempelvis var det en boende som för ett tag sedan önskade få hjälp med att handla kondomer. Förtroenden kan också handla om sexuell ohälsa. Vi har fått höra många metoo-berättelser här.

Själva certifieringsprocessen följer flera steg (se fakta till höger). 

– Vi bestämde oss för att inte göra det klassiska misstaget och fokusera på nej-sägarna. I stället tänkte vi: Vilka ambassadörer kan vi få med oss, som hjälper oss att övertyga dem i mitten? Det fungerade! I dag vet alla vad som gäller här och vi är noga vid rekryteringar så att personen är införstådd med hur noga vi arbetar efter värdegrunden. All ny personal får hbtqi-utbildning. Även våra timvikarier samlas och snabbutbildas i frågorna under en dag.

I dag finns två utsedda hbtqi-ambassadörer, som stöttar, fortbildar och håller samtalet kring hbtqi-frågor igång på boendet. Till vart tredje APT förbereder de ett hbtqi-tema – som kunskap om transpersoners dilemmor eller om manlig heterosexualitet – med efterföljande diskussion.

Sedan fortsätter arbetet, varje dag. Exempelvis om en personal i en stund av osäkerhet svarar klantigt eller kränkande i ett samtal.

– Att begå misstag är ju mänskligt, säger Jonas Niklasson. Det intressanta är vad vi gör med misstaget. Jag tänker att det bästa är att vara rak: ”Nu blev det inte så bra. Det jag egentligen menade var …”

Kritik mot certiferingen har kommit – och fortsätter att komma – från kringboende. Kritiker i huset kan bland annat hämta sina argument mot det nya arbetssättet med hänvisning till religion. Yasemin Yakisan är undersköterska och en av hbtqi-ambassadörerna. 

– Man får ha viss förståelse för olika reaktioner. På den här arbetsplatsen samlas folk med olika religioner och rötter i andra länder. Vissa har kanske aldrig träffat en öppen hbtqi-person. Men vi ambassadörer ger inte upp. Vi försöker visa att den här öppenheten ger en tryggare arbetsplats, även för heterosexuella. Men också påpeka att alla – oavsett vad de tycker privat – måste förhålla sig till det här synsättet på arbetet.

Själv sökte hon sig aktivt till boendet – dels för att ta del av det spännande arbetssättet, dels för att hon själv är en hbtqi-person. 

– På det boende där jag jobbade förut diskuterade man aldrig sexualitet som något positivt. Det kom bara upp om det hade varit någon händelse, till exempel om boende kastat glåpord efter personal och det nått chefen.

Yasemin Yakisan är själv uppvuxen i ett religiöst hem och van att argumentera för sin sak.

– Alla har rätt till sina privata åsikter, men speciellt när personer anger religiösa skäl kan de vara så övertygade om att de har det rätta svaret och det är inte alltid man kommer till en lösning. Men oavsett vad man tycker privat är de här värderingarna laggrundade och gäller på arbetsplatsen. Kan man inte acceptera det kan man inte arbeta här. 

Enligt Jonas Niklasson har ryktet om det öppna klimatet spritt sig. 

– Jag vill påstå att vi har väldigt lätt att rekrytera personal. 

3 exempel på en inkluderande hållning
  1. Öppna frågor: I stället för att fråga en manlig boende som visar ett foto med en kvinna: ”Åh, är det din fru?”, ställ en öppen fråga: ”Vem är personen på bilden?”
  2. Inredning: Tänk på vilka bilder som sitter på väggarna eller används i informationsmaterial om boendet. Finns där några som inkluderar icke-heterosexuella relationer? 
  3. Aktiviteter: Vilka böcker finns i boendets bokhylla? Vilka filmer erbjuds till filmkvällen? Förutsätts vissa aktiviteter vara typiskt ”manliga” och andra ”kvinnliga” och därför enbart locka ”män” och ”kvinnor”?

 

Anna Kågström

Anna Kågström

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant